Straffet kom en vecka efter att de båda anses befunnit sig skyldiga till medlemskap terroristorganisation och förberedelse av terrorattack.
– Det är svårt att förstå de etiopiska rättsväsendet envisa insisterande på att strikt tillämpa en antiterrorlag trots att den gör intrång på den grundlagsskyddade friheterna. De dömda journalisterna har inte visats gjort något annat än att ha tagit kontakt med oppositionen, säger Reportrar utan gränserÅklagaren har inte kunnat bevisa att de står utan rimlig tvivel att de är skyldiga, enligt Reportrar utan gränser.
– Dessa fängelsestraff är påfrestande och orsakar allvarliga skador av bilden på Etiopien. Vi hoppas starkt att detta fall kommer att ses över för överklagandet. Reyot Alemu och Woubeshet Taye är inte kriminella och måste släppas.
Reportrar utan gränsers undersökningsgrupp i Etiopien
Reportrar utan gränser har besökt Etiopien där de två svenska journalisterna, reportern Martin Schibbye och fotografen Johan Persson, sitter fängslade. De båda svenskarna dömdes till 11 års fängelse den 27 december, åtalade för att rest in i landet illegalt samt stödjande av terrorism.Under besöket, den 9 till 12 januari, beslutade de båda journalisterna att begära nåd hos presidenten i stället för att överklaga sin dom.
– Det finns en tradition av nåd och förlåtelse i Etiopien och vi väljer att lita på den, sade Martin Schibbye och Johan Persson när de meddelade sitt beslut den 10 januari från Kality-fängelset i Addis Abeba. Persson och Schibbye greps tillsammans med medlemmar i Ogadens Nationella Befrielsefront, men de har aldrig stött terrorism, de gick in i Ogaden som journalister.
– Vi är nu i en ny fas, en politisk förhandling där vi hoppas på att de etiopiska myndigheterna, Nationella Benådningsstyrelsen och andra inblandade ska nå en överenskommelse så att de snabbt kan släppas på fri fot, säger Reportrar utan gränser.
Under besöket sitt besök i Etiopien undersökte Reportrar utan gränser även det aktuella tillståndet för press- och mediefriheten och de utmaningar som landets journalister ställs inför; två av dem dömdes den 19 januari för terrorism i Addis Abeba.
Ett krympande utrymme för yttrandefrihet
De senaste åren har präglats av spänningar mellan regeringen och privatägda medier, och de mest frispråkiga journalisterna övervakas. Men enligt Reportrar utan gränser så finns det fortfarande utrymme för yttrandefrihet i Etiopien. Förutom de två statliga dagstidningarna, amharisk-språkiga Addis Zemen och engelskspråkiga Ethiopien Herald, finns också de privatägda tidningarna, Reporter, Addis Admas, Sendek, Mesenazeria och Fitih som alla är på Amhariska. Samt de engelskspråkiga The Reporter och The Daily Monitor.
De privatägda tidningarna är rutinmässigt kritiska mot regeringens politik och ibland medvetet provokativa. Reportrar utan gränser bekräftar dock efter sina observationer och intervjuer att yttrandefriheten varit på tillbakagång under en tid. Ett exempel på detta är att två Amharisk-språkiga veckotidningar, Addis Neger och Awramba Times, tvingades stänga när deras journalister flydde landet, i december 2009 inträffade det förstnämnda fallet, och november 2011 i det andra. Under de senaste tre åren har Etiopien antagit lagar som riktar in sig på det civila samhället och som bekämpar terrorism, men lagarna kränker ofta de rättigheter som garanteras i den etiopiska konstitutionen.
Det är delvis detta lagstiftningsförfarande som har haft den direkta effekten på det minskade utrymmet för demokrati och yttrandefrihet.
Tabubelagda ämnen och arbetet som journalist
– Det finns förbjudna områden vi inte kan gå in på när vi skriver nyhetsartiklar. Till exempel meddelade Oromo Befrielsefront, som länge varit en separatistisk rörelse, för ett par dagar sedan på en webbplats som är baserad utomlands att de överger sitt krav på autonomi. Detta är stora nyheter för Etiopien, men vi kan inte rapportera om det i lokalpress eftersom myndigheterna betraktar OLF som en terroristorganisation, då det kan leda till att man grips, säger en etiopisk journalist som arbetar för en av veckotidningarna till Reportrar utan gränser.
– Vi kan inte publicera vissa människors synpunkter heller.
Journalisten Mesfin Negash från Addis Neger, är till exempel efterlyst anklagad för terrorism. Eftersom han lever i exil, kan han ändå skriva artiklar och erbjuda dem till tidningar i Etiopien. Men vem vågar ta risken att publicera dem. Du skulle antagligen bli upplockad med en gång och ställas inför rätta. Lagen förbjuder det, så det är en indirekt censur, tillägger journalisten. Reportrar utan gränser är oroliga för att när journalister på privatägda medier inte längre vågar kritisera staten så blir de mål för kritik och kampanjer från de statligt ägda eller regeringsvänliga medierna.
Den utbredda självcensuren och rädslan för att gripas har tidvis lett att journalister flytt landet. Förutom de som flydde i december 2009, lämnade ytterligare minst tre stycken i november 2011. Dessa var den välkända krönikören för Fitih och Awramba Times veckotidning Abebe Tola, som även gick under namnet ”Abe Tokichaw” och hans kollega Tesfaye Degu på Netsanet samt Awramba Times redaktör Dawit Kebede.
Journalister står inför en eventuell dödsdom på grund av terrorismanklagelser
I augusti 2011 begärde Reportrar utan gränser i ett brev till premiärminister, Meles Zenawien en utredning av under vilka förhållande två journalister sitter fängslade, Awramba Times vd för Woubeshet Tayte, som greps den 19 juni och Fitihs kolumnist Reyot Alemu, som greps 21 juni. Brevet fick inget svar.I Addis Abeba uppmanade Reportrar utan gränser organisationen ”Rättvisa för alla, Prison Fellowship Etiopien” att undersöka deras situation och samarbeta med regeringen för att säkerställa att de hålls under godtagbara förhållanden under fängelsetiden. Den 19 januari ansåg Addis Abebas domstol att dessa två journalister tillsammans med flera oppositionella, gjort sig skyldiga till deltagande i terroristorganisation samt förberedelse för terrorattack. Åtalet innebär ett möjligt dödsstraff eller livstidsfängelse. Domstolen meddelar straffsatsen senare.
– Fanns det något som kan läggas fram som motbevis för inblandning i terroristverksamhet, som inte visats i domstolen? Åklagaren påtalade att de båda kan ha varit i kontakt med oppositionen, vilket var riskfyllt, men domstolen borde överväga möjligheten att det kunde ha gjorts för yttrandefriheten. Vi är upprörda över tanken att dessa två journalister kan få hårda straff bara för att de uttryckt sin åsikt, säger Reportrar utan gränser.
– Den etiopiska regeringen säger att domstolen bara följde lagen, men denna lag kränker journalisters frihet att utöva sitt yrke, en frihet som garanteras i grundlagen. Journalister har en tuff uppgift, skyldigheten att förse allmänheten med information. De behöver särskilt skydd för att kunna fullfölja denna skyldighet.
Denna lag i Etiopien tillåter inte längre journalister att utföra sitt jobb i den meningen. Reportrar utan gränser ser med tillfredsställelse på att Afrikadeskansvarig, Ambroise Pierre, vid organisationens huvudkontor i Paris och den svenska sektionens ordförande Jesper Bengtsson, kunde göra denna studieresa till Etiopien. En förfrågan om att diskutera pressfrihetssituationen framfördes till kommunikationsministern och regeringens talesman Bereket Simon, men de var inte tillgängliga för att ta emot Reportrar utan gränsers delegation.