- Så länge den ena parten utnyttjar ett fotbolls-VM för politiska syften, så är fotboll politik. Det går inte att förneka.
Det slog Thomas Bodström, riksdagsledamot (S) fast vid ett seminarium i riksdagen den 10 maj kring Sydafrika och fotbolls-VM 2010.
Jesper Bengtsson, Reportrar utan gränsers ordförande förde fram OS i Peking som ett exempel:
– De olympiska spelen 2008 blev ett sätt för Kina att befästa sin ställning i världen och sina globala ambitioner. Det gäller att påverka samhället där spelen hålls och inte enbart bli en del av propagandan, som i stor utsträckning skedde i Kina.
Inför fotbolls-VM i Tyskland 2006 gjorde sig röster hörda som ville att Sverige skulle bojkotta världsmästerskapen på grund av inställningen till prostitution i Tyskland. (http://svt.se/2.21865/1.568096/jamo_bojkotta_fotbolls-vm).
– Det handlade om att skapa en debatt om schyssta villkor och om mäns våld mot kvinnor, sade Jens Orback, generalsekreterare för Palmecentret.
Han påpekade att ungefär en halv miljon människor säljs och exploateras Europa och att detta bör belysas.
– Även om det inte var frågan om en reell bojkott hjälpte manifestationen att lyfta frågan, tillade han.
Jesper Bengtsson framhöll att när spelen väl inleds ligger fokus i regel på idrotten. Då hamnar de politiska och sociala frågorna i bakgrunden.
– Jag tycker man kan kräva av svensk journalistik att man inte bara uppmärksammar idrotten, sade han vidare.
I Sydafrika är problemen med prostitution och sexhandel stora. Fattigdomen är omfattande och arbetsförhållandena för de som bygger arenorna undermåliga. I det här sammanhanget byggs nu arenor för cirka trettio miljoner svenska kronor.
Ann Linde, socialdemokraternas internationella sekreterare, tydliggjorde att det internationella fotbollsförbundet FIFA, som tjänar stora pengar på att fotbolls-VM hålls blundar för prostitutionen och vill inte ta ansvar för det som sker utanför arenorna.
– Politikerna och inte idrottsmännen bär det yttersta ansvaret när det gäller att påpeka brister och påverka samhället där spelen hålls, sade Jesper Bengtsson.
Det finns regler som hindrar idrottsmännen att ta ställning. Den Internationella olympiska kommittén (IOK) tillåter inte att idrottsmän genomför manifestationer på arenorna i samband med spelen. Ett historiskt exempel då idrottsmän tagit ställning inträffade under OS 1968 då de afro-amerikanska löparna Tommie Smith och John Carlos gjorde ”Black Power” gesten vid prisutdelningen. De stängdes därefter av från spelen.
– I princip innebär IOK:s regler att idrottsmän inte ens får säga att demokrati är bra, sade Jesper Bengtsson.
Han menade att det faktiskt borde vara möjligt att öppna upp för en debatt.
Tomas Bodström ansåg att idrottsmännen bär ett personligt ansvar:
– Ett fotbolls VM är ett gyllene tillfälle att lyfta fram frågor som exempelvis sexuella övergrepp och prostitution. Det svenska fotbollslaget deltar inte i VM i Sydafrika, men jag hoppas att exempelvis tränarna Lars Lagerbäck och Sven-Göran Eriksson inser att de kan uttala sig offentligt i dessa frågor och att det skulle vara betydelsefullt.
