Den 19 augusti har den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak varit frihetsberövad i 8 000 dagar utan vare sig rättegång, åtal eller advokat. 8 000 dagar under omänskliga förhållanden, 8 000 dagar utan kontakt med familjen och omvärlden. Dawit Isaak är därmed en av de journalister i världen som suttit frihetsberövad längst tid.
Dawit Isaak fängslades i Eritrea 23 september 2001. Hans brott? Att utöva grundläggande mänskliga rättigheter som yttrandefrihet, åsiktsfrihet och rätten att delta i samhällsdebatten. 22 år har gått utan att svenska myndigheter och internationella frivilligorganisationer har fått besöka Dawit Isaak. De eritreanska myndigheterna hänvisar till att Dawit är eritreansk medborgare och hans fall en intern eritreansk angelägenhet.
Den eritreanska regimen och den svenska regeringen behöver ständigt påminnas om att en svensk medborgare sitter frihetsberövad i Eritrea.
Reportrar utan gränser arbetar outtröttligt för att Dawit Isaak ska friges. Vid två tillfällen har RSF anmält Eritreas president, Isaias Afwerki,för brott mot mänskligheten i fallet med Dawit Isaak. 2020 publicerade RSF en vitbok över vad som gjorts för Dawit Isaak fram till dess. Samma år publicerade RSF rapporten Samvetsfånge sedan 2001 – varför är Dawit Isaak fortfarande fängslad.
I juli i år uppmanade FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga gripanden (UN Working Group on Arbitary Detention) Eritrea att släppa Dawit Isaak fri. Arbetsgruppen slog fast att Eritrea fängslat den svensk- eritreanska journalisten för att han utövat sina mänskliga rättigheter. Eritrea bryter därmed grovt mot Dawits mänskliga rättigheter och de internationella överenskommelser som Eritrea lovat leva upp till.
Fredagen den 18 augusti anordnas en stödmanifestation i Sveriges författarförbunds lokaler för att påskynda frigivningen av Dawit Isaak. Författaren och journalisten Kurdo Baksi är initiativtagare till manifestationen som stöds av Sveriges författarförbund, Free Dawit, Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska Pen och Reportrar utan gränser.
Bild: Illustration av Jonas Embring efter foto av Kalle Ahlsén