– Det är ett glädjande besked att mandatet förlängs, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Rapportören har redan identifierat många allvarliga problem i Eritrea och uppmanat regimen att åtgärda dem. Bland annat har hon krävt att Dawit Isaak och de andra godtyckligt inspärrade fångarna ska friges. Nu hoppas vi att hon ska få möjlighet att träffa dem, säger han.
I september har Dawit Isaak suttit inspärrad i Eritrea i 12 år. Sedan i höstas finns landet med bland de stater som FN anser behöver särskild uppmärksamhet på grund av det förmodade stora antalet människorättsbrott. Under fredagen fattade FN:s råd för mänskliga rättigheter beslut om att Sheila B. Keetharuth får fortsätta sitt arbete som särskild rapportör för landet.
Svensk passivitet
I samband med att rapporten presenterades var det många stater som gjorde uttalanden till stöd för rapportörens arbete. Men medan länder som Tyskland, Storbritannien, Slovakien, Estland, Schweiz och Österrike var tydliga med att uttrycka sin oro över människorättsbrotten i egna utlåtanden var det tyst från svenskt håll.
Sverige ställde sig endast bakom det gemensamma utlåtandet från EU. Däremot gjorde den svenska delegationen ett eget utlåtande när rapporten om Vitryssland lades fram tidigare på dagen.
Den tysta diplomatin
Reportrar utan gränser ställer sig frågande till Sveriges passiva roll i processen kring rapportörens förlängda mandat. Sheila B. Keetharuth har haft uppdraget som rapportör sedan i november och presenterade sin rapport om situationen för mänskliga rättigheter i landet inför MR-rådet i Genève den 4 juni. Hon beskrev tillståndet som alarmerande och talade om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr och en rädsla som genomsyrar hela samhället.
– Med tanke på att vi har en svensk medborgare i eritreanskt fängelse är det förvånande att Sverige väljer att uttala sig om Vitryssland men inte om Eritrea, säger Jonathan Lundqvist.