reportrarutangranser.se

Sunday
Aug 01st
Text
  • Increase font size
  • Default font size
  • Decrease font size

Brist på motivation i fallet med journalistens mördare

Skicka sidan Skriv ut PDF

turkietTURKIET
Reportrar utan gränser har närvarat vid rättegången mot de män som misstänkts ha mördat journalisten Hrant Dink. Pressfrihetsorganisationen beskriver förhören med de misstänkta som oseriösa.

Dink, en turkisk journalist med armeniskt ursprung, sköts till döds i Istanbul den 19 januari 2007. Han var redaktör på den turkiska-armeniska tidningen Agos och kritiker mot Turkiets förnekande gällande det armeniska folkmordet 1915.

De fysiska förutsättningarna – den trånga rättsalen, domarnas inställning, varav vissa sov under förhöret samt den avslappnade attityden hos de tilltalade – allt visar på att de inte accepterar allvaret i de omständigheter som granskas, säger den globala pressfrihetsorganisationen.

Denna långsamma undersökning under vilken information som efterfrågades för länge sedan inte har tagits fram än ger upphov till allvarliga misstankar. Samtidigt finns det vittnen som fortfarande inte har kallats till förhör, antingen för att domarna inte bryr sig eller för att de har misslyckats med att kalla dem, avslutar organisationen.

I förhöret den 8 februari hade man hoppats på ett genombrott i utredningen, men rättegången visade sig vara en stor besvikelse.

Rättegångsdomarna, som i det turkiska systemet också är utredningsdomare, har visat en stor brist på motivation. ”Det hemliga vittnet” som skulle närvarat vid förhöret blev inte kallat eftersom åklagarna inte gett polisen all nödvändig information för att lyckas med det. Dagen efter rättegången sa domstolens ordförande, Erkan Canek, att vittnet inte kunde närvara eftersom ”hans armeniska tolk inte hade blivit inbjuden”.

Domarna vägrade förhöra tre högt rankade underrättelsetjänstemän från Ankara, Istanbul och Trabzon, vars bevis krävts av advokaterna som reprensenterar Dinks familj. Allt detta tyder på att tjänstemän visste att Dink skulle mördas, att de vet vilka gärningsmännen är samt att de inte vidtog nödvändiga åtgärder för att skydda honom. Huvudfrågan, om statstjänstemän är inblandade, är därför inte löst. Det som är desto mer oroande är att domstolen inte vill att statens ansvarstagande ska nämnas i den här rättegången.

Advokaten Fethiye Çetin har återigen begärt att rättegången ska skjutas fram så att man kan undersöka om fallet hänger ihop med ”ultra-nationella grupper”. Domstolen ska besluta om denna begäran snarast.

Tre vittnen, Turan Meral, Orhan Ozbas och Kaan Ger
çek, har pekat ut Ogun Samast som skytt. De säger att han har sagt till dem att han avsåg att mörda Dink och att han visade dem mordvapnet. På vägen till rättegången, tillät en polis dem att diskutera fallet med den påstådda skytten.

Ankaras underrättelsetjänst vägrar lämna ut telefonnummer till den agent som varit i kontakt med den man dom gav order om mordet, Erhan Tuncel. De säger att ge ut ”statshemligheter” riskerar livet på personer i styrelsen.

Mycket tyder på att dem som ska verka för rättvisa istället förhindrade den i det här fallet. Vi är upprörda över det faktum att det allmänna ministeriet, som var så snabba med att åtala Dink när han kritiserade historiska händelser (folkmordet 1915), borde vara lika snabba med att hitta männen som planerade och mördade Dink mitt på dagen i Istanbul! Säger pressfrihetsorganisationen.

Cirka 700 demonstranter, däribland familjerna till omkring 20 intellektuella personer som mördats de senaste 50 åren, samlades på ett torg nära domstolen där förhöret ägde rum, för att visa sin solidaritet med Dinks familj och för att demonstrera mot straffriheten. Dessa aktivister, som kallar sig ”deep family of Hrant Dink”, skickade en delegation till det turkiska parlamenten där de kräver att en parlamentarisk kommission ska inrättas för att lösa politiska mord.

Se tidigare artiklar om det här fallet:
Basic questions still unanswered during Dink trial’s 11th hearing

 
Annons