Det är som om helvetets alla portar har öppnats.
Bilder på stympade kroppar, blod och rasmassor. Kriget mellan Hamas och Israel har kostat tusentals människor livet. Båda sidorna drabbas hårt och nu pågår även ett propagandakrig. På sociala medier driver krigshetsare på. Hämnd utkrävs. Civilbefolkningen på ”den andra sidan” avhumaniseras. När människovärdet sopas bort ökar risken för krigsbrott.
En stark och oberoende journalistik är naturligtvis inte lösningen på den här konflikten, men den kan i alla fall bidra till att öka förståelsen. Den kan bidra till att kontrollera påståenden, berätta om civilbefolkningens lidande och ge nyanser som motvikt till propagandisternas demonisering.
Samtidigt hamnar seriösa medier ofta själva i skottgluggen. Medierna tar ställning för….brukar det heta.
Ibland ligger det något i påstående, ibland inte. Det här kriget har precis börjat. Framtida utvärderingar får visa om rapporteringen varit partisk. Men mitt i alltihop är det dags att stanna upp ett tag och fundera på hur vårt minne fungerar.
I början av 1980-talet undersökte forskare hur en grupp starkt pro-israeliska studenter och en grupp starkt pro-palestinska studenter reagerade på nyhetsinslag. Båda grupperna tittade på samma inslag, men tolkade nyheterna helt olika. Alla ansåg att medierna vinklat på ett negativt sätt för just dem. Att extremister på båda sidor reagerar så beror på att vi lättare minns saker som stärker oss i den övertygelse vi redan har. Forskarna kallar det för Hostile Media Effect.
En annan sak som hänt de senaste veckorna är att de figurerat olika siffror om hur många journalister som fått sätta livet till i den här konflikten. Det kan verka förvirrande, men är egentligen inte så konstigt. Olika organisationer räknar på olika sätt. Vissa räknar Hamastrogen media som journalister eller tar med de som dödats på sin fritid.
Då blir dödstalen högre än de siffror som vi på Reportrar utan gränser hittills har angett. Vi räknar endast journalister som dödats i tjänst och inte de som jobbar för propagandakanaler. Enligt vår statistik så har det i dag, den 26 oktober, dött elva journalister i konflikten. Nio i Gaza, en i Libanon och en i Israel. Alla dessa har varit i tjänst. Vi vet dock att det skett ytterligare ett tiotal dödsfall bland journalister. Dessa fall utreds noggrant och vår statistik släpar efter en aning.
När kriget rasar som värst och propagandister försöker sätta sitt narrativ blir det uppenbart hur viktigt det är med oberoende medier och pressfrihet. Vi på Reportrar utan gränser är tacksamma för ditt stöd. Utan det hade vårt jobb att försvara journalister och pressfrihet inte varit möjligt. Även om det ser mörkt ut ibland så får vi inte glömma att det också sker bra saker. Nyligen släpptes den australienska journalisten och nyhetsankaret Cheng Lei efter 1 000 dagar i kinesiskt fängelse.
I Guatemala upphävde dessutom en domstol ett sexårigt fängelsestraff mot journalisten José Rubén Zamora som grundat tidningen elPeriodico.
Vi på kansliet har också firat att reklambyrå Åkestam Holst nyligen vann Svenska designpriset. I flera år har de hjälpt oss och tagit fram kampanjer för att stärka pressfriheten. I år fick det pris för en kampanj som uppmärksammar Dawit Isaak. Det är vi glada för.
Vi ses!
Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser
Foto: Jonas Gratzer