2003 delade den svenska sektionen av Reportrar utan gränser ut Pressfrihetspriset för första gången. Priset gick då till den svensk-eritreanske journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea sedan september 2001 utan rättegång. Isaak, som är Sveriges enda samvetsfånge, var med och startade Eritreas första oberoende tidning Setit som rapporterade kritiskt om den demokratiska utvecklingen i landet och kriget mot Etiopien. Den svenska regeringen har upprepade gånger kritiserats för att vara alltför lam i förhandlingarna med Eritrea om Isaaks frigivning, bland andra av Reportrar utan gränser. Sedan 2004 arbetar organisationen aktivt för att Dawit Isaak ska friges.
2011 Wael Ghonim
2011-04-29 kl. 06:18
Reportrarutangranser
Den svenska sektionen av Reportrar utan gränser tilldelar Wael Ghonim 2011 års pressfrihetspris med motiveringen: ”För att han med sitt modiga bruk av sociala medier som Facebook och Twitter är en viktig inspiratör för den egyptiska demokratirörelsen”
Wael Ghonim, Googles marknadschef för Mellanöstern och Nordafrika, spelade en viktig roll i det egyptiska folkupproret mot Mubaraks regim – först genom att starta en facebooksida med namnet ”We are all Khaled Said”, till minne av den unge affärsman som blev ihjälslagen av polisen i Alexandria i juni 2010. Den sidan blev en viktig inspirationskälla och kontaktpunkt för proteströrelsen.
Wael Ghonim tog ledigt från jobbet i Dubai, under förevändning att han måste åka hem av familjeskäl. Efter bara ett par dagar i Kairo greps han av säkerhetstjänsten och hölls frihetsberövad under elva dagar. Varken hans familj eller bekanta visste vad som hade hänt honom.
Den 7 februari släpptes han plötsligt fri, och gav samma kväll en intervju i den populära egyptiska tevekanalen Dream 2 TV. Under intervjun, som var mycket känsloladdad, förklarade Wael Ghonim att han inte ville betraktas som någon hjälte – han hade sovit mesta tiden under de tolv dagarna. Upprorets verkliga hjältar är människorna på Befrielsetorget, och alla de som miste livet under protesterna, förklarade han.
Men när han nästa dag kom till Befrielsetorget för att tala till demonstranterna blev han mottagen som en hjälte, och hans framträdande gav ny energi åt proteströrelsen under de sista dagarna före Mubaraks avgång den 12 februari.
Senast uppdaterad ( 2011-07-01 kl. 19:05 )
Pressfrihetspriset 2011: Internets betydelse för det nya Egypten
2011-05-04 kl. 14:06
Reportrarutangranser
Reportrar utan gränsers Pressfrihetspris 2011 gavs den 3 maj till Wael Ghonim, Googles marknadschef för Mellanöstern och Nordafrika. Det nya Egypten, internet och sociala mediers betydelse för revolutionen diskuterades.
Kvällen inleddes med en förinspelad intervju med Wael Ghonim, gjord av Reportrar utan gränsers ordförande, Jesper Bengtsson. I intervjun gav Wael Ghonim sin syn på demokratirörelsen i Egypten. Sin egen betydelse ville han dock gärna tona ned. Men i det efterföljandet seminariet, Det nya Egypten, var paneldeltagarna överens om att Wael Ghonim spelat en viktig roll för de demonstrationer som till slut ledde till att Mubarak avgick.
– Under de där dagarna förlorade folket sin rädsla, måttet var rågat. En av de viktiga händelserna var när Wael Ghonim blev intervjuad i TV om hur han blivit fängslad för att ha startat en facebookgrupp som kritiserade regimen, sa Eva Elmsäter, utrikeskommentator vid SVT, i panelen som även bestod av Bitte Hammargren och Lars Gunnar Erlandson.
Samhällskritiker i Egypten har blivit fängslade i många år. Den unga generationens användande av internet visade sig vara genombrottet för den yttrandefrihet som många väntat på. – Det har länge varit en kamp mellan de som velat verka för pressfrihet och regimen. Där har det blivit en förändring nu, sa Lars Gunnar Erlansson, tidigare Mellanösternkorrespondent för Sveriges Radio, också han med i panelen.
Regimens motreaktion att stänga av tillgången till internet och sms visade sig möjlig att kringgå av protestanterna. Alternativa vägar till uppkoppling gjorde att informationsflödet inte gick att stoppa. Missnöjet i det egyptiska samhället hade pyrt under ytan i årtionden innan president Hosni Mubarak och hans parlament tvingades avgå tidigare i år efter massiva protester på gator och torg.
– Förut var det lätt att hålla folket på mattan. En större protest har skett tidigare. Det var 1977 till följd av höjda brödpriser och ett 70-tal människor dog. Men då fanns inte modern teknik och möjligheten att sprida information som i dag, sa Lars Gunnar Erlansson.
Vad som kommer hända med Egypten inom den närmaste framtiden finns det delade åsikter om. Det stundande valet blir en viktig milstolpe i landets historia. – Det finns risk för att ungdomarna kommer känna sig överkörda i valet. Det tar tid att ändra den politiska scenen eftersom det är samma rika familjer som sitter på mycket makt. Man ska nog inte föreställa sig att Egypten som en parlamentarisk demokrati om ett halvår, sa Bitte Hammargren, Mellanösternkorrespondent för Svenska Dagbladet, panelens tredje deltagare.
Rörelsen Muslimska Brödraskapets betydelse är omdiskuterad och har ett stort stöd på landsbygden. Panelen var överrens om att folket där är mer traditionella än den internetbaserade medelklassen i städerna. – Jag tror att det är svårt att hinna bygga upp en politiskt demokratisk process till valet. Ungdomsrörelserna är inte lika organiserade som exempelvis Muslimska Brödraskapet. De måste börja bygga upp partier som kan tala med en röst, sa Eva Elmsäter.
