Propaganda och desinformation – fokus Ryssland
Pressfrihet bygger på ett samhälles tryck- och yttrandefrihet. Pressfrihet ingår som en självklar del av de flesta definitioner av demokrati. Ryssland är ett av de länder där utrymmet för pressfrihet ständigt krymper och där invånarna inte har möjlighet att ta del av oberoende information.
På den här sidan samlar vi information om rysk propaganda. Sidan är under uppbyggnad.
RSF Sverige arbetar sedan flera år med projekt för att stötta oberoende medier, däribland Novaya Gazeta Europe och Meduza. RSF:s projekt Svoboda ger rysktalande befolkning i och utanför Ryssland tillgång till oberoende journalistik via satellitsändningar.
Hösten 2024 lanserade RSF ett nytt verktyg för att bekämpa propaganda och desinformation: The Propaganda Monitor. Plattformen kan användas för att avslöja propaganda från hela världen.
Bild: Dima Iatco
Stötta gärna RSF Sveriges kamp mot rysk propaganda och desinformation.
Swish 123 900 44 90
Rysslands propaganda: Vilka är målgrupperna?
Rysk propaganda mest för inhemsk publik
Rysk desinformation riktar sig i första hand till den inhemska publiken. Propaganda användes till exempel inför det ryska anfallskriget mot Ukraina i syfte att rättfärdiga och förbereda vanliga ryssar för kriget. Under 2024 har Ryssland lagt minst motsvarande 12,4 miljarder svenska kronor på inrikespolitisk propaganda, enligt Expressen som i samarbete med flera internationella medier granskat hemliga ryska dokument. I dokumenten framgår bland annat hur Ryssland med hjälp av mobilspel, filmer och kontroll av civilsamhällesorganisationer ska få den ryska befolkningen att bli lojal med Putins styre.
Rysk propaganda i Ukraina
Ryssland har i över tjugo års tid försökt påverka de politiska och ekonomiska systemen i Ukraina. Genom mycket välregisserade propagandakampanjer vill Ryssland skapa splittring och så tvivel. Rysk propaganda har till syfte att få befolkningen att inte känna tillit till myndigheter och att avhumanisera människor. Ofta vänder de sig till människor i konfliktområden där mottagarna är sårbara, framför allt i ockuperade områden som Krim och Donbas eller i regioner som Ryssland vill ockupera så som Odessa, Cherson och Charkiv.
Rysk propaganda riktad mot utlandet
Desinformation och propaganda sprids via sociala medier, spelvärlden, ”tvättade nyheter” i engelskspråkiga tidningar riktade mot mottaglig publik i Asien, Afrika, Latinamerika. Newsguard har testat tio av de ledande AI-chattbottarna, däribland Open AI:s Chat GPT, X AI:s Grok, Microsofts Copilot, Googles Gemini, Mistrals Le Chat och Anthropics Claude, och samtliga har upprepat falsk information från det ryska desinformationsnätverket Pravda. Bara under 2024 uppges Pravda ha spridit 3,6 miljoner artiklar med desinformation.
Syftet är att ”skaffa vänner” – människor som gillar Rysslands värderingar och agerande.
De tio budorden
Rysslands nationaldag firas den 12 juni varje år och kallas ofta Rysslands dag. Dagen firas till minnet av att Ryssland den 12 juni 1990 förklarade sig självständigt från Sovjetunionen. Dagen har blivit ett tillfälle för Kreml att sprida propaganda i och utanför Ryssland. Reportrar utan gränser (RSF) belyser hur propagandan påverkar det civila samhället.
Rysslands propaganda – några av metoderna
Det finns flera metoder som de ryska propagandisterna gärna använder sig av. Man ser det i statligt kontrollerade medier, i sociala nätverk, i spelvärlden, i böcker och filmer. Påverkningskampanjer är massiva och svåra att stå emot. I en artikel publicerad 24 mars 2022 i The Insider, tar den ryske journalisten Vladimir Yakovlev, som var en av grundarna av oberoende media i Ryssland på 1990-talet, upp några av metoderna.
Rutten sill
En falsk och smutsig anklagelse lanseras. Det spelar ingen roll om den går att bevisa eller inte. Det viktigaste är att väcka en bred offentlig diskussion. Ju oftare en utpekad persons namn nämns i samband med lögnen, desto snabbare kommer personen att börja ”lukta rutten sill”. Exempel: ”Zelenskyj är en narkoman”.
Stor lögn
En stor lögn sprids, den bör vara chockerande och omfattande. Lögnen av magnituden att människor tänker att det är omöjligt att hitta på något sådant. Lögnen rör vid starka, primitiva känslor, som rädsla eller hat. Källan till lögnen har förtroende bland människor. Allt detta förstärker övertygelsen om att lögnen är sanning. Exempel: Historien om att ukrainska soldater spikade upp en treårig pojke i Donetsk.
Absolut självklarhet
Det som publiken måste övertygas om presenteras gång på gång som något självklart. Som en majoritets åsikt. Människor tenderar att lita på majoriteten. Exempel: Att det finns ett nationellt stöd för Putin
Okänd hjälte
En av de äldsta och mest effektiva propaganda-metoderna. Den handlar om att göra ryska armens handlingar till hjältedåd. Krig väcker alltid negativa reaktioner på grund av dess grymhet och mänskliga förluster. Därför presenteras kriget som en kamp för höga moraliska mål som skydd, räddning, befrielse från plågor, återinförande av rättvisa. Exempel: Kriget i Ukraina, kriget i Georgien, kriget i Tjetjenien, annekteringen av Krim.
Flera versioner
Metodens kärna är att förvirra publiken med många olika versioner som kommer från ”trovärdiga” källor. Målet är att väcka reaktionen ”vi kommer aldrig att få veta hela sanningen, så varför ens försöka”. Exempel: Det nedskjutna malaysiska Boeing-planet, händelserna i Butja
Upprepade lögner
En lögn som sägs många gånger blir en ”sanning”. Propagandamedier bankar in samma budskap i publikens huvud under många år. Exempel: västvärldens fördärv, tillväxten av den ryska ekonomin.
Skrämselhistorier
Skapar en illusion av val mellan pest och kolega. Det ena är dåligt, hemskt och skrämmande. Det andra är också ont, men rättfärdigas av goda avsikter. Exempel. ”Om det inte vore för Speciella militära operationen i Ukraina, skulle NATO ha attackerat oss”.
Halvsanningar
För att undvika att lögnen ifrågasätts kan den kryddas med sanning. När den första delen av uttalandet låter övertygande och lätt att kontrollera kan resten förvrängas. Exempel: ”Tillväxten av Rysslands BNP innebär tillväxt av ekonomin och medborgarnas välstånd”
40/60
Skiljer sig från halvsanning genom att den imiterar ”media-motståndaren”. Den innehåller 60 % information –oppositionens agenda, och 40 % medvetna falsarier och lögner i propagandans intresse. Exempel: Ksenia Sobtjak’s journalistik: Hon skriver om politiska fångar, kallar propagandisten Solovjov för propagandist, men berömmer Putins tal till folket.
Vägen till total förvrängning av verkligheten
Utvecklingen av Kremls propaganda började ta form 2004. Då inträffade två händelser: protesterna i Ukraina och Vladimir Putins beslut att ställa upp för en andra presidentperiod.
I början av 2000-talet började en stor grupp av mediechefer formulera den ideologiska plattformen för de kommande åren av Putins styre. Samtidigt skrämdes Kreml av ukrainska Majdan (protesterna i flera städer i Ukraina efter den andra omgången av presidentvalet). Dettta ledde till utvecklingen av verktyg för mer aktiv manipulation av den allmänna opinionen och stämningarna hos befolkningen. Syftet var att helt stoppa möjligheter till protester och främjande av politiska organisationer. Ryssarna skulle inte få påverkas av Ukraina. Alternativa scenarier för Rysslands utveckling skulle hota Putin och hans omgivning. Det var nödvändigt att ta bort varje möjlighet till förändring av Kremls politik och att avsätta de personer som Putin hade fört till makten.
Fokus på ungdomens ”rätta hållning”
År 2005 grundades propagandaholdingen Russia Today som huvudsakligen finansierades med statens budget. Efter detta initierade Putins administration grundandet av den politiska ungdomsrörelsen ”Nashi” (Våra). Utvecklingen av en ideologi för ungdomar inleddes, och ett program för patriotisk fostran antogs. Särskilda förlag producerade läromedel om informationskrig, vilket hotade den liberala utvecklingsmodellen för samhället och kritiserades i väst. Utbildningssystemet anpassades till den nya ideologin. Målet var att forma ungdomarna till ”rätt hållning” gentemot den officiella linjen.
Krigspropaganda
År 2014, efter Rysslands annektering av Krim, skedde en ytterligare skärpning av Kremls propaganda. Denna period är kopplad till användningen av så kallade ”metoditjki” (metodiska anvisningar) — konkreta instruktioner om hur olika händelser bör belysas. Dessa broschyrer överlämnas till medarbetare inom pressen.
I slutet av februari 2022, efter Rysslands fullskaliga invation av Ukraina, tog propagandan än värre former.
– Ryska mediechefer och journalister som nu arbetar som maktens megafon, bär samma ansvar för kriget som de ryska politiker som har inlett det, säger professor Alexander Morozov från Karlov-universitetet i Prag i i en intervju i den belarusiska oberoende nyhetskanalen Zerkalo.
mer information
