Månadskrönika september–ordförande Erik Larsson har ordet

Framför mig sitter ett gäng moldaviska journalister. De vill höra om pressfriheten i Sverige. Men ärligt talat – där och då – var jag mest intresserad av att få veta hur det stod till med den i Moldavien.

Förra veckan var jag i huvudstaden Chisinau. Den sista höstsolen stekte och livet verkade löpa på som vanligt i landet som det bara för ett år sedan spekulerades om det skulle bli Rysslands nästa offer.

Jag frågar min värd, Nadina Gogu på Independent Journalism Center, om hur hon ser på mediernas situation. Hon nickar och förklarar att det på många sätt blivit bättre de senaste åren. Nya lagar har införts som stärker de oberoende medierna, i alla fall på papperet. Samtidigt säger hon att det tar tid att vända en skuta och för myndigheterna att leva upp till nya löften. Dessutom är ekonomin urusel för medierna i Europas fattigaste land. Annonsintäkterna är otillräckliga och något presstöd att tala om finns inte. Det gör det svårt för oberoende medier att konkurrera med det propagandaflöde som strömmar in från Moskva.

Den ryska dagstidningen Komsomolskaya Pravda är en av de tidningar som har högst upplaga i landet. Dessutom pumpar underhållningsprogram, tv-serier och filmer in det ryska narrativet i den moldaviska publikens vardagsrum.

Folket är kluvet och polariserat. I den autonoma regionen Transnistrien står många nära Ryssland. Andra vill närma sig EU och Moldavien blev förra året ett av EU:s nya kandidatländer.

Kriget i Ukraina präglar så klart mycket av Europas politik just nu. Att förstå vad som händer är viktigt och medier skickar därför sina reportrar dit. Det är ett farligt jobb. Sedan konflikten startade har elva journalister dödats, flera skadats och många beskjutits. Den 19 september befann sig ett tv-team från TV4 i Zaporizjzja när en rysk drönare attackerade deras bil. Reportern Johan Fredriksson och fotografen Daniel Zdolsek klarade sig oskadda. Den lokala producenten Oleksandr Pavlov samt två ukrainska poliser som eskorterade teamet fick lindriga skador.

Mycket tyder på att Ryssland medvetet ger sig på journalister i Ukraina. Reportrar utan gränser har gjort 17 anmälningar till Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) i Haag eftersom vi anser att journalister varit måltavlor för flera attacker.

Vårt stöd till Ukraina fortsätter. Hittills har vi stöttat 1 200 journalister från 42 länder på olika sätt. De har fått låna skyddsvästar och hjälmar. Några har fått första hjälpen-utbildning, andra har fått psykologiskt stöd. Arbetet fortsätter. På många sätt. I flera länder.

Den här veckan har vi på Reportrar utan gränser Sverige fullt upp. Jag var med i ett seminarium som vi ordnade tillsammans med Svenska Burmakommittén där två journalister från Myanmar berättade om militärregimens försök att tysta medier. Nu har också Bokmässan dragit i gång och där medverkar vi i flera seminarier. Vi har bjudit in fotojournalisten Nelton Rivera från Guatemala, som berättar om pressfriheten i Centralamerika. Vi ordnar även ett seminarium om Dawit Isaak och diskuterar spionlagen, för att nämna några saker.

Dessutom har vår stora föreläsningsturné dragit i gång och de kommande månaderna ska vi träffa över 3 000 gymnasieelever över hela landet för att prata om pressfrihet och medier. Nu när vi står här mitt i en fullsmockad höst vill jag tacka dig som följer oss på sociala medier och stödjer oss. Utan ert stöd skulle vårt jobb inte vara möjligt.

Vi ses!

Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser Sverige

Foto: Jonas Gratzer