Reportrar utan gränser uppmanar de baltiska staterna att åtgärda brister i pressfriheten
Informationsfriheten i Estland, Lettland och Litauen lider av anmärkningsvärda brister trots ländernas höga rankning i pressfrihetsindex. Det framgår av en unik studie som tagits fram i ett samarbete mellan Reportrar utan gränser (RSF) och Balticada Investigations Studio.
Privata uppgifter, affärshemligheter och nationell säkerhet kan vara legitima skäl för att vägra tillgång till information. Men i de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen missbrukas detta för att blockera journalister möjligheter att begära ut offentliga handlingar.
Den 22 juni publicerar RSF en unik studie med rekommendationer till Estland, Lettland och Litauen baserade på en banbrytande jämförande analys av femton tvister mellan journalister och tjänstemän om inskränkningar av tillgång till information. Studien ”Disputes over access”, som stöds av RSF, publiceras av Balticada Investigations Studio och har författats av medieexperter som RSF:s rådgivare i Litauen, Dionizas Litvaitis och organisationens korrespondent i Lettland, Anastasija Tetarenko-Supe.
RSF Sveriges tidigare ordförande, numer vice ordförande, Erik Halkjaer har suttit med i studiens styrkommitté.
– Även om de baltiska staterna tillhör de länder som har bäst pressfrihet i världen är tillgången till information en svag punkt. RSF är stolta över samarbetet med rapporten som innehåller en rad regionala och nationella rekommendationer som bör inspirera den offentliga debatten i Estland, Lettland och Litauen, säger Erik Halkjaer.
– Vår studie är den första empiriska undersökning någonsin som undersöker hinder för att utöva informationsfrihet i de tre baltiska länderna. De komplexa restriktionerna kräver ett utförligt politiskt svar. Journalister garanterar medborgarnas rätt till information och vårt mål är att stärka journalisters position, säger Dionizas Litvaitis, som också leder Balticada Investigations Studio.
En viktig slutsats i studien är att när till exempel myndigheter eller statliga bolag väljer att misstolka legitima skäl till inskränkningar sker de ofta genom informella beslut eller på grund av bristande förtroende för media. RSF:s undersökning visar också att resursbrist och kompetens, samt tjänstemännens motstånd leder till minskad uthållighet bland journalister som motsätter sig informationsförbudet.
Till slut är det endast ett fåtal erfarna och beslutsamma journalister utmanar sekretessen och försvarar allmänintresset i de baltiska staterna. Den mest oroande trenden är dock att journalistkåren i de flesta av de analyserade fallen aldrig fått till en offentlig diskussion om gränserna för informationsfrihet. Överklaganden och juridiska prövningar har inte lett till några förbättringar.
En av författarnas viktigaste rekommendationer för alla tre länderna är att klargöra de skyldigheter som statliga bolag, statligt finansierade stiftelser och myndigheter har att tillhandahålla offentliga handlingar. På nationell nivå föreslår rapporten att Lettland och Litauen ska följa Estlands exempel och utforma problemspecifika överklagandeprocesser för offentliga handlingar.
Litauen, Estland och Lettland rankas på plats 7, 8 respektive 16 av 180 länder i RSF:s pressfrihetsindex.