I samband med internationella kvinnodagen 8 mars uppmärksammar Reportrar utan gränser (RSF) nättrakasserier som drabbar journalister som bevakar könsbaserat våld och kvinnors rättigheter. Nätattackerna leder till självcensur som i sin tur hotar allmänhetens rätt till tillförlitlig information.
Sedan #metoo-vågen svepte över världen 2017 har ämnen som rör könsbaserat våld och kvinnors rättigheter fått större utrymme. Specialiserade medier och stödnätverk har vuxit fram. Men det är fortfarande riskabelt att rapportera om dessa ämnen.
Nästan 60 procent av journalisterna som deltog i RSF-rapporten ”Journalism in the #MeToo Era” publicerad på den 25 november 2024, känner till minst en journalist som utsatts för cybertrakasserier på grund av sin rapportering av kvinnors rättigheter.
– De vanligaste formerna av våld mot feministiska journalister är hot och digitala attacker som förs över till det verkliga livet. Attackerna påverkar journalisternas säkerhet, yttrandefrihet, psykiska hälsa och till och med deras familjers hälsa, sa generaldirektören för International Network of Journalists with a Gender Perspective (RIPVG) i rapporten.
Den nigerianska journalisten Kiki Mordi, utsattes för cybertrakasserier efter publiceringen av en undersökning om sexuella trakasserier inom högskoleutbildningar i Nigeria och Ghana år 2019. Hon tvingades flytta och pausa det mesta av sin journalistiska verksamhet. I september förra året utsattes den bulgariska undersökande journalisten Marieta Nikolaeva på NOVA TV för en pornografisk deepfake, en AI-genererad bild som fick henne att framstå som naken. Den franska journalisten Salomé Saqué har upplevt liknande trakasserier.
– Cybertrakasserier har en stor inverkan på mitt arbete som journalist. Jag tar hänsyn till den risken när jag utför mitt arbete. Jag vägrar bevaka vissa ämnen vid vissa tidpunkter eftersom jag inte har styrkan, säger hon.
I Indien, där National Women Journalists’ Conclave nyligen uppmanade regeringen att agera mot trakasserier av kvinnliga journalister på nätet, har journalisten Rana Ayyub blivit en symbol för dem som utsätts för trakasserier, både på nätet och fysiskt. I Latinamerika utsätts journalister som bevakar reproduktiva rättigheter för våldsamma cyberkampanjer. Jovanna Mariám Garcón, journalist i Guatamala för den feministiska nättidningen Ruda har mottagit anonyma hot, inklusive våldtäktshot, på sociala medier efter att ha bevakat International Safe Abortion Day.
I RSF:s rapport uppger nittiotre procent av RSF:s respondenter att de inte känner till något fall där en gärningsman dömts för nättrakassereier mot en journalist som arbetar med kvinnors rättigheter, genusfrågor och/eller könsbaserat våld. För att bekämpa denna straffrihet har RSF utfärdat 16 policyrekommendationer till brottsbekämpande myndigheter, digitala plattformar, nyhetsredaktioner och nationella regeringar över hela världen för att få slut på dessa riktade attacker.
–Det finns ett före och ett efter #metoo. Rörelsen ledde till ökad medvetenhet om kvinnors rättigheter och bättre bevakning av könsbaserat våld. Men dessa framsteg kommer med risker. Att bevaka dessa frågor, eller att helt enkelt vara en kvinnlig journalist, är fortfarande farligt. Cybertrakasserier, juridiska påtryckningar, hot förekommer. Detta får inte bli norm. Vi måste kräva bättre skydd från regeringar, hålla sociala medieplattformar ansvariga och mobilisera rättsväsendet för att effektivt bekämpa straffrihet. Journalister tystas och det äventyrar vår rätt till tillförlitlig information. Vi uppmanar EU:s medlemsländer att omedelbart anta nödvändiga straffrättsliga åtgärder för att få slut på straffriheten för cybervåld mot kvinnliga journalister, säger Anne Bocandé, RSF:s redaktionella chef.
RSF:s 16 rekommendationer
För nationella regeringar:
- Garantera skydd för journalister som arbetar med frågor som rör kvinnors rättigheter, liksom för de mediearbetare som bistår dem. För pressfriheten och rätten till tillförlitlig information.
- Inför kriminalisering av vissa former av cybertrakasserier i straffrätten, med försvårande omständigheter för förövarna och de ansvariga för dessa brott när de riktar sig mot kvinnliga journalister och könsminoriteter. EU:s medlemsländer bör införliva direktiv (EU) 2024/1385 av den 14 maj 2024 om bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, särskilt artikel 11, som erkänner att angrepp på kvinnliga journalister utgör en försvårande omständighet i fall av nättrakasserier.
- Säkerställ skydd för journalister som bevakar könsbaserat våld, särskilt i asyl- och uppehållstillståndsförfaranden.
- Uppmuntra mediaorganisationer, bland annat genom offentlig finansiering, att utrusta sig med verktyg för att räkna och mäta kvinnors och könsminoriteters utrymme. Anta stadgar om åtagande för jämställdhet. Öka medvetenheten om jämställdhet genom utbildning.
För brottsbekämpande och rättsliga myndigheter:
- Skapa nationella kommittéer för dessa specialiserade journalisters säkerhet, där företrädare för rättsväsendet, polisen och journalistorganisationer ingår, för att upprätthålla en regelbunden dialog.
- Utse sambandsmän inom polisväsendet för att samla in vittnesmål från offer för fysiska attacker eller attacker på nätet.
- Dokumentera, med hjälp av de berörda nyhetsredaktionerna, attacker mot journalister som arbetar med ämnen som rör kvinnors rättigheter och könsrelaterat våld, för att mäta omfattningen av dessa attacker.
För digitala plattformar:
- Öka medvetenheten hos allmänheten genom att kostnadsfritt distribuera kommunikationskampanjer om våld mot journalister som är specialiserade på könsbaserat våld.
- Prioritera rapporter från journalister som utsatts för trakasserier på nätet och stöd civilsamhällesorganisationer som agerar för deras räkning så snart en rapport inkommer.
- Utan dröjsmål svara på förelägganden från rättsliga myndigheter som utreder fall av våld mot journalister utan dröjsmål.
- Bekämpa anonyma hot och samordnade och upprepade trakasserikampanjer från ”trollfabriker” genom att genomföra alla åtgärder för att ta bort innehåll och stänga av konton som föreskrivs i tillämplig lag och genom att avsätta lämpliga resurser för mänsklig moderering.
För nyhetsredaktioner:
- Inrätta rollen ”gender editor” som ansvarar för att kvinnor och minoriteter är representerade.
- Uppmuntra journalister att delta i transmediala och internationella undersökande nätverk.
- Utbilda journalister om nättrakasserier.
- Skydda journalister och källor som är specialiserade på dessa frågor. Inrätta intern krishantering för att stödja dem, samt fysisk och psykisk säkerhetsutbildning.
- Utveckla modeller för finansiellt stöd till undersökningar om könsbaserat våld, till exempel i form av särskilda bidrag.