Minst 8 journalister gripna när de bevakat protester mot Rysslands ”partiella mobilisering”

Minst åtta journalister greps den 21 september under de protester mot Vladimir Putins ”partiella mobilisering” som hölls i 42 ryska städer. Reportrar utan gränser (RSF) fördömer dessa gripanden och hävdar rätten till inhemsk nyhetsbevakning för den ryska allmänheten.

– Genom att med våld hindra ryska journalisters arbete försöker Kreml att påtvinga sin version av händelserna både inom Ryssland och utomlands, säger Jeanne Cavelier, chef för RSF:s kontor för Östeuropa och Centralasien.

– De allt mer systematiska arresteringarna av journalister och den växande straffriheten för polisen är symptom på informationskriget som förs av Vladimir Putin.

Vi understryker, vi ger vårt fortsatta stöd till de oberoende ryska journalister som fortsätter att arbeta även om regeringen försöker tysta dem.

Reportern Artem Krieger sände live från en protest mot Putins ”partiella mobilisering” för SOTAVisions YouTube-kanal i Moskva den 21 september när han greps av polisen utan någon förklaring. Polisen ignorerade att han hade så väl pressväst och presskort, och förde bort honom i en polisbil och höll honom i förvar i 24 timmar.

Krieger fick sedan en order om att infinna sig på en militärförläggning, liksom alla övriga män som greps under protesten. Han anklagades också för att ”förhindra transporter, fotgängare och infrastrukturverksamhet under offentliga verksamhet.” Rättegången mot Krieger ägde rum den 23 septemberefter att ha skjutits upp två gånger.

Minst sju andra journalister greps runt om i landet när de bevakade protester på kvällen den 21 september. De flesta journalister som greps visade tydligt att de var press-medarbetare, men det avskräckte inte polisen.

Polisen gick så långt att de tog SOTA-reportern Ekaterina Parfenovas presskort och pressväst när hon greps i staden Arkhangelsk i norr. I Kazan, Tatarstans huvudstad, sa polisen till reportern Naylia Mullayeva att SOTAVision-stämpeln på hennes presskort inte var tillräckligt läsbar innan hon anklagades för att ha ”deltagit i en olaglig handling”.

Natalia Baranova, en journalist som arbetar för det lokala nyhetsmediet Tomiks i Vladimir, 200 km öster om Moskva, släpptes på kvällen den 21 september efter att ha förhörts på en polisstation. Men andra fick böter och några åtalades. De inkluderade RusNews-reportern Andrei Kichev i Arkhangelsk, som anklagades för att ”misskreditera armén”, och SOTAVisions Boris Zhirnov i staden Khabarovsk i fjärran öster, som anklagades för att ”bryta mot det etablerade förfarandet för att hålla ett offentligt evenemang.”

De lagar som reglerar nyhetsmedierna har blivit mycket hårdare under det senaste halvåret. Efter en lagändring den 4 mars av 2019 års lag om desinformation kan journalister dömas till upp till 15 års fängelse för att ha publicerat information om de ryska väpnade styrkorna som myndigheterna anser vara ”falsk” eller för att ha ”misskrediterat” dem. Utöver detta ändringsförslag, som har ändrats flera gånger sedan mars, har minst sex lagar hastigt antagits sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

Ryssland är på plats 155 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex 2022.