Journalister har dödats, skadats och attackerats. Ett år har gått sedan terrorattacken och kriget mellan Israel och Hamas fortsätter att eskalera, vilket påverkar pressfriheten i hela regionen.
– Vi ser hur hatets hejarklackar växer på båda sidor, samtidigt som journalistikens utrymme alltmer krymper. De krigförande parterna vill sätta sin agenda. Då vill de inte störas av medier som försöker göra sitt jobb. Det är en skrämmande utveckling, säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande attacker har läget för medier och journalister i regionen kraftigt försämrats. Den israeliska journalisten Roee Idan och hans dotter dödades den 7 oktober 2023, kort efter att han rapporterat om Hamas attack för den israeliska nyhetssajten Ynet.
När Israel sedan inledde sina attacker mot Gaza blev situationen för journalister och medier katastrofal. Under det senaste året har över 130 palestinska journalister dödats i Gaza. Enligt Reportrar utan gränsers (RSF) uppgifter har minst 32 av dem varit direkta måltavlor och dödats under arbetet.
Nästan alla journalister i det stängda territoriet har tvingats fly flera gånger det senaste året. De få som tagit sig därifrån och nu lever i exil har ingen möjlighet att återvända. Israels myndigheter hindrar fortfarande utländska journalister från att komma in i Gaza.
RSF har gjort fyra anmälningar
De få reportrar som fått tillstånd att rapportera från området har varit strikt övervakade av den israeliska armén. I Gaza har över 50 redaktioner bombats. Internet och el stängs dessutom av regelbundet. Journalister som trots allt fortsätter att arbeta i Gaza utsätts ofta för kampanjer som ifrågasätter deras integritet.
RSF har fyra gånger anmält krigsbrott mot journalister i Gaza till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Trots löften från ICC-åklagarmyndigheten i januari har ingen ställts till svars, och våldet mot journalister fortsätter. Även om de israeliska myndigheterna ofta hävdat att de inte riktar in sig på journalister, motsäger vittnesmål, utredningar och till och med uttalanden från den israeliska armén detta påstående. I ett öppet brev kräver RSF och 59 andra organisationer att EU inför sanktioner mot Israel.
– Ett år av krig har inneburit ett år av våld mot journalister. De israeliska styrkorna har gjort allt i sin makt för att hindra bevakningen av vad som händer i Gaza. De har systematiskt riktat in sig på journalister som tagit enorma risker för att utföra sitt arbete. Detta har i sin tur påverkat den globala allmänhetens tillgång till information om kriget, som otvivelaktigt är i allmänhetens intresse, säger Rebecca Vincent RSF:s kampanjchef.
RSF kräver ett omedelbart stopp för våldet mot journalister och att utländska reportrar och fotografer ska ges tillträde till Gaza.
Allvarligt läge på Västbanken
I skuggan av kriget i Gaza har läget för medier i andra delar av Palestina försvårats. På Västbanken har israeliska säkerhetsstyrkor gripit ett dussintal journalister som nu hålls i israeliska fängelser.
Al-Jazeeras högkvarter i Ramallah stängdes ner av beväpnade soldater i september efter anklagelser om propaganda. En lag som godkändes av det israeliska parlamentet i november 2023 rättfärdigade förbudet mot Al Jazeeras kanal i Israel som infördes den 14 juni 2024. Denna censur drabbar även andra medier. Den 21 maj beslagtog den israeliska armén en kamera tillhörande nyhetsbyrån Associated Press (AP). Under flera timmar låg filmandet av Gaza nere med motiveringen att bilderna levererades till Al Jazeera och andra medier.
Reportrar i Israel överfölls
Israeliska reportrar som kritiserar kriget i Gaza och premiärminister Benjamin Netanyahus politik har sedan den 7 oktober 2023 också varit föremål för förtryck, hot och polisvåld.
Bara under oktober 2023 attackerades eller hotades minst femton journalister av de israeliska säkerhetsstyrkorna eller enskilda medborgare. Den 13 oktober arresterades, överfölls och hölls journalister från den brittiska internationella nyhetskanalen BBC Arabic – Muhannad Tutunji, Haitham Abudiab och deras team – under pistolhot av israelisk polis i Tel Aviv.
Den 5 juni förstörde en oidentifierad angripare ingången till redaktionen för dagstidningen Haaretz, som är en av de få israeliska medier som täcker krigets konsekvenser för människor i Gaza. Två Haaretz-journalister överfölls av poliser den 2 september när de bevakade demonstrationer som krävde ett avtal om frigivning av gisslan som kidnappats av Hamas.
Israel har backat kraftigt i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och ligger nu på plats 101 av 180. För två år sedan, 2022, låg landet på plats 86.
Kriget i Gaza påverkar regionen
Palestina ligger på plats 157 i indexet och är ett av världens farligaste platser för journalister. Konservativa religiösa rörelser sätter stark press på medier. I Palestina finns flera oberoende medier, såsom Watan TV och Ajyal Radio, men även medier som står den palestinska myndigheten eller Fatah nära, såsom Palestine TV och nyhetsbyrån Wafa. På Gazaremsan finns även medier anslutna till Hamas, som nyhetsbyrån Shehab och Al-Aqsa Media Network.
I Libanon har tre journalister dödats i tjänsten av den israeliska armén, enligt RSF:s uppgifter. Trots sex utredningar — däribland en från RSF — som bekräftar att Reuters fotojournalist Issam Abdallah var måltavla för israeliska styrkor den 13 oktober 2023, har ingen ställts till svars för detta brott.
Samtidigt är läget för journalister i landet mycket svårt. Aftonbladets team var nyligen nära att skadas. Sedan den 7 oktober 2023 har läget för medier kraftigt förvärrats. Flera medier kontrolleras av en handfull individer som är direkt anslutna till politiska partier eller tillhör lokala dynastier. Politiska partier har ett strypgrepp på de vanliga medierna, som är beroende av investerare.
De mest inflytelserika TV-kanalerna i Libanon är LBCI, Al Jadeed och MTV, som ägs av familjerna Daher-Saad, Khayat och Murr. Al Manar är Hizbollahs officiella TV-kanal. Libanon ligger på plats 140 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. 2023 låg Libanon på plats 119.
Ett år senare har kriget intensifierats och nu riskerar libanesiska journalister att bli offer för attacker. RSF öppnade ett regionalt pressfrihetscenter i Beirut i mars 2024 för att hjälpa och skydda journalister i regionen.
Förföljelse och trakasserier i Iran
Iran har haft ett stort inflytande i konflikten och rankas som ett av världens mest repressiva länder för pressfrihet. Landet ligger på plats 176 av 180 i årets pressfrihetsindex.
Eftersom landets media till stor del kontrolleras av den islamiska regimen, kommer de viktigaste källorna till nyheter och information från medier som är baserade utomlands. Journalister och oberoende medier i Iran förföljs ständigt med hjälp av godtyckliga arresteringar och mycket tunga straff som avkunnats efter grovt orättvisa rättegångar inför revolutionära domstolar.
Högste ledaren Ali Khamenei anklagar ofta de oberoende medierna för att ha blivit manipulerade av utländska styrkor. Som chef för landets viktigaste politiska, militära och rättsliga institutioner kan han beordra arrestering av journalister och döma dem till långa fängelsestraff och till och med dödsstraff.
Foto: RSF