KAZAKSTAN
Regimen i Kazakstan backar från sina försök att inför censur i landet. Reportrar utan gränser ser med glädje på beslutet som togs av en domstol i Almaty den 9 februari och ser det som en seger för oberoende medier och pressfrihetsorganisationer.
Domstolen upphävde sitt beslut från förra veckan, då de förbjöd alla kazakstanska medier att publicera information som kunde skada affärsmannen Timur Kulibayevs rykte.
– En våg av hot och trakasserier har upphört. Dock har den orsakat stor finansiell skada, eftersom alla tidningar beslagtogs och den har också skapat rädsla bland medierna. Alla finansiella förluster måste kompenseras och man måste vara mer vaksam på den enväldige presidenten, som med alla sannolikhet kommer att fortsätta med denna offensiv, säger Reportrar utan gränser.
En domstol i distriktet Medeu beslutade den 1 februari att förbjuda fyra oberoende tidningar efter att dessa hade publicerat ett öppet brev från exilpolitikern Muthar Ablyazov, där han anklagade Kulibayev för korruption.
Samma domstol beslutade att alla tidningar som de fyra medierna tryckt de senaste dagarna skulle konfiskeras. Reportrar utan gränser anser att tidningarna ”gjorde sin plikt genom att övervaka de allvarliga anklagelser som riktats mot en välkänd allmän person”.
Ablyazovs öppna brev anklagade Kulibayev för att ha förskingrat en del av intäkterna från försäljningen av ett statsägt företag till Chinese National Peroleum Corporation. Domstolen undersökta aldrig Ablyazovs anklagelser och åklagarmyndigheten hävdar att de inte har fått några dokument av Ablyazov.
Myndigheterna använde domen som togs den 1 februari inte bara för att förbjuda de fyra tidningarna utan också för att starta en våg av hot och trakasserier mot deras tryckerier, distributörer och andra tryckta medier. Alla medier refererade till Ablyazovs anklagelser, dock var det bara oberoende- och oppositionsmedier som blev systematiskt utsatta.
De statliga resurserna mobiliserades genast för att starta en offensiv mot medierna, som inte bara ägde rum i Almaty och Astana (de två största städerna) utan också i flera andra regioner. En tidning behövde bara nämna anklagelserna mot Kulibayev för att bli fråntagna sina tidningar från tryckeriet och nyhetsstånd.
Minst 21 nyhetsmedier i Aktoberegionen fick en formell anmälan från en lokal domstol, som varnade dem för konsekvenserna ifall de publicerade något om fallet. Fem domare och flera poliser fick i uppdrag att föra denna varning till huvudkontoret för Diapazon, en regimkritisk tidning som varit mål för flera rättsliga försök.
Efter att affärstidningen Kursiv fick en kopia av varningen fick deras redaktör plötsligt sparken den 5 februari. Styrelsen vägrade kommentera, men lokala observatörer påpekade att Kursiv hade fått en särskild varning av myndigheterna eftersom den är distributör åt alla flygbolag. Tidningen deltog inte heller i protesterna mot domstolens beslut.
Elena Burmistrova, chef för Vremya-Print, en tryckeri som publicerar Svoboda Slova, blev kallad till domstolen den 8 februari på grund av framsidan på deras senaste nummer, som visade en stor bild på Kulibayev med texten ”Kazakstans andra president?”. Alla kopior av numret konfiskerades.
Ingen dom tillgavs Burmistrova, men en lokal journalist säger att kallelsen sätter stor press på andra tryckerier och tidningar.
– Alla tidningar är i fullständig oordning just nu och i praktiken råder censur i landet, säger Rozlana Taurinka, chef för organisationen ”Journalister i fara”, till Reportrar utan gränser.
Förbudet av de fyra tidningarna startade en våg av protesten inom landet och utomlands. Beslutet fördömdes som censur av flera pressfrihetsorganisationer, oppositionspartier och det kazakstanska journalistförbundet.
Miklos Haraszti, reprensentant för ”Organisationen för säkerhet och samarbete med Europas mediefrihet”, jämför situationen med grannlandet Tajikstans beslut att stänga ner fem tidningar och kallar det att ”skjuta bärare av dåliga nyheter”.
Efter att ha svarat på en uppmaning från åtta tidningar och ett par organisationer, samlades 100 personer och viftade med plakat där det stod ”Nej till censur”, utanför domstolen innan den andra rättegången skulle äga rum. Begäran att upphäva besluten kom främst från Respublika och Vzglyad, men senare fick de stöd av sex andra tidningar.
– Vi är överaskade över beslutet att upphäva domen. Men det här fallet har fått en stor betydelse och började genera myndigheterna. Medierna var enade och bestämda. Styrelserna för tidningarna planerade att inleda en hungerstrejk och ta deras protest till OSSE i Wien. Ett fall av sådan direktcensur i ett land som har ordförandeskapet i OSSE var för provocerande, säger Taukina när hon lämnade rättegången.
Efter att gå hårt emot oberoende medier de senaste månaderna, verkar det nu som om regimen satsar på en mer subtil taktik. De vill behålla stämningen för att skrämma medierna, som nu agerar med större frihet. Oberoende åklagare fortsätter att driva fallet mot Respublika, kabel tv-stationen K+ och Diapazon, i vad som verkar vara ett försök att attackera media en efter en istället för att gå på alla samtidigt.
