SVERIGE
En stor del av makten över internet ligger i händerna på världens regeringar.
– Hur det tekniska systemet ser ut är en demokratifråga, sade Ola Larsmo, ordförande i PEN, som diskuterade pressfriheten ställning på internet med Kajsa Klein, forskare på JMK, och Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson.
Internet brukade i sin barndom kallas den ”nya offentligheten”. Ola Larsmo menar att det går att se tydliga paralleller med den revolutionerande utvecklingen på 1700-talet när tryckpressen kom och Sverige fick sin första tryckfrihetslag.
– Franske kungen försökte stoppa tryckpressarna innan den franska revolutionen. Samma sak händer nu, myndigheter gör fruktlösa försök att stoppa mindre grupper att sprida sina budskap på internet, sade Ola Larsmo.
Det pågår en mindre kapplöpning mellan regeringar som vill kontrollera innehållet på internet, och användarna som systematiskt hittar lösningar för att förbigå begränsningar och kontrollmekanismer. Myndigheterna måste hela tiden hitta nya sätt att stoppa informationen genom de nya medierna.
Ola Larsmo tycker yttrandefriheten måste diskuteras på flera nivåer. Juridiskt kan regeringar kontrollera genom lagstiftning som Ipred och FRA i Sverige och Acta internationellt. Genom tekniken kan tillgången och innehållet begränsas och övervakas, och utformningen av den fysiska utformningen av själva nätet borde tas upp till diskussion, enligt Ola Larsmo.
– En fråga vi borde diskutera är: Vem äger sladden? Vem har den fysiska makten? Den som har den fysiska makten har all makt.
Man ska heller inte hänga upp sig för mycket på ägarkoncentrationen på internet, anser Kajsa Klein som fick medhåll av Ola Larsmo. Då missar man större och viktigare problem. Ola Larsom tycker Frankrike är ett skräckexempel på ett land som just nu bygger ut bredbandet med en struktur likt ett spindelnät, som är lätt att övervaka. Han oroar sig över den djupt rotade tron på internet som ett fritt och okontrollerbart medium gör oss blinda för de nya hoten. Kajsa Klein gav Kina som ett dåligt exempel på ett fritt internet, trots stora satsningar på att göra internet tillgängligt för alla medborgare. För samtidigt ökar övervakningsindustrin i lika stor omfattning.
– Att internet är ETT nät är skitsnack, sade hon.
Hon önskar att det skulle ställas större krav på de svenska företag som gör affärer med totalitära regimer, som exempelvis TeliaSonera som äger stora delar av mobilnätet i Vitryssland. Att svenska statliga företag gör affärer med diktaturer i öst är något som inte gärna diskuteras i svenska medier, påpekade Ola Larsmo. Medvetenheten måste ökas på hemmaplan, då kan påtryckningar utifrån mot företagen om mer demokrati ge resultat.
– Ingen tror idag att vi kan införa en handelsbojkott mot Kina, men det är realistiskt att göra det mot Vitryssland, sade Ola Larsmo som nämnde bojkotten av Sydafrika som exempel på där det gett reultat.
Det verkliga motivet till FRA-lagen diskuteras också sällan. Jesper Bengtsson undrade vilka ord det är FRA kommer leta efter, om det kanske är ord som bomb. I så fall får de det svårt, menade han. Ola Larsmo tycker det är ett intressant argument, att FRA ska stärka säkerheten och avslöja terrorverksamhet.
– Skulle jag vara terrorist skulle jag inte sitta vid min egen dator och skriva ”jag spränger imorgon”. Problemet med FRA är att systemet inte kommer att hitta han som spränger på centralen. Det handlar om kontroll av allt innehåll.
Jenny Hedström
