Ett omval av Bolsonaro utgör ett stort hot mot pressfriheten i Brasilien

Attacker mot media har varit ett av kännetecknen för Jair Bolsonaros första mandatperiod som Brasiliens president. Med di desinformationskampanjer har han undergrävt pressfriheten och rätten till information. Blir han omvald utgör han ett allvarligt hot mot rätten till pålitliga nyheter och information, och mot själva demokratin i Brasilien, säger Reportrar utan gränser (RSF).

– Redan i början av den första mandatperioden intog president Bolsonaro en öppet aggressiv hållning mot journalister. Han har upprepade gånger visat att han vägrar acceptera medias roll i ett demokratiskt samhälle, säger Emmanuel Colombié, chef för RSF:s Latinamerikakontor.

Bolsonaro ser media som ett propagandaverktyg som tjänar hans regering. En andra presidentperiod för Jair Bolsonaro är det största hotet mot pressfriheten i Brasilien. Det skulle öppna för nya och allvarliga attacker mot tillförlitliga nyheter och information och brasiliansk demokrati.

Den 2 oktober gick Brasiliens 156 miljoner till val för att välja en president, en nationell tvåkammarkongress, nya guvernörer och lagstiftande församlingar för alla landets stater för de kommande fyra åren. Presidentvalet är det mest avgörande för framtiden för pressfriheten i Brasilien. Ända sedan presidentvalet 2018 har Bolsonaro och hans regim attackerat journalister. Vanan att misskreditera media i kombination med desinformationskampanjer har fått katastrofala konsekvenser för journalistiken och för den offentliga debatten.

Fientlig miljö för journalistik

President Bolsonaro framställer media som en fiende till staten som ska bekämpas. Särskilt under denna valkampanj har retoriken rönt stort gensvar hos hans sympatisörer, som är välorganiserade på sociala medier. RSF har systematiskt övervakat dessa onlineattacker ända sedan kampanjen startade den 16 augusti och har noterat inte mindre än 2,8 miljoner inlägg med innehåll som attackerar och förolämpar journalister. 86% av attackerna var riktade mot kvinnliga journalister. En stor majoritet av de fientliga attackerna har publicerats av presidentens anhängare, inklusive hans familj och medlemmar av hans regering. Dessa inlägg når miljontals brasilianare på sociala medier.

Det så kallade ”Bolsonaro-systemet” (bestående av presidenten, hans söner och hans nära ministrar) var ansvarigt för minst 580 samordnade attacker mot kritiska medier under hans andra regeringsår, 2020. En rapport publicerad av RSF under första halvåret 2021 visade att Bolsonaro själv hade attackerat media 87 gånger på sociala medier. Dessa siffror har ökat stadigt sedan dess.

En undersökning som publicerades 2022 av RSF och Gênero e Número, en partnerorganisation till RSF i Brasilien, visade på de dramatiska konsekvenserna av de allt vanligare attackerna mot kvinnliga journalister. Åtta av tio kvinnliga journalister uppgav att de var tvungna att ändra sitt beteende på sociala medier under de senaste åren, mer än 50 % sa att attackerna hade påverkat deras professionella arbete och 15 % uppgav att de hade utvecklat psykiska problem.

De hot och förolämpningar som styrs från högsta regeringsnivå är inte begränsade till internet. Trakasserier, förolämpningar, förtal och förnedring av journalister har blivit vardag i Bolsonaro-världen de senaste fyra åren. När en reporter frågade Bolsonaro om korruption direkt relaterad till hans familj, under en officiell aktivitet i Brasilia den 23 augusti 2020, svarade presidenten:

– Jag ska slå dig, din jävel!

Grovt språk, så som ovan, har varit vanligt under hans första mandatperiod och har i de flesta fall utlöst attacker mot media på sociala medier.

Som svar på ett klagomål som lämnades in av RSF och dess brasilianska partners 2020 om sårbarheten hos journalister som bevakade presidentvalet i Brasilia, utfärdade den federala åklagarmyndigheten ett rättsligt yttrande där det sa att särskilda åtgärder krävs för att säkerställa journalisternas säkerhet. Detta följde på upprepade attacker mot journalister från presidentens anhängare utanför presidentpalatset Alvorada, och handlingar som Bolsonaro själv iscensatte för att förödmjuka kritiska medier.

2021 lades Bolsonaro till RSF:s lista över pressfrihetens fiender. I juni 2022 beordrade en domstol i São Paulo honom att betala skadestånd för trakasserier mot journalister i en rättsprocess som väckts av Union of Journalists of São Paulo. I sin dom framhöll domaren användningen av ”homofoba skämt, främlingsfientliga kommentarer, vulgära uttryck, uppvigling till hat, förakt och intolerans mot journalister.”

Desinformation som regeringsmetod

Bolsonaro använder anti-mediaretorik, förolämpningar, förtal och förnedring, för att misskreditera media och dess roll som garant för åsiktspluralism och offentlig debatt. Det hjälper honom att undvika frågor om desinformationskampanjer som styrs från presidentpalatset. Det tillåter honom att fortsätta ljuga om skogsavverkningen i Amazonas, att manipulera information om pandemin, att förbjuda tillgång till komprometterande information om sin familj och att tysta ned anklagelser om korruption inom regeringen.

Brasiliens statliga kommunikationsbyrå (EBC) har blivit helt åsidosatt av Bolsonaros regerings egen propaganda. Kommunikationssekretariatet för Republikens presidentskap (Secom) betalade 3,2 miljoner reais från januari till maj 2022 för direktsändning av evenemang där Bolsonaro gjorde minst 287 falska och/eller vilseledande påståenden.

Flera videor av president Bolsonaro som ger falsk information om coronavirus-pandemin och fördömer valfusk utan några bevis har tagits bort från YouTube och Facebook.

I början av augusti bad RSF och 10 andra pressfrihetsorganisationer var och en av de 12 presidentkandidaterna att underteckna ett åtagande att respektera journalistisk frihet under valet. Bolsonaro skrev inte på.

Brasilien är på plats 110 i RSFs pressfrihetsindex 2022.