– Det känns viktigt att ägna en särskild dag åt att uppmärksamma författarens rätt att uttrycka sig fritt. Inte minst i ljuset av händelserna under den arabiska våren, säger Inger Davidsson, ordförande i Svenska Unescorådet.
Svenska Unescorådet arrangerade seminarium på världsbokdagen den 23 april i Stockholm. Inbjudna gäster var bland andra Mohamed Salamawy, ordförande för egyptiska författarförbundet, och Mamdou El-Wally, ordförande för det egyptiska journalistförbundet. Världsbokdagen instiftades av UNESCO 1995, som en dag då boken, upphovsrätten och författarna firas världen över. Förra året, 2011, kunde man fira världsbokdagen i Egypten för första gången.
Ordförande för det egyptiska författarförbundet, Mohamed Salamawy, menade att protesterna i Egypten anordnades av unga intellektuella som sedan vanligt folk anslöt sig till. Dessa protester är unika i landets och regionens historia, då demonstrationerna inte riktades mot en främmande kolonialmakt eller mot den utbredda fattigdomen i landet. Det var protester för demokrati, yttrandefrihet och rättvisa.
– Egyptens regering utövade ingen censur som de traditionella diktaturerna. Men publicerade man något kritiskt, då fick man ta konsekvenserna för det, säger Salamawy. Salamawy hävdar också att Egyptens revolution hade en stark påverkan på andra arabiska länders revolutioner. Egyptiska författarförbundet fungerar också som ett bevakningscenter för frihet och yttrandefrihet i arabvärlden. De går ut med starka uttalanden, tar ställning i frågor, förhandlar med regeringar i regionen, skriver rapporter, anordnar demonstrationer och presskonferenser. Alla författare och intellektuella är väl medvetna om att det kommer ta lång tid till att nå en fungerande demokrati, men de hoppas på stora framgångar. Mamdou El-Wally, ordförande för det egyptiska journalistförbundet betonar vikten att Egypten är ett stort land med stor befolkning, och att det därför kommer att ta tid.
– Många förändringar och framgångar har redan skett, men det är fortfarande så att regeringen väljer chefredaktörerna för de statliga tidningarna, säger El-Wally.
Trots att arbetet för konstitutionen inte har börjat ännu, ser många ett behov av en stark grundlagsfäst yttrande- och pressfrihet. Journalistförbundet kämpar för att få in en lag som behandlar registrering av tidningar och andra medier. Förbunden står inför stora utmaningar inför arbetet för yttrandefrihet, då det inte finns några lagar som skyddar informationsfrihet och rätten till källinformation.
El-Wally uppger att författare, politiker och andra intellektuella försöker att mötas för att diskutera och debattera utmaningar och utforma krav inför lagstiftningen. El-Wally fick frågan om hur hans förbund ser på fallet med den fängslade bloggaren Maikel Nabil. Han svarade att journalistförbundet tagit en stark ställning i fallet och att förbundet är kritiskt mot militärdomstolar. Ett av deras krav i den nya konstitutionen är att de ska införa civildomstolar.
Men både El-Wally och Salamawy menar att det riktiga arbetet och de stora utmaningarna när en ny grundlag skrivs har inte kommit ännu, men de är förberedda på hinder på vägen.