Journalistiken är under attack. 2025 blir ett avgörande år för pressfriheten. Vi kommer att försvara journalister i diktaturer, granska techjättarnas inflytande och stärka medier i krigsområden. Men vi behöver din hjälp, skriver Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Töntigt, jag vet, men jag minns det fortfarande. Den elektriska jospressen. På bilderna såg det så enkelt ut. Ett löfte om ett sundare liv och ett glas färskpressad jos varje morgon. Men det var en värdelös grej som snabbt hamnade i ett skåp och sen på en tipp. Det är ganska enkelt att påverka en hjärna. Sin egen, såväl som andras. Det kan räcka med en bild, en lajk eller några ord för att puttas i en oförutsedd riktning. Det är lätt att dras med. Det betyder att om vi vill ha koll på vad vi gör eller hur någonting är så måste vi använda en metod för att hantera information.
Vetenskap är en sådan metod. Systematiskt prövar den under lång tid om påstående är sanna eller falska. Journalistik är också en metod. Den verifierar, analyserar och förmedlar information. Till skillnad från vetenskap är det ofta aktuella händelser som ska redogöras för. Det görs ofta genom att ge flera perspektiv. Ibland blir det fel, men den goda journalistikens ambition är att så sanningsenligt som möjligt beskriva hur någonting är. De bästa argumenten ska fram. Men för extremister på olika håll och kanter är all rapportering som inte bekräftar deras världsbild ett problem.
Forskning om partiskhet
Förr beskrevs de etablerade medierna som ”kapitalistpressen”.
I dag är ordet ”vänstervridet”, och ofta riktas attackerna mot Public service.
Det blir tjafs. Göteborgs universitet fick därför i uppdrag från Nordiska ministerrådet att kolla vad forskningen sa om Public service partiskhet. 2022 lades rapporten – Public service: En svensk kunskapsöversikt fram. Slutsatsen är att det inte finns något empiriskt stöd för att nyheterna är vänster- eller högervridna. Däremot är bevakningen ”medievridet”. Det innebär att det alltid finns vinnare och förlorare då medierna bevakar en valrörelse, men det finns ingen systematik i vilket parti (eller block) som gynnas. Vem som blir med- respektive motspelare avgörs från val till val, beroende på hur olika aktörer lyckas föra fram sina budskap och vilka ämnen som väcker intresse.
Detta avfärdas givetvis av dem som brinner av ideologi. Den gruppen ser sig alltid som missgynnade eftersom all rapportering som strider mot deras åsikter per definition är ”fel”. De etablerade medierna betalar priset i form av hot och hat. Tyvärr kan vi även i år räkna med att utvecklingen går åt fel håll. Drömmen om det auktoritära samhället växer.
Fullt upp 2025
Samtidigt som jag skriver detta sprids nyheten om att Elon Musks mamma uppmanar sin son att stämma CNN för att de rapporterat om fascisthälsningen och nyheter om neddragningar på mediabolag kommer ifrån USA och Storbritannien. 2025 blir ett år då det krävs mer än god vilja för att hantera detta, det krävs handling. Det är en galen värld och vi vet att vi har ett tufft år framför oss.
Vår plan för 2025 är att värna pressfriheten så gott det går. Från Sahel-regionen till Venezuela. Från Trumps och Elons USA till Putins Ryssland och Xi Jinpings Kina. I år är planen också att fortsätta att stödja medier i Ukraina och journalister i Gaza och hålla koll på utvecklingen i Latinamerika. Vi ska också ta upp hur Facebook och X påverkar informationslandskapet och träffa svenska elever och prata om pressfrihet.
2025 ska vi också kämpa för enskilda journalister. Dawit Isaak och Gui Minhai, men även andra. Som Sevinj Vagifgizi i Azerbajdzjan och Pham Doan Trang i Vietnam, som båda fängslats bara för att de har gjort sina jobb. Dessa namn kan tyckas främmande, men om vi inte reagerar när enskilda journalister fängslas så blir vi i slutändan alla förlorare.
Det handlar om att se till att de som jobbar för att ge information till oss alla ska få fortsätta att göra det. Det här är inte bara en kamp för journalister. Det handlar om vårt behov som medborgare att få veta vad som händer. Vi har inte råd att vara passiva. Vi har inte råd att sitta tysta, därför agerar vi. Men vi kan inte göra detta ensamma. Genom att stödja Reportrar utan Gränser kan du vara med och göra skillnad.
Foto: Jonas Gratzer
Bli medlem eller stöd oss i vårt arbete för pressfrihet