I samma stund som Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes dog journalistyrket, säger Kirill Martynov, chefredaktör för exiltidningen Novaja Gazeta Europe. Enligt Reportrar utan gränser har mellan 1500 och 1800 ryska journalister lämnat Ryssland efter den 24 februari 2022. Ryska oberoende exilmedier är numer en del av det västerländska medielandskapet.
Exilmedier
Bland de ryska medier som arbetar i exil finns regionala tidningar, internationellt erkända medier, startups, och podcasts. Många av dessa exil-medier fortsätter att ha team i Ryssland som levererar unik information. Västerländska medier, som inte har möjlighet att skicka egna korrespondenter till Ryssland, citerar ofta exil-ryska källor i sina reportage. Ett av dessa exil-medier är Novaja Gazeta Europe (NGE) som arbetar från Lettland.
Historien om Novaja Gazeta
Nobels fredspris 1990 tilldelades Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjov. För pengarna köpte han åtta datorer till 30 ryska journalister som hade startat en ny tidning: Novaja Gazeta. Det första numret publicerades i Ryssland den 1 april 1993, med en upplaga på 100 000 exemplar.
Novaja Gazeta blev snart känd för sin oppositionella, liberala, demokratiska och människorättsorienterade inriktning, samt för sina journalistiska granskningar. Under årens lopp har tidningens medarbetare utsatts för hot, påtryckningar och trakasserier. Sex journalister har blivit mördade på grund av sitt arbete, bland dem – Anna Politkovskaja, som skrev om händelserna i Tjetjenien.
Tidningens oberoende journalistik har uppmärksammats med flera utmärkelser. Tidningens chefredaktör Dmitrij Muratov tilldelades 2021 Nobelfredspris ”för sina insatser för att skydda yttrandefriheten som en nödvändig förutsättning för demokrati och fred”.
Den 28 mars 2022 meddelade redaktionen att de pausade sin verksamhet tills Rysslands invasion av Ukraina var över. I april 2022 lanserade en exilredaktion nättidningen Novaja Gazeta Europe.
Vi försöker ge hopp
Rent juridiskt är Novaja Gazeta Europe en ny organisation och en lettisk publikation. Uppskattningsvis befinner sig två tredjedelar av tidningens läsare i Ryssland och en tredjedel runt om i Europa och övriga världen. Enligt chefredaktören Kirill Martynov, är målet att tidningens oberoende nyheter ska nå ryssar i Ryssland och på det sättet ge den ryska allmänheten framtidshopp.
– Om vi är tillräckligt många som inte ger upp hoppet kanske kan vi hjälpa Ryssland att bli ett bättre land någon gång i framtiden, säger Kirill Martynov till svenska Yle.
Reportrar utan gränser stödjer Novaja Gazeta Europe
RSF Sverige ger verksamhetsstöd till NGE. Stödet ger förutsättningar för NGE att bygga upp en stark redaktion utanför Ryssland och att fortsätta förmedla oberoende information på ryska till rysktalande läsare i och utanför Ryssland. Medarbetare från NGE har vid flera tillfällen varit i Sverige och deltagit i seminarier som RSF Sverige arrangerat. Fokus har varit att berätta om situationen för ryska journalister i exil men också journalister som är kvar i Ryssland.
Förra året publicerade NGE-redaktionen reportageboken ”Ödemark” med 13 kapitel från Rysslands avlägsna utkanter, skrivna av anonymiserade journalister. I förordet beskrivs boken som en ”dokumentär krönika över ett land som fallit ner i avgrunden”. Reportagen kommer från Belgorodregionen, Khabarovskområdet, Buryatien, Tjeljabinskregionen, Volgograd, Permregionen och Karelen och är omöjliga att publicera i Ryssland på grund av censuren.
Text: Viktoria Rinkous
Utdrag ur boken Ödemark
Beordrad att tiga – Om Rysslands katastrof och journalisterna som inte lydde
Paradoxen i den här boken har att göra med tystnad. I februari 2022 beordrades vårt enorma och älskade land att tiga. Vi förbjöds att berätta om vår smärta och om vad krig gör med människor. Rätten till liv kallades ”att misskreditera armén”. Journalister som kämpar för rätten att uttrycka sig fritt kastas i fängelse. Under de första dagarna av invasionen av Ukrainas skrek ryssarna, oförmögna att tro på det som hände. Nu talar landet om katastrofen endast i viskningar, i vänners sällskap och i familjechattar.
Vi var tvungna att lämna Ryssland för att behålla vår röst. Vi som media lämnade Ryssland för att ge landet en röst.
Ödemark är en bok med texter skrivna av korrespondenter med ryska pass. Berättelserna i boken kan inte publiceras i hemlandet på grund av den militära censuren. En redaktör som publicerade sådana texter i Moskva skulle utropas till folkets fiende och hamna i fängelse. I Ryssland är det förbjudet att tala om landet Ryssland.
Detta är inget nytt, varje diktatur är byggd på tystnad. Censurens syfte är att beröva människor information och rätten att fatta sina egna beslut. Det var det som hände i Sovjetunionen, det är det som händer nu i Nordkorea. Det märkliga är att det händer oss igen, på 2000-talet. Har vi inte lärt oss läxan?
Hur skriver man om Ryssland när man befinner sig så långt borta från landet?
Det är en fråga vi ofta får från journalister i Europa – journalister som skyddas av lagen, journalister som aldrig behöver öppna dörren när polisen knackar på för att göra en husrannsakan.
Att arbeta i Ryssland var svårt även före 2022. Våren 2021 utsattes byggnaden i Moskva där Novaja Gazeta hade sina lokaler för ett angrepp med en kemisk substans. Resultatet av den officiella utredningen av denna incident kommer vi förmodligen aldrig att få veta. Journalister misshandlades och frihetsberövades vid demonstrationer. När mina kollegor åkte på uppdrag till Tjetjenien visste de vilken risk de tog.
Putins krig mot Ukraina tog död på journalistyrket. I ett enormt land som Rysslnad finns det inte längre medier som kan berätta hela sanningen om det onda som diktaturen gör mot våra grannar och vårt eget folk. Så på frågan om hur man kan skriva om Ryssland när man befinner sig utanför dess gränser, är vi tvungna att svara: Det finns inget annat sätt just nu.
Novaja Gazeta Europa publicerar ocensurerade reportage från Ryssland. För detta kallas vi en kriminell, icke önskvärd organisation. Denna titel har vi fått av aktörer som är efterlysta av Internationella brottmålsdomstolen.
När jag den 2 mars 2022 lämnade Novaja Gazetas redaktion vid Chistye Prudy i Moskva för att flyga till Istanbul, fanns det ingen tydlig plan. Vi hade lyckats publicera några nummer av tidningen, där vi kallade kriget för ett brott. Myndigheterna svarade med att införa militär censur. Den 28 mars kom det sista numret av Novaja ut. Den 7 april grundade vi Novaja Gazeta Europe. Jag är tacksam för de journalister som inte har resignerat inför kriget och fortsätter att arbeta med tidningen.
Tack till våra läsare, som påminner oss om att vårt arbete är nödvändigt!
Kirill Martynov, chefredaktör för Novaja Gazeta Europe
Bildtext: Ekaterina Glikman, vice chefredaktör för Novaja Gazeta Europe håller upp boken ”Ödemark” vid ett RSF-seminarium om rysk censur i Stockholm, mars 2025.
Foto: Jann Lipka