Den pågående pandemin fortsätter att underminera journalistiken utan tecken på en förbättring. Det av Reportrar utan gränser grundade Forum on Information and Democracy lägger nu fram rekommendationer för att försvara journalistiken. Bland annat bör världens länder avsätta 0,1 procent av BNP varje år för att säkra journalistikens roll som social funktion även i framtiden.
Sedan lanseringen i november förra året, har Forum on Information and Democracys arbetsgrupp för hållbar journalistik tagit fram ett ambitiöst ramverk för framtidens journalistik. Ramverket presenteras nu i en ny rapport, A new deal for Journalism, med en rad rekommendationer med syfte att garantera en årlig avsättning till ett värde på upp till 0,1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) för att säkra god journalistik även i framtiden.
Denna nya deal skulle bli ett massivt löfte, på såväl nationell som internationell nivå, för att säkra journalistikens sociala funktion.
– The New deal for journalism sätter samman flera funktioner som tidigare varit separerade, som hur marknaden varit organiserad, den teknologiska miljön, journalisters arbetsförhållanden med allt från arbetssätt till etik. Det handlar om att återbygga journalistiken, inte som mediesektor, utan som en grundläggande del av vår rätt att fritt uttrycka oss och våra åsikter, vilket är en del av allas rätt till information, säger Christophe Deloire, ordförande för Forum for Information and Democracy, såväl som generalsekreterare för Reportrar utan gränser.
Arbetsgruppens styrkommitté leds av Rasmus Kleis Nielsen, chef för Reuters Institute för journalistikstudier vid universitetet i Oxford, och består av 17 internationella specialister på journalistik och medier. Rapporten har tagits fram av en grupp skribenter ledda av Sameer Padania, brittisk forskare och expert på informationsspridning.
– Journalister och allmänheten behöver inga fler trösterika tal. De behöver konkreta beslut. Vår rapport ger en möjlighet att bryta åratal av overksamhet, säger Rasmus Kleis Nielsen.
Rapporten är uppdelad i fyra delar: mediefrihet, oberoende journalistik, ekonomiska möjligheter och stöd för en hållbar digital modell. Några av rekommendationerna lyder:
• Säkerställ full transparens av mediernas ägare, som en del av mer generella åtgärder kring transparens, antikorruption och finansiell integritet.
• Genomför initiativ som tillåter att kvalitetsjournalistik tydligt lyfts fram och får en komparativ fördel, till exempel genom Journalism Trust Initiative (JTI), för att återställa förtroendet för alla inblandade aktörer.
• Stödja och införa internationella åtgärder för att beskatta techjättarna, till exempel genom den globala bolagsskatt som OECD och G7-länderna föreslår.
• Utveckla metoder för att finansiera medier genom en kombination av filantropi och offentligt stöd genom att skapa finansieringsinstrument bestående av blandade privata och offentliga resurser för såväl kommersiella som icke vinstdrivande medier.
• Säkerställ att länder som ger bistånd avsätter minst 1 procent av sitt bistånd för att stödja oberoende medier och förutsättningar för att de ska kunna verka i mottagarländerna.
• Skapa stödmekanismer som gör det möjligt för medborgare att stödja mediaorganisationer, genom till exempel kupongsystem, skatteavdrag på tidningsprenumerationer eller skattefinansierade stöd till medier.
• Kartlägg och strukturera den artificiella intelligensens inverkan på journalistik och media, och inkludera dessa sektorer i nationella AI-strategier och visioner.
Journalistikens kris och konsekvenserna av samhällets misslyckande att hantera krisen gör att New deal for journalism är värd att fundera på. Rapporten gör det tydligt att det genom en bred plan med en rad åtgärder går att uppnå målet att försvara journalistiken i framtiden, genom att myndigheter, medieindustrin, investerare, givare, techlösningar och civilsamhället samarbetar. Rapporten föreslår att 0,1 procent av BNP per år avsätts för journalistik. Några länder gör redan detta, medan andra uppmuntras att så göra.
I president Franklin D Roosevelts anda, med en New deal bestående av stöd, återhämtning och reformer, kan en kollektiv insats av dussintals länder bistå journalistiken att efter pandemins skador återbygga sektorn för en digital era och genomföra de reformer som krävs för att hänga med i de teknologiska skiften som väntar.
I september hålls ett möte för Information och demokrati, i samband med FN:s generalförsamling. Såväl civilsamhälle som demokratiska regeringar medverkar. Målet är att under mötet definiera och skapa ett system med demokratiska garantier för informations- och kommunikationssektorerna i en digital, global era. Inför det pågående informationskaoset är tanken att mötet ska sammanföra juridiska och geopolitiska lösningar, genom att skapa en koalition av demokratiska stater som tillsammans inför riktlinjer inom vilka techjättarna kan verka.
– Vi får inte glömma att Sverige backar detta initiativ, sedan grundandet 2019, och flera av de förslag som framkommer i den här nya rapporten lever Sverige redan upp till, men det hindrar inte regeringen från att driva dessa rekommendationer även internationellt. Pressfriheten hotas i hela världen och behöver fler länder som ställer sig upp och bekämpar det pågående informationskaos som leder till spridning av desinformation och hot och hat, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Forum on Information and Democracy skapades i november 2019 av elva civilsamhällesorganisationer, med Reportrar utan gränser i spetsen. Bakom forumet står ett internationellt partnerskap av stater, bland annat Sverige. I november förra året lade Forum on Information and Democracy fram sin första rapport, How to end infodemics, med 250 rekommendationer för en mer transparent och moderering av techjättarnas tjänster.
Läs också: G7-länderna ställer sig bakom Reportrar utan gränsers initiativ
ForumI&D_Sustainability of Journalism_14Jun21