Donald Trump hotar medier – fler än 100 attacker innan valet

Donald Trump

Den tidigare presidenten Donald Trump intensifierar sitt krig mot medierna. Under de senaste två månaderna har han attackerat oberoende medier över 100 gånger, vilket väcker stor oro. Amerikanska medier och allmänheten riskerar att bli avtrubbade inför hotet som Trumps attacker innebär för pressfriheten i USA.

Under en åttaveckorsperiod, som analyserats av RSF, förolämpade, attackerade eller hotade Trump medierna minst 108 gånger i offentliga tal och kommentarer mellan 1 september och 24 oktober. Dessa siffror inkluderar inte sociala medieinlägg eller uttalanden från andra personer knutna till kampanjen.

Vid ett kampanjmöte i Uniondale, New York, den 18 september, vände sig Trump till sina anhängare och sa att han hade ett budskap till “de falska nyhetsmedierna”. Han pekade bakåt mot presskåren och sa: ”Titta hur många de är.” Många i publiken buade högljutt och hånade reportrarna. Liknande utbrott har blivit ett nästan obligatoriskt inslag i Trumps möten, som om det vore en del av manus.

Trots Trumps ihållande angrepp mot medierna når de sällan nyheterna, och ännu mer sällan rubrikerna. Under den analyserade perioden noterade RSF endast ett fall där ett lokalt nyhetsinslag nämnde Trumps uppmaning till sina anhängare att förtala pressen. Trots att Trumps mediefientliga retorik är välkänd, flyger nu de ökade attackerna i stort sett under radarn.

– Trumps tirader mot pressen är så frekventa att vi riskerar att bli avtrubbade, säger Clayton Weimers, chef för Reportrar utan gränsers USA-kontor. Regelbundenheten i Trumps övergrepp gör det desto viktigare att belysa dem. Avtrubbningen inför hans attacker mot medierna kan inte underskattas – verbal fientlighet kan lätt övergå i något allvarligare om den inte stävjas. Våldsamma ord riskerar att leda till våldshandlingar.

Metod för att attackera journalister

Trumps vicepresidentkandidat, senator JD Vance, har utvecklat en egen metod för att skapa spänningar mellan sina anhängare och reportrarna under kampanjen. Vance håller presskonferenser bland sina anhängare, som buar högljutt åt varje fråga som journalisterna ställer till honom.

Trump-kampanjens mediehat är inte nytt. Trump har länge kallat kritiska medier för ”fake news” och använde termen så många som 2 000 gånger under sin presidentperiod. Nu har han dock blivit mer hotfull och uppmuntrar aktivt sina anhängare att delta i attackerna, vilket ökar risken för våldsam konfrontation. En oroande utveckling är Trumps hot om att använda staten som ett verktyg mot sina så kallade “fiender” inom nyhetsmedierna.

Trump har hotat med att använda regeringen som vapen mot medierna när han ogillat deras rapportering. Minst 15 gånger har han krävt att tv-stationers sändningslicenser ska dras in – en makt presidenten inte har. Efter att Kamala Harris intervjuades av CBS:s ”60 Minutes” anklagade Trump programmet för att manipulera Harris svar och skrev på sin egna medieplattform Truth Social att ”CBS borde förlora sin sändningslicens”. Han fortsatte sedan kritisera CBS i en intervju med Fox News och sa: ”Vi kommer att stämma dem och kräva att få tal del av kanalens material”.

Han har också krävt att ABC News ska straffas efter deras sändning av en debatt med Harris, och har sagt att Comcast, som äger NBC News och MSNBC, kommer att utredas för “förräderi” om han blir vald.

Efter att ett utkast till Högsta domstolens beslut om Roe mot Wade läckte i maj 2022 krävde Trump att journalisterna bakom avslöjandet skulle fängslas tills de avslöjade sina källor.

Medieförtroendet är rekordlågt

Trumps attacker mot medierna bidrar till en bredare kris med allmänhetens bristande förtroende. Enligt Pew Research Center har republikanernas förtroende för medierna stadigt minskat sedan Trump blev president 2016. År 2024 har endast 40 % av republikanerna “stort eller visst förtroende för den information som nationella nyhetsorganisationer ger”, vilket är ungefär lika många som har förtroende för information från sociala medier, trots den utbredda spridningen av felaktig information där.

Bristande förtroende för medierna, växande osäkerhet bland journalister och direkta angrepp från politiker som Trump bidrar till att USA nu ligger på plats 55 av 180 länder på RSF:s pressfrihetsindex för 2024. Som svar har RSF uppmanat både Trump och Harris att anta tio politiska förslag för att stärka pressfriheten i USA och återupprätta landets ledande roll globalt i frågan.

Foto: RSF International