Året i siffror: 65 journalister dödades, 326 är fängslade

screen_shot_2017-12-19_at_01.54.41.png

De 65 journalister som dödades omkom antingen som en direkt konsekvens av sitt yrke, till exempel i ett bombanfall, eller så mördades de på grund av att någon ville tysta deras rapportering. De mördade journalisterna, som alltså varit direkta måltavlor, är i majoritet med 60 procent av den totala dödssiffran.

Rekordlåg dödssiffra – men ändå skäl för oro
Trots att siffrorna är oroväckande höga så har 2017 varit det minst dödliga året för yrkesverksamma journalister på 14 år. En förklaring är att de flesta journalister har lämnat länder som Syrien, Libyen och Jemen och nu befinner sig i exil och utom direkt fara. En annan förklaring är att medvetenheten för behovet av journalistskydd har ökat. FN har betonat vikten av särskilt skydd för journalister i flera resolutioner sedan 2006 och många nyhetsorganisationer har tagit åtgärder för att höja säkerheten för både anställa och frilansjournalister.

– Det är naturligtvis glädjande att färre journalister har dödats samtidigt är det viktigt att tänka på att säkerhetssituationen är så svår i vissa länder att de blir till svarta hål om journalisterna lämnar för att rädda sig. Att tvingas fly är ingen långsiktig lösning på säkerhetsproblemet, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser.

Kim Wall och en fördubbling av antalet dödade kvinnliga journalister
Antalet kvinnliga journalister som har dödats har dubblerats sedan 2016. Under 2017 dödades tio kvinnliga journalister jämfört med fem som dödades året innan. 15 procent av de dödade journalisterna är kvinnor och de flesta var undersökande journalister med lång erfarenhet. Några av de mördade kvinnliga journalisterna var Daphne Caruana Galizia på Malta, Gauri Lankesh i Inden och Miroslava Breach Velducea i Mexiko.

Den svenska journalisten Kim Wall dödades under en reportageresa i Danmark på ett av de mest bestialiska sätt som organisationen kan erinra sig.

– Mordet på Kim Wall skakade om hela världen och visar att säkerhetsfrågor måste stå i centrum även i länder där pressfrihet generellt respekteras. Vi hoppas att fallet kommer att få en snabb lösning och vill särskilt uppmärksamma och berömma den danska polisens kraftfulla agerande för att gripa den misstänkte och säkra bevis även under de speciella omständigheter som rådde, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser.

Större hot i länder utan öppen konflikt
En oroväckande utveckling under året är att vissa länder som inte har en öppen väpnad konflikt har lika höga dödstal som krigszoner. 46 procent av journalistmorden inträffade i länder utan krig, jämfört med 30 procent året innan. Nästan lika många journalister dödades i Mexiko (11 stycken) som i Syrien (12 stycken).

– Grävande journalister som arbetar med kontroversiella ämnen som organiserad brottslighet, korruption och miljöskandaler har blivit måltavlor för dem som inte vill att deras ljusskygga verksamhet ska belysas, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser.

Färre journalister i fängelse – Turkiet och Kina i topp
Den 1 december satt 326 journalister fängslade någonstans i världen, en sex procent lägre siffra jämfört med tidigare år. Trots den lägre totalsiffran är det oroväckande att rekordmånga journalister sitter fängslade i länder som tidigare inte brukade finnas på listan över världens värsta journalistfängelser, såsom Ryssland och Marocko.

Fem länder fängslar omkring hälften av alla de 326 journalister som är inlåsta. Värst är fortfarande Kina och Turkiet.

Lokala journalister drabbade av kidnappningar
54 journalister sitter kidnappade av beväpnade icke-statliga aktörer såsom Islamiska staten och Huthi-rebellerna i Jemen. Nästan tre fjärdedelar av de kidnappade är lokala journalister – en grupp arbetar under extrem press. Samtliga av de utländska journalister som är kidnappade tillfångatogs i Syrien men väldigt lite är känt kring deras nuvarande situation.

Ladda ner hela rapporten här.