Det är det första statsbesöket av en annan statschef som Xi tar emot sedan han blev vald till landet högsta ledare, den 14 mars.
– Samtidigt som man kan avgöra av antalen franska affärsmän som följer med delegation, att handeln är den största frågan, är det väldigt viktigt att Hollande håller sitt löfte och lyfter frågan om mänskliga rättigheter och informationsfriheten med Xi, säger Reportrar utan gränser.
– Vi hoppas att Holland kommer anmärka på att det i nuläget hålls 29 stycken journalister och 69 stycket i förvar och som är straffade för att ha använts sig av rätten att informera andra. Idag är Kina ett världens största fängelser för nyhetsleverantörer.
– Vi hoppas också att han kommer ta upp frågorna kring censur och internetövervakning, vilket har ekonomiska konsekvenserna som inte ska underskattas. När tidningen Nanfang Zhoumos nyårskrönika censurerades belyste de efterföljande protesterna att många kineser numera är redo att kräva sina rättigheter.
Informationsfriheten begränsas på många sätt och inkluderar ren censur. Propagandadepartementet ger direktiv till medierna hur vissa frågor ska bevakas, det är svårt för utländska journalister att få ackrediteringar och de finns en rad fall där utländska journalister nekats pressvisum, och många inhemska journalister drabbas av gripanden, hotelser och fysiskt våld.
Nobelfredspristagaren Liu Xiaobo är en av de 29 journalister och 69 nätanvändare som hålls i förvar.
Skärpningen av de regler som styr rätten att både motta och delta i nyhets- och informationsspridning är ett stort problem och det kan betyda att informationsfriheten i Kina kan komma att lida av en långsiktig nedgång.
Den 16 april offentliggjorde Kinas myndighet för administrationen av press, publikationer, radio, film och television, ett förbud att använda otillåten information från utländsk medier och hemsidor. Idag utsätts mikrobloggar, såsom Sina Weibo till stor del av censur. När kritiken var kraftig på Twitter mot biståndsverksamheten efter förra helgens jordbävning i Sichuan tystades kritiken ned.
Censur både på och utanför internet, bryter inte bara mot fundamentala rättigheter utan den begränsar även handel och affärer som blir lidande av det otillgängliga informationsflödet i landet. Två experter från Wall Street Journal beskriver det som ”förtäckt protektionism” (http://online.wsj.com/article/SB10001424052748704842604574641620942668590.html).
Censur på internet är ett sätt att diskriminera utländska företag och ge förmåner till de kinesiska istället. I maj 2010 beskrev Neelie Kroes, EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor detta som ett ”handelshinder”.
I oktober 2011 togs frågan upp igen av USA:s representanter till Världshandelsorganisationen. Sammanlagt 45 stycket frågor lämnades in i enlighet med WTO:s regler som också säger att Kina ska besvara dessa, något som ännu inte har gjorts.
Kina är klassas som en av ”Internets fiender” av Reportrar utan gränser och landet är på plats 173 av 179 i organisationens pressfrihetsindex.