Rådet om hur den svensk-eritreanske journalisten kan friges gavs under ett tvådagarsseminarium på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala. Ledande akademiker från hela världen hade samlats för att diskutera konflikterna i Afrikas horn. Den sudanesiske professorn Abdi Samatar, verksam vid University of Minnesota i USA, var en av de mest aktiva seminariedeltagarna. Gränsproblemet mellan Eritrea och Etiopien hade han utan dröjsmål en lösning på:
– När kriget mellan Eritrea och Etiopien tog slut år 2000 drogs en tydlig gräns mellan de båda länderna. En av garanterna av gränsdragningen var USA. Detta medför ett ansvar för USA om att se till att avtalet efterlevs. Ett ansvar de tyvärr inte tagit och därför fortlöper konflikten, säger professor Samatar.
Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson ställer sig tveksam till professorns teori:
– USA har ett stort ansvar men Afeworki använder också gränskonflikten som en ursäkt för att komma undan med brott mot mänskliga rättigheter. Och om gränskonflikten får ett slut kommer han säkert att hitta en ny anledning till att inte frige Dawit Isaak.
På frågan om gränsproblemen verkligen påverkar Dawit Isaaks möjligheter att släppas ur fängelset svarar professorn:
– Ja, gränskonflikten står i vägen för all annan utveckling i Eritrea. Så länge den pågår kommer ingenting att ske i landet. Dessutom är det tänkbart att man i Eritrea är besviken på det internationella samfundet som inte ställer upp och ser till att det undertecknade avtalet efterlevs.
Men Jesper Bengtsson har tröttnat på att gränskonflikten anges som förklaring till att Dawit Isaak hålls kvar i fängelset. Detta säger han sig inte vara ensam om:
– Många exileritreaner är kritiska till att regimen alltid skyller allt på gränskonflikten. Och det har pågått så länge nu.
Konflikten drar mycket riktigt ut på tiden. Och även om professor Abdi Samatar ser en lösning på den menar han inte att det kommer att bli lätt. Kriget mot terrorismen kan vara ett stort hinder för att USA ska agera till förmån för Eritrea. Etiopien förklarade snabbt sitt stöd för USA i terroristbekämpningen, samtidigt som USA anklagar Eritrea för att finansiera terroristverksamhet. USA riskerar att förlora en viktigt samarbetspartner om de tar sitt ansvar i gränsfrågan, enligt professorn.
Hur det än ligger till med USA:s eventuella möjlighet att påverka är Jesper Bengtsson säker på sin sak:
– En gränskonflikt kan aldrig vara en ursäkt för att man håller människor fängslade utan rättegång och dom.
|
Bakgrund till konflikten: Relationen mellan Eritrea och Etiopien är en konfliktfylld historia. År 1961 gick den etiopiska kejsaren Haile Selassie in och annekterade Eritrea. Annekteringen fortlöpte under den kommunistiska diktaturen i Etiopien som varade 1974-91. Under hela denna period stred eritreanska frihetskämpar mot den etiopiska överheten. I samband med störtandet av kommunistregimen i maj 1991 kunde den eritreanska självständighetsrörelsen återta sitt land och ett fredsavtal undertecknades under ledning av FN. I mitten av 1990-talet blossade oroligheter upp igen på grund av ett landområde som de båda länderna hade anspråk på. Kriget var snart ett faktum. Enligt den gränskommission som anlitades i samband med krigsslutet år 2000 tillhör det omdiskuterade området Eritrea. Trots detta ockuperas området fortfarande av Etiopien. De nordiska länderna gjorde 2006 ett gemensamt uttalande där de uppmanade Etiopien att lämna landområdet. Källor: Washington Post, Utrikesministeriet.
|