FILIPPINERNA
Rättegången gentemot de som står åtalade för massakern i Maguindanao, där 32 mediearbetare mördades, är satta att fortsätta i staden Quezon, nära Manila, den 1 september 2010. Den inledande delen av rättegången avslutades den 17 augusti 2010. Över 700 människor där 196 tillhör svaranden, 200 är åklagarvittnen och 300 av försvarets vittnen kommer att höras. I beaktande av hur stor rättegången är tror man från åklagarsidan att den kommer pågå i flera år.
Den främste bland de anklagade är borgmästaren i staden Datu Unsay, Andal Ampatum Jr, som åtalas för 57 mord. Medlemmar av hans klan har lämnat in en förfrågan till justitieministern om att revidera anklagelserna mot honom men man har ännu inte fått något svar på den.
Rättegången är ett avgörande test för den lagstiftande makten på Filipinerna. Reportrar utan gränser uppmanar myndigheterna att:
Tillföra tillräckligt mycket material och personal för att rättegången ska kunna avslutas inom rimlig tid
Öka den delen av de juridiska myndigheternas budget som är vigd åt att skydda vittnen och deras familjer
För att lättare förstå vad som står på spel i den här rättegången har Reportrar utan gränser låtit intervjua Prima Jesusa Quinsayas som är den advokat som anlitats av Freedom fund for Filipino Journalists (FFFJ) för att representera familjerna till de 17 journalister som mördades vid Maguindanao.
Rättegången kommer att återupptas väldigt snart. Vad är strategin för försvararna och deras 17 advokater?
- Det har satts tre datum för när åklagarsidan ska inleda sin presentation av bevismaterialen -1, 8 och 15 september. Att döma av TV-intervjun med försvarsadvokaten Philip Pantojan i januari 2010, samt de yrkanden och motioner som gjorts, verkar det som huvudstrategin kommer ligga i att försöka skjuta över skulden på andra. Till exempel på vice borgmästaren i staden Ampatuan som var en av åklagarens huvudvittnen när borgen sattes.
Man försöker också att försena processen genom att lämna in andra yrkanden som inte har med målet att göra men som ändå kan kopplas till det.
Utöver huvudmålet, vilket gäller 57 mord, kommer också över 20 andra ärenden som har uppstått vid sidan av det att behöva tas upp. Dessa ärenden berör alltifrån mordbrand, dråp, mord, olaga vapeninnehav, förtal med mera. Ett av de stora problemen man nu brottas med ifrån åklagarsidan är, på grund av att det berör så många människor, logistiken. Släktingarna till mediejournalisterna har fått ett massivt stöd ifrån olika mediegrupper och mediesammanslutningar men till exempel släktingarna till offren som bara råkade passera förbi har blivit kraftigt översedda.
Vilka frågor får du ifrån de familjer till vittnena som du representerar?
De 17 familjerna till medieoffren, som får stöd ifrån FFFJ, efterfrågar att åklagarsidan koncentrar sig på huvudmedlemmarna i familjen Ampatuan och inte låter sig distraheras av perifera frågor.
Hur är situationen för vittnena? Får man fortfarande ta emot dödshot?
Om man beaktar det stora antalet vittnen, totalt 228, är det ofrånkomligt att några av dem kommer utsättas för hot. Dessa har varit i form av:
- Trakasserier som till exempel den anklagelse om förtal som riktas gentemot Lakmodin Saliao (vittne) av advokaten Philip Pantojan.
- Falska anklagelser som den mordanklagelse man riktar mot Mohamad Sangki (vittne).
- Förstörelse och skador på egendom riktat mot familjen Sangki.
- Hot om att skada Badawi Bakal(förre polischefen i Ampatuan)s familj.
- Mutförsök gentemot bland annat Kenny Dalandag (vittne).
- Mord på Mohammad Isa Sangki, Mohamad Sangkis yngste broder, och mordförsök riktat mot Ibrahim Ebus, broder till polisbefälet Rainer Ebus, som är ett annat vittne.
Som ett resultat av dessa hot står åklagarsidan inför utmaningen att flytta på, och säkerställa tryggheten för, inte bara vittnenas familjer utan även för deras övriga släktingar. Om storleken på en normal familj är fyra personer rör det sig om hundratals personer som befinner sig potentiellt under hot och som måste försörjas under hela rättegången och kanske även efter den.
Hur stödjer FFFJ familjerna till vittnena och vilka behov har dem?
Utöver juridisk hjälp ställer man också upp med att försöka täcka de humanitära behov som finns. Det kan vara skolor, tillgång till medicinsk hjälp och förnödenheter. Vi stödjer alla familjer till de journalister som mördades vid Maguindanao.
Som förmånstagare inom EU:s Instrument for Democracy and Human rights (EIDHR) har Reportrar utan gränser med sin aktiva hjälp kunnat bistå FFFJ så att vittnena kommer att kunna vittna under rättegången.
Reportrar utan gränser intervjuade också den filippinska journalisten Sheila Coronel, som basar över the Stabile Centre for Investigative Journalism vid Columbia Universitet i New York, om bakgrunden till hur massakern i Maguindanao och hur den kunde ske.
Tror du att det finns någon som helst möjlighet att rättvisa kommer skipas?
Mängden och utförandet av morden har upprört många människor. Många grupper i andra länder, bland annat FN:s särskilda observatör, har uttalat fördömanden om massakern. Om inblandade grupper är ihärdiga och allmänhetens intresse fortsätter oförminskat tror jag att rättvisa är möjlig. Massakern är en unik möjlighet att angripa straffriheten. Det är ett pilotfall för regeringen.
Antalet politiska mord har minskat i antal den senaste tiden. Regeringen har svarat på kritik som kommit både lokalt ifrån Filipinerna men också ifrån övriga världen. Det har blivit några fällande domar i mordåtal där offren har varit journalister. Men situationen i den specifika region som massakern ägde rum i är fortsatt farlig. De konflikter som finns mellan de olika klanerna har existerat länge. Till och med före Marcos fall och demokratins införande 1986.
Hur bör det internationella samfundet prioritera nu?
Eftersom den inledande hjälpen redan kommit är den stora utmaningen idag att se till att de mördade journalisterna får rättvisa. Säkerhet, i det långa loppet, kan bara uppnås ifall klanerna avrustas och de olika lokala millitierna avvecklas. Det måste också finnas hjälp till att bygga upp civilsamhället i området. Annars kommer man inte kunna bryta klanernas makt, våldet kommer fortsätta och offren i den senaste massakern kommer att följas av nya för att slutligen glömmas bort.
För mer information om massakern i Maguindanao:
http://en.rsf.org/philippines-number-of-journalists-killed-in-26-11-2009,35090.html
