COLOMBIA
Journalisten Claudia Julieta Duque, som står under det colombianska inrikesministeriets program för skydd av journalister, berättar för Reportrar utan gränser om trakasserier och hot från underrättelsetjänsten, som fått information om henne från hennes påstådda beskyddare.
Claudia Julieta Duque, som arbetar på Radio Nizkor, ska inom kort överlämna en rapport till myndigheterna som beskriver de förföljelser hon drabbats av sedan 2001 på grund av den colombianska säkerhetstjänsten, DAS, infiltrering av skyddsprogrammet. En del bevis finns redan hos åklagarmyndigheten.
Flera personer försökte den 16 oktober komma in i hennes hem. Duque var inte hemma, men hennes bror var där och lyckades hindra dem från att komma in. Inkräktarna lämnade lägenheten men stannade kvar i huset och kan ses pratades i mobiltelefon på övervakningskameror. Byggnadens vaktmästare, som blev underrättad av journalistens bror, ingrep inte mot inkräktarna. Utan frågor eller anmälan släppte han ut dem på gatan där fyra bilar väntade.
Inkräktarnas beteende tyder inte på att det skulle röra sig om inbrottsförsök. Samma dag var Duques telefon blockerad mellan tolv på dagen och sju på kvällen, och två av husets övervakningskameror var inte i drift. I raden av ”tillfälligheter” märks ett antal misstänkta telefonsamtal till hennes familj där någon förhörts sig om var Duque uppehöll sig. Hon uppger också att hon regelbundet blivit skuggad sedan i juli.
– Med vetskap om DAS historia av att spionera på journalister och media, vilket vi fördömt flertalet gånger, är det knappast överaskande om än upprörande, att själva skyddsprogrammet för journalisterna är infiltrerat av underrättelsetjänsten, sade Reportrar utan gränser.
Organisationen tillade:
– Efter skandalen med chuzadas (Smutsiga kriget), är detta fall än mer förödande för presidenten. Förr eller senare måste president Alvaro Uribe ta ansvar för de här övergreppen som innebär livsfara för journalisterna, när han nu uppger sig skydda dem.
Den 23 oktober överlämnade Duque en skrivelse till inrikesministeriets skyddsprogram, i närvaro av en representant från FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Där efterlyste hon ett direktiv som förbjuder att journalister utsätts för spioneri och diskriminering.
Duque ställde också en rad konkreta krav kring sin egen säkerhet. Nu vägrar hon att eskorteras, eftersom det visat sig att det varit livvakter som lämnat information till underrättelsetjänsten mellan åren 2006 och 2007. Duque avslöjade också att DAS avlyssnat hennes telefon, övervakat hennes e-post, filmat henne när hon rest och fotat hennes dotter innan hon fick livvaktsskydd. Denna för yrket hotande situation fördömdes 2004 av Reportrar utan gränser.
Duque har också sagt att hon har bevis för att under fem års tid haft en avvaktande stämning mot sig för ”förolämpning och förtal”, som en del av underrättelsetjänstens förföljelsestrategi som främjades av DAS före detta vicechef Emiro Rojas.
Duque har dock beslutat att behålla skyddet. ”Jag har en skyldighet att avslöja vad som hänt, men jag kommer att stanna i programmet, eftersom staten är skyldig att skydda mig”, berättade hon för Reportrar utan gränser.
Efter att ha lämnat skyddsprogrammet i april 2008, återvände hon efter att den konstitutionella domstolen beordrat dels inrikesminister att garantera hennes säkerhet och dels att DAS ska lämna över olagligt erhållen information.
Reportrar utan gränser sade att man hoppas att engagemanget från FN, på Duques uppmaning, i slutändan ska leda till en grundlig och opartisk utredning av DAS agerande.
