Censur och åtal – verkligheten bakom Grand Prix i Shanghai

imageeng-db897.jpg

För att sätta ljuset på verkligheten bakom detta sportevenemang publicerar Reportrar utan gränser en bild inspirerad av den klassiska bilden från protesterna 1989 vid Himmelska fridens torg då en man stoppade en krigstank.

Kina är på plats 173 av 179 i RUGs pressfrihetsindex. Myndigheterna kontrollerar nyheter och information genom att censurera kinesisk medier, förhindra utländska mediers bevakning, åtala individuella nyhetsleverantörer och genom att öka kontrollen över internet.

Motåtgärder mot kinesiska nyhetsleverantörer: 

Totalt 30 journalister och 69 nätanvändare hålls för närvarande i förvar i Kina som utgör världens största fängelse för nyhetsleverantörer.

Åtal mot människorättsaktivister har ökat. Förtrycket har generellt intensifierats av rädsla för en ”jasminerevolution”. Nyligen har antalet godtyckliga gripanden, orättvisa rättegångar och långa fängelsestraff ökat. Cyberdissidenter är särskilt utsatta.

Den välkända människorättsadvokaten Gao Zhisheng (高智晟) skickades tillbaka till fängelse, den 1 januari 2012 för att ”missbrukat villkoren kring sin frigivning”. Andra människorättsförsvarare såsom advokaten Ni Yulan och hennes man Dong Jiqin (董继勤), cyber-dissidenterna Chen Xi (陈西) och Chen Wei (陈卫) och poeten Li Bifeng, en vän till författaren Liao Yiwu, har dömts till fängelsestraff på upp till 12 år.

Trakasserierna av dissidenternas närstående har spridits runt om i landet. Närståenden till Liu Xiaobo, Nobels fredspristagare som varit fängslad sedan 2009, dissidentaadvokaten Chen Guangchengoch dissidenten Zhang Lin har alla fallit offer för regeringens motåtgärder.

Presscensur och propaganda 

Varje dag ger Publikationsdepartementet (fd. Propagandadepartementet) specifika och tydliga direktiv till kinesiska medier, med bland annat listor över artiklar och händelser som ska bevakas och hur notiser från den officiella nyhetsbyrån Xinhua ska användas.

Så fort nya åsikter uppmärksammas inom traditionella eller internetrelaterade medier eller bland allmänheten, så går Publikationsdepartementet ut med en påminnelse om vikten av Kinas politiska och sociala stabilitet.

Publikationsdepartementets censur av en nyårskrönika som uttryckte förhoppningar om samhällsförändringar, publicerad i den reformistiska tidningen Nanfang Zhoumo, triggade igång en makalös protestvåg bland journalister och nätanvändare som krävde informationsfrihet.

Myndigheterna använder desinformation och censur för att kontrollera bilden av landet, särskilt internationellt, oavsett vilka konsekvenser det får för Kinas befolkning. Till exempel väntade myndigheterna hela tre veckor efter dödsfallen från H7N9-varianten av fågelinfluensan i olika städer, däribland Shanghai, innan det kom rapporter om riskerna för en epidemi. Tio personer runt om i landet som på internet påtalade fall där människor fått infektion greps då.

Kina: ”Internets fiende” 

Kinesiska myndigheterna har skapat ett av världens mest sofistikerade system för att kontrollera och censurera internet. Cenursystemet refereras ofta till som ”Den store brandväggen av Kina” (läs rapporten ”Enemies of Internet” http://surveillance.rsf.org/en/rapporten)

En av de senaste åtgärderna är blockeringen av virtuellt privata nätverk, VPN, där mjukvara från utländska företag hjälper användare att kringgå nätcensuren. 

Ord som ”mänskliga rättigheter”, ”Himmelska fridens torg” och ”Liu Xiaobo” är tillfälligt blockerade för användning på internet. Regimen har tvingat privata internetföretag som ”Tencent” och ”Sina” att bevaka vad deras kunder publicerat på nätet för att kunna dra tillbaka inlägg av känslig natur.

Utländska medier är inom regeringens räckhåll 

Kommunistpartiet försöker också kontrollera innehållet i utländska medier. Utländska mediers rapportering spelar en viktig roll i informationsspridningen från Kina till en internationell publik, men också till landets egna befolkning, det stora offret för den ökade censuren.

Nyhetshemsidan Bloomsberg blockerades, den 29 juni 2012 på grund av rapporteringen om den förmögenheten som förvärvats av president Xi Jinpings familj. Även New York Times hemsida censurerades och tidningen hotades med stämning efter att ha publicerat en artikel om den förmögenheten som premiärministern Wen Jiabaos familj byggt upp.

BBC har uppgett till Reportrar utan gränser att deras sändningar har utsatts för störningar som intensifierats under februari. Två Sky News journalister greps sista mars i år och i oktober 2012 sattes en AFP-journalist i förvar. Antalet journalister som nekas pressvisum eller pressackrediteringar ökar också.

Reportrar utan gränser uppmanar kinesiska myndigheter att: 

* Frige alla journalister och cyberdissidenter som har fängslats i relation till förmedlande av nyheter och information.

* Få ett slut på godtyckliga gripanden, övervakning och trakasserier av journalister, dissidenter och deras familjer.

* Tillåta alla utländska journalister att arbeta normalt och sluta utsätta dem för olika former av påtryckningar och trakasserier, och sluta förvägra dem arbetsvisum och ackrediteringar.

* Avskaffa censursystemet som ger myndighterna rätten att ge direktiv till medierna,  och upphör med att använda ”den stora brandväggen av Kina” i syfte att filtrera och blockera nyheter och information på internet.