Historien om pressfrihetens försvarare

Jesper Bengtsson, ordförande för Reportrar utan gränser och Maria Magnusson, vice överförande i samma organisation, ledde den 3 december ett seminarium om Dawit Isaak under 50-årsjubileet av journalistikutbildningarna på Stockholms universitet. De visade ett inslag från tv-programmet Babel som sändes på åttaårsdagen av Dawit Isaaks gripande.

– Dawit Isaak har blivit en symbol för pressfriheten, men man frågar sig sällan vad det var han gjorde för att bli fängslad, sade Jesper Bengtsson.

Dawit Isaak stod under sin studietid på 70-talet på samma sida i befrielsekampen som den nuvarande diktatorn. När Dawit Isaak stod inför att aktivt delta i den väpnade kampen mot Etiopien när kriget trappades upp, flydde han till Sverige. Samtidigt som han fick svenskt medborgarskap blev Eritrea fritt. Han återvände då till Eritrea och var med och startade den oberoende tidningen Setit. Tidningens vision var att låta folket och regeringen mötas, och den var varken kritisk eller på regeringens sida.

– Tänker man på fängslade journalister är det oftast att det är politiska aktivister. Men Dawit drev ingen politisk linje. Han var för det system som Isaias Afwerki byggde upp, men ville försvara möjligheten att folk skulle få vara emot det, sade Jesper Bengtsson. Det var när Setit publicerade intervjuer med ministrar under president Isaias Afwerki som var kritiska till hans politik, samt ett brev där Dawit riktade kritik mot presidenten, som vändningen kom. Eritrea hade tills 2001 flera fria oberoende tidningar, som nu genast stängdes och många journalisterna greps, liksom Dawit Isaak.

– Folket och regeringen skulle få mötas i tidningen Setit. Det är lätt att läsa in att han var rebell och aktivist, att det var därför han greps, sade Maria Magnusson.

Hon vädrade frågan om Sveriges agerande omedelbart efter gripandet påverkat hanteringen av fallet från Eritreas sida. Det dröjde fyra månader innan det skrevs någonting i svensk press om gripandet, där en orsak kan vara hans dubbla medborgarskap. Men Maria Magnusson uteslöt inte att det kan finnas rasistiska motiv till det minimala intresset i början. Det dubbla medborgarskapet har också ställt till det när Sverige krävt att man ska släppa Dawit Isaak, då Eritrea hävdat att han är ”deras”.

– Vän av universella mänskliga rättigheter tycker inte jag någon ska sitta i fängelse åtta år utan rättegång, konstaterade Jesper Bengtsson.

Han förklarade mekanismerna bakom Eritreas beteende, att rättfärdiga gripandet av journalister, med att ett land i krigstillstånd måste vara enat. Men frågan är om landet är i krig. Frågan är också om man utifrån och från Sverige håll ska kämpa för demokrati i Eritrea eller helt enkelt bara se till att få Dawit Isaak fri.

– Det finns två läger, pumpa in journalistiska och politiska insatser, eller tyst diplomati, och försöka förstå den eritreanska mentaliteten. De som inte stöder kampanjen klassas snabbt som förespråkare av regimen. Konflikten drabbar i slutänden Dawit, sade Maria Magnusson. Jenny Hedström Se hela programmet här!