En tredjedel av de organisationer och företag som klassats som ”utländska agenter” i Ryssland är oberoende medier, vilket gör dem till det främsta målet för systematisk rättslig förföljelse. Reportrar utan gränser (RSF) har analyserat ryska justitieministeriets svarta listor över medier.
Rysslands svarta listor fortsätter att växa. Den 26 juli hamnade också den ryska upplagan av den tyska tidningen Bild på listan över de nästan 300 medier som betecknas som “utländska agenter” av de ryska myndigheterna. Den 10 juli lades den välkända dagstidningen The Moscow Times till på en annan lista med nästan 20 medier som betecknas som icke önskvärda organisationer. Listorna är resultatet av en lagstiftning som avviker från de rättsstatliga principerna. Lagarna mot ”utländska agenter” och ”icke önskvärda” har stiftats för att tysta oliktänkande och oberoende ryska medier. Duman, det folkvalda lagstiftande organet, fortsätter att använda sig av dessa lagar, och den 23 juli antogs ett ändringsförslag som utvidgade tillämpningsområdet för lagen om icke önskvärda organisationer.
Antalet medier och medieaktörer som stämplats som utländska agenter eller icke önskvärda organisationer har tredubblats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det visar Reportrar utan gränsers analys vars data samlats in av den ryska NGO:n OVD-Info.
– Fler än en tredjedel av de utpekade utländska agenterna är involverade i medierelaterade aktiviteter. Genom denna lag och lagen om icke önskvärda organisationer, som innebär förräderi, stigmatiserar de ryska myndigheterna journalister som landsförrädare. Vi fördömer dessa lagar som leder till systematisk mediecensur som används av Kreml för att beröva befolkningen tillgång till tillförlitliga nyheter och information, säger Jeanne Cavelier som är chef för RSF:s avdelning för Östeuropa och Centralasien.
Rysslands olagliga annektering av Krimregionen i Ukraina 2014 ledde till en eskalering när det gäller förföljelsen av medier och blev starten på det pågående informationskriget. Trollfabriker förstärkte Kremls propaganda, medan oberoende medier, som redan utmålats som inre fiender, förföljdes. 2017 fick oberoende medier för första gången stämpeln utländska agenter. I december 2020 fick också enskilda journalister denna stämpel. Under 2021 och ännu mer året därpå, när Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina, eskalerade utvecklingen. Mer än 1 500 ryska journalister har flytt landet eftersom de aktivt förföljs och hindras från att arbeta.
Sedan början av 2024 har 17 professionella mediearbetare och 13 medieföretag lagts till på listan över utländska agenter medan åtta medieföretag har betecknats som icke önskvärda organisationer. Även om färre journalister har lagts till på listan över utländska agenter under 2024 än under 2022 och 2023, har antalet medieföretag som lagts till på listan nästan nått samma nivå som under 2022, och antalet nya “icke önskvärda organisationer” har slagit rekord och överstiger redan det totala antalet under både 2022 och 2023.
Av de 810 aktörer som för närvarande listas som utländska agenter eller icke önskvärda organisationer av det ryska justitiedepartementet finns 292 i kategorin media. Medieaktörer utgör därmed en tredjedel av alla utländska agenter. Detta är tre gånger mer än den näst mest utsatta sektorn, politiskt engagerade.
Läs mer om analysen av Rysslands förförljelse av oberoende medier, här på engelska.
Liknande lagar har ocså vuxit fram i andra länder som står Ryssland nära, bland annat i Kirgizistan, Georgien och Serbien.
Ryssland är rankad på plats 162 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.
Foto: RSF