Ännu har ingen av dem vare sig anklagats formellt eller fått en rättvis rättegång. Både journalisterna och politikerna har stämplats som landsförrädare; journalisterna anklagas också för att ha tagit emot ekonomiskt stöd från utlandet – ett brott mot de eritreanska presslagarna.
Länge var Dawit Isaaks öde okänt. I november 2001 fick Sveriges dåvarande honorärkonsul i Asmara, Lis Truelsen, en skymt av honom genom ett galler och hann byta några ord med honom. I april 2002 togs han in på sjukhus – för vård av tortyrskador, enligt den amerikanska pressorganisationen Committee to Protect Journalists (CPJ).
Sommaren 2004 försäkrade Eritreas ambassadör i Stockholm, Araya Desta, att Dawit mådde bra. Den 17 mars 2005 fick Stödkommittén Free Dawit Isaak ett nytt oberoende livstecken. Dawit behandlas som en dömd brottsling och tvingas utföra hårt arbete i fängelset Karsheli i centrala Asmara, berättade en tidigare medfånge.
Tre dagar i frihet
Den 19 november 2005 släpptes Dawit Isaak ur fängelset. Glädjebudskapet spreds snabbt i Sverige och resten av världen. För sin familj i Göteborg berättade han att han lider av högt blodtryck, men mår annars efter omständigheterna bra. Friheten blev dock kortvarig.
Efter tre dagar greps Dawit igen på väg att besöka en läkare. Enligt Eritreas informationsminister Ali Abdu hade Dawit Isaak bara fått permission ur fängelset för en hälsokontroll. Sedan dess sitter Dawit Isaak åter i fängelse.
Fortfarande har inte svenska myndigheter eller internationella frivilligorganisationer fått besöka Dawit i fängelset. De eritreanska myndigheterna hänvisar till att Dawit är eritreansk medborgare, och hans fall därför en intern angelägenhet.
Granskningskommission
2021 tillsattes en granskningskommission för att se hur regeringen, Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna arbetat för att uppnå frigivning av Dawit Issak och Gui Minhai.