Finns det hopp för Dawit Isaak?

– Då en regim fängslar en författare finns det två anledningar till att utöva påtryckningar. Den ena är att den här typen av regimer inte vill ha den här uppmärksamheten. Den andra är att det som kan hålla mig som fängslad uppe är att jag vet om att folk arbetar för mig på utsidan, säger författaren Ngugi wa Thiong’o.

Den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong’o har själv suttit fängslad för sitt arbete. Efter att ha satt upp en pjäs på temat rika markägares förtryck av fattiga bönder fängslade Ngugi under ett år på 1970-talet. Han fängslades utan rättegång. Under rubriken Finns det hopp för Dawit Isaak? samtalade författaren Ngugi wa Thiong’o, Carin Norberg från Nordiska Afrikainstitutet, Cecilia Wigström folkpartist och Svante Weyler förläggare. Moderator var Maria Magnusson producent för tv-programmet Babel och vice ordförande för Reportrar utan gränser. På frågan om vad som kan påverka den eritreanska regeringen svarar Carin Norberg.

– Fängslandet av Dawit Isaak måste sättas i en större kontext. Den viktigaste frågan för regionen är den om gränsdragningen mellan Eritrea och Etiopien. Kriget mellan de båda länderna är över men konflikten är inte löst. Sverige har tidigare alltid varit på Eritreas sida och därför säger dess företrädare att det inte är svårare än att ge fortsatt stöd även i gränsfrågan så släpper man Dawit Isaak.

– Den här typen av regimer handlar med människor, säger Svante Weyler. Det kan ett land som Sverige aldrig acceptera. Märker en diktatur att det går att göra det finns det ingen anledning att sluta med det. Då hamnar man i en omöjlig situation. Ett land som Eritrea agerar inte på ett sätt som vi förstår. Regimen är beredd att offra sitt eget folk för att sitta kvar vid makten.

– Det finns två aspekter av Dawit Isaaks fängslande, säger Maria Magnusson. Den ena är den mänskliga synen som hans familj har, att inte stoppa för något för att få honom fri. Den andra är att landet Eritrea inte kan få som det vill med de här metoderna. Cecilia Wigström försöker påverka länderna i EU att arbeta för Dawit Isaaks fall.

– Det måste ske en upptrappning i sanktionerna mot Eritrea. Det ska kännas att orättfärdigt fängsla en svensk medborgare. EU ger en massa bidrag till Eritrea som genast borde dras in.

– Det tog lång tid innan det blev något organiserat motstånd för Dawit Isaak, säger Svante Weyler. I media kallade man honom under de första fyra åren alltid för ex-eritreanen. Aldrig för den fängslade svensken. Men den medieexponering som Dawit Isaak ges idag, varje dag i till exempel Aftonbladet, är något helt unikt i svensk historia. Maria Magnusson annonserar att tiden snart är ute och Cecilia Wigström avslutar.

– Vår förhoppning är att Dawit Isaak kommer kunna vara närvarande vid nästa års bokmässa då vi har seminarium.

Gustav Staf Rydén