Ytterligare ett år har gått sedan talibanernas maktövertagande den 15 augusti 2021. Sedan dess har många tvingats fly utomlands, och möter nya umbäranden i exil. Bland de journalister som är kvar i Afghanistan har kvinnorna det värst, men alla journalister jobbar under extrema förhållanden. Om de vill överleva måste de bland annat följa de 11 journalistiska riktlinjer som utfärdades i september 2021.
141 journalister har gripits sedan talibanerna tog makten. Journalister i Afghanistan som arbetar för internationella medier eller medier i exil är särskilt utsatta och anklagas för att förtala talibanerna och spionera på utländska företag. För att göra saken värre är mediearbetare också måltavlor för IS och dess närstående, som konkurrerar med talibanerna: fem journalister har dödats i attacker över hela landet av Islamiska staten i Khorasan (IS-KP).
Reportrar utan gränser (RSF) har samlat in vittnesmål från journalister som suttit fängslade. För Khalid Qaderi, en 29-årig journalist från Radio Nowruz i Herat, en stad i västra Afghanistan, började mardrömmen i mars 2022. Han utsattes för allvarliga övergrepp av sina fångvaktare. ”De slog mig med rörbitar. Eller så täckte de över mitt huvud med en trasa och hällde vatten över mitt ansikte så att jag skulle kvävas”, berättade han för RSF. Efter tortyrsessionerna kastade vakterna in honom medvetslös i hans cell.
”Vi var sex personer i en cell som var avsedd för en person. Den låg precis under tortyrrummet, så vi hörde skrik, ibland ett pistolskott och sedan tystnad. Vi trodde att de skulle döda oss allihop, att de torterade oss bara för skojs skull.”
Khalid Qaderi tvingades senare att skriva under ett dokument där han förklarade att han fått betalat av Israel, USA och andra Västländer för att sprida deras ideologi i Afghanistan, att han skämdes och att han inte skulle upprepa brottet.
En majoritet har lämnat journalistiken
För tre år sedan fanns det cirka 12 000 journalister i Afghanistan, idag har två tredjedelar av dessa lämnat sitt yrke. Av de 547 medier som fanns registrerade 2021 har nästan hälften försvunnit, enligt Afghan Independent Journalist Association.
– Det har varit en extrem utveckling. Man kan tala om en massaker på journalistiken. Särskilt de kvinnliga journalisterna har drabbats hårt, säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Många journalister har flytt undan talibanerna till närliggande Pakistan. Där väntade nya prövningar. Papperslösa afghaner uppmanades under hösten 2023 att lämna landet, och fler än 200 afghanska journalister hotades med utvisning från Pakistan i november förra året. Att skicka tillbaka journalisterna innebär livsfara. Många tvingas leva gömda eller fortsätta fly på farliga vägar mot Europa.
I det redan mycket hårt reglerade medialandskapet i Afghanistan skruvas tumskruvarna åt ytterligare. I maj i år förbjöds journalister att samarbeta med Londonbaserade nyhetskanalen Afghanistan international. Förbudet kom kort efter att två privatägda lokala TV-kanaler stängts ner av informations- och kulturministeriet i Kabul.
Censur av medier
Talibanerna censurerar all kritisk rapportering. Flera journalister har under det senaste året utsatts för godtyckliga arresteringar anklagade för att ha samarbetat med utländska medier och exilmedier. Begränsningen av Afghanistan International är resultatet av de styrandes vilja att kväva alla oberoende röster. Reportar utan gränser uppmanar informations- och kulturministeriet att se till att journalister och medarbetare i utländska medier och exilmedier kan arbeta fritt och säkert, och att Afghanistan International kan sändas inom Afghanistan utan några restriktioner.
När medier tystas, journalister fängslas eller tvingas fly, som vi ser i Afghanistan efter talibanernas maktövertagande, dör samhällsdebatten. Händelser som mord, inbrott och andra samhällsviktiga frågor förblir obemärkta. I Var är den sisstället för fakta, fylls luften av spekulationer och rykten. Osäkerheten växer. Människor blir desorienterade, utan en tydlig bild av vad som sker i deras egna kvarter.
Erfarenheter från andra länder visar samma mönster. I länder som Nordkorea, Eritrea och tidigare Myanmar har inskränkning av pressfriheten lett till att staten tar monopol på sanningen. Sanningen blir vad makthavarna säger att den är. Samhällets gemensamma verklighet splittras, och människor isoleras i sina egna versioner av sanningen.
Ett av världens värsta länder för journalister
I mitten av november förra året kunde den afghanska journalisten Mursal Nabi dra en lättnadens suck. Efter över två års målmedvetet och hårt arbete av Reportrar utan gränsers (RSF) styrelse kunde hon fly ut ur Afghanistan och börja ett liv i trygghet i Frankrike. Mursal Nabi var den sista journalisten ur en grupp av åtta knutna till Zan TV, en tevestation i Kabul, vars anställda varit på Reportrar utan gränsers högprioriterade lista sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan den 15 augusti 2021.
Se filmen där Mursal själv berättar om det nya livet i frihet.
Afghanistan har länge varit ett av de farligaste länderna för journalister. I mars för tio år sedan mördades den svenska radiojournalisten Nils Horner. Han sköts till döds på öppen gata i Kabul.
Afghanistan är på plats 178 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex 2024.
Foto: Journalisten Sonia Niazi på Tolonews presenterar nyheter med ansiktet beslöjad. Fotot är från den 22 maj 2022 i Kabul, Afghanistan. AFP/Wakil KOHSAR
Texten har uppdaterats.