Pressfriheten i världen är hotad. Regeringar och myndigheter misslyckas med att skydda den fria pressen. Detta framgår tydligt av Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2024.
– Vi ser hur demokratin tar stryk och politiker pressar pressfriheten. Politiker undergräver journalisters möjligheter att jobba. När vi på Reportar utan gränser sammanställer index har vi fem olika indikatorer. Den politiska indikatorn backar jämfört med förra året, säger Erik Larsson ordförande RSF Sverige.
Regeringar misslyckas med att skydda journalistiken
Ett växande antal regeringar och myndigheter misslyckas med att skapa förutsättningar för journalister och garantera att allmänheten får tillförlitliga, mångsidiga och oberoende nyheter och information. Reportrar utan gränser (RSF) ser en oroväckande nedgång av stödet för medias självständighet. Samtidigt ökar trycket från stater och andra politiska aktörer.
– Över hälften av världens befolkning bor i ett land som håller val i år. Samtidigt ser vi en oroande trend att den politiska indikatorn i indexet sjunker. Stater och andra politiska aktörer tar allt mindre ansvar för att värna pressfriheten.Oberoende journalistik är en förutsättning för demokratiska system, men utvecklingen går tyvärr åt motsatt håll, säger Anne Bocandé, redaktionschef på RSF.
Brist på politisk vilja
På internationell nivå utmärker sig 2024 jämfört med tidigare år. Indexet visar en tydlig brist på politisk vilja från världssamfundet att värna principerna för skydd av journalister, särskilt FN:s säkerhetsrådsresolution 2222. Resolutionen tar upp journalisters säkerhet och uppmanar medlemsländer att vidta lämpliga åtgärder för att utkräva ansvar för brott som begås mot mediearbetare i väpnade konflikter och för att genomföra oberoende utredningar.
–Vi har under flera år sett hur pressfriheten krympt. För tio år sedan var vår bedömning att 25 länder hade en bra pressfrihet. I dag är det endast åtta länder och dessa länder utgör mindre än 0,8 % av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. För tio år sedan var det 19 länder där pressfriheten är hotad, i årets index är det 36.
Kriget i Gaza–förödande
Kriget i Gaza är förödande för journalister och journalistiken. Rekordmånga kränkningar mot journalister och media har skett sedan oktober 2023. Mer än 100 palestinska reportrar har dödats av israeliska styrkor. Minst 22 av reportrarna dödades när de var i tjänst.
Palestina, som är på plats 157 av 180 länder i indexet, står under ockupation och ständiga angrepp från Israel, men tittar vi endast på indikatorn säkerhet är Palestina rankat bland de tio sämsta länderna i världen.
Under supervalåret står journalistik mot desinformation
2024 är det största valåret i världshistorien, det så kallade supervalåret. Men redan 2023 genomfördes viktiga val, särskilt i Latinamerika. Där vanns valen av personer som skryter med att vara pressfrihetens och mediemångfaldens värsta fiender. En av dem är Javier Milei i Argentina (ned 26 platser till 66), som har lagt ner landets största nyhetsbyrå.
Val åtföljs ofta av våld mot journalister, som i Nigeria (112:e) och Demokratiska republiken Kongo (123:e). Militärjuntor som har tagit makten i kupper i Sahel, särskilt Niger (ned 19 platser till 80:e plats), Burkina Faso (ned 28 till 86:e plats) och Mali (ned en plats till 114:e plats), har kontinuerligt skärpt greppet om media och hindrat journalister i sitt arbete. Recep Tayyip Erdogans omval i Turkiet (plats 158) är också en källa till oro. Landet har tappat poäng i indexet när det gäller kategorin säkerhet.
I avsaknad av reglering och lagstiftning ser vi hur generativ AI används för att sprida desinformation i politiska syften.
Deepfakes intar nu en ledande position när det gäller att påverka val. Deepfake-attaken mot journalisten Monika Todovas under parlamentsvalet i Slovakien är en av de första dokumenterade attackerna mot en journalist där målet var tydlig – att påverka ett demokratiskt val.
Många regeringar har ökat sin kontroll över sociala medier och internet, begränsat åtkomst, blockerat konton och stoppat innehåll som innehåller nyheter och information. Journalister som säger vad de tycker på sociala medier i Vietnam (174:e) fängslas rutinmässigt. Förutom att fängsla fler journalister än något annat land i världen, fortsätter regeringen i Kina (172:e) att utöva strikt kontroll över informationskanaler, implementera censur- och övervakningspolicyer för att reglera onlineinnehåll och begränsa spridningen av information som anses vara känslig eller som strider mot partilinjen.
Politiska grupper underblåser hat och misstro mot journalister genom förolämpning, misskreditering och hot. Andra försöker överta hela medieekosystem, både statsägda medier som har kommit under deras kontroll, och förvärv av privatägda medier av allierade affärsmän. I Giorgia Melonis Italien (46:e) som fallit fem platser i år har en medlem av den styrande parlamentariska koalitionen försöker förvärva landets näst största nyhetsbyrån (AGI).
I östra Europa och Centralasien har mediacensuren intensifierats och har antagit häpnadsväckande repressiva metoder, särskilt i Belarus (ned tio platser till 167:e), Kirgizistan (120:e) och Azerbajdzjan (ned 13 till 164:e plats). Kremls inflytande har nått så långt som till Serbien (minus sju platser till 98:e plats), där pro-regeringsmedia sprider rysk propaganda och myndigheter hotar ryska exiljournalister. Ryssland (162:e), där Vladimir Putin föga överraskande omvaldes 2024, fortsätter att föra ett krig i Ukraina (61:e) som har haft stor inverkan på medielandskapet och journalisters säkerhet.
Norge ligger för åttonde året i rad på plats ett i indexet, men även där har den politiska poängen sjunkit. Irland (8:e), där politiker har utsatt medier för rättsliga hot, har tappat sin ledande position till Danmark (2: a), tätt följt av Sverige (3:e), som i förra årets index låg på plats fyra.
–Det är glädjande att Sverige går upp ett steg. Tittar vi närmare på våra mätningar beror det på att Irland har backat från plats 2 till 8 i år, då partiet Sinn Féin hotat medier med stämning.
De tre asiatiska länderna som återfanns i botten av förra årets index – Vietnam, Kina och Nordkorea – har ersatts av tre länder vars politiska resultat har rasat. Det är Afghanistan, som har fallit 44 platser i den politiska rangordningen och nu ligger på plats 178. Där förföljs journalister systematiskt sedan talibanerna återtog kontrollen; Syrien (ned åtta platser till 179); och Eritrea (ned nio platser till 180), som nu ligger sist i både politiska och allmänna rankningar. De två sista länderna är laglöst land för media. Där fängslas många journalister, flera har dessutom försvunnit eller hålls som gisslan. En av dessa journalister är svenska medborgaren Dawit Isaak som suttit fängslad i Eritrea sedan 2001.
Ladda ner
Karta pressfrihetsindex 2024
Pressfrihetsindex 2024 lista länder
Ladda ner analyser per region
Afrika
Amerika
Asien och Stillahavsområdet
Europa
Mellanöstern och Maghreb
Läs mer om 2024 års pressfrighetsindex på engelska