Maria Ressa, Filippinerna

Maria Ressa är chef för och en av medgrundarna av nyhetssajten Rappler, i Filippinerna. Hon har också varit grävande reporter för CNN. 2021 tilldelades Maria Ressa Fredspriset till Nobels minne. Maria delar utmärkelsen med Dmitrij Muratov, chefredaktör på ryska Novaja Gazeta.

Rappler, en av Filippinernas största nyhetssajter, har konstant varit kritisk mot president Rodrigo Duerters politik, särskilt hans krig mot droger som lett till att drygt 8 000 personer har dödats. På grund av den granskande journalistiken har Maria Ressa och Rappler varit utsatta för rättsliga trakasserier. Myndigheterna har gjort allt för att stoppa Rapper genom att neka sajtens reportrar tillgång till presidentpalatsen, hotat med att frånta sajten dess utgivarbevis och även anklagat Rappler för skattefusk. I februari 2019 greps Maria Ressa men släpptes efter ett dygn.

President Rodrigo Duterte, har länge försökt att stoppa sajten och Maria Ressas kritiska granskningar.

Den 15 juni 2020 dömdes Maria Ressa för förtal, vilket i Filippinerna är straffbart med upp till sex års fängelse. Domen härrör från en granskning av en korruptionsaffär som Rappler publicerade 2012, innan den lag hon dömts i enlighet med ens existerade. Maria Ressa hotas av ytterligare sex anklagelser. Flera handlar om förtal, utländskt ägarskap och skattebrott. Anklagelserna är de senaste i president Rodrigo Dutertes kampanj för att stoppa oberoende journalistik. Om hon döms för dem alla riskerar hon att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse.

Reportrar utan gränser har, tillsammans med närmare sextio andra organisationer som arbetar för pressfrihet och oberoende journalistik i hela världen, bildat en koalition till stöd för Maria Ressa och oberoende media i Filippinerna.

Claudia Duque, Colombia

Den colombianska journalisten Claudia Duque har sedan 1990-talet granskat påtvingade försvinnanden, rekrytering av barnsoldater, kopplingar mellan regeringen och paramilitära styrkor och straffrihet i Colombia. Alltid för Radio Nizkor, som framför allt bevakar mänskliga rättigheter.

År 2001 kidnappades hon och torterades av den colombianska säkerhetstjänsten DAS agenter och tre år senare utsattes hon för avlyssning och förföljdes av DAS. När både hon och hennes 10-åriga dotter hotades till döden 2006 lämnade hon landet 2008. Senare samma år återvände hon till Colombia och fortsatte att rapportera för Radio Nizkor.

Claudia J Duque tilldelades 2010-års pressfrihetspris från den svenska sektionen av Reportrar utan gränser för sitt ”sitt mod att trots hot och förföljelse söka och berätta sanningen om korruption och maktfullkomlighet i sitt hemland Colombia”.

2011 tog åklagarmyndigheten upp hennes fall och året därpå inleddes en rättegång mot den colombianska staten för inblandning i övergreppen mot henne och hennes familj. Det är första gången någonsin ett åtal för “psykisk tortyr” har beaktats i Colombia. Efter åtta år, i augusti 2020, dömde en domstol till hennes fördel. Den colombianska staten dömdes att betala ett skadestånd till Claudia Duque.

Trots domen har hoten mot Claudia inte upphört. Hon har blivit utsatt för nya attacker som åklagarmyndigheten ännu inte utrett. Reportrar utan gränser har utsett Claudia Duque till en av organisationens 30 hjältar, en lista över världens modigaste och mest förföljda journalister.

Omar Radi, Marocko

Omar Radi är undersökande journalist och har arbetat på den numera nedlagda nyhetssajten Lakome, Atlantic Radio, Media 24, TelQuel och Le Desk. Hans journalistik är fokuserad på bl a mänskliga rättigheter och korruption.

I december 2019 arresterades han för att, sex månader tidigare, ha kritiserat en domare på Twitter. Arresteringen utlöste en proteststorm i hela Marocko. I april 2020 dömdes han till villkorligt fängelse i 4 månader.

I juni samma år kallades han till förhör av säkerhetsmyndigheterna i Casablanca. I ett uttalande beskrev åklagarmyndigheten förhöret som en del av en utredning om Radis påstådda inblandning i ett fall av mottagande av ”medel från utlandet i samband med underrättelsetjänster”.

Kallelsen kom bara tre dagar efter att Amnesty International rapporterat att de marockanska myndigheterna hade använt en spionprogramapp för att hacka Radis telefon och övervaka hans aktiviteter.

Efter fyra veckors trakasserier från polis och rättsväsende, under vilka han anklagades för en rad allvarliga brott, fängslades Radi den 29 juli 2020. Om Radi konstateras skyldig att undergräva den nationella säkerheten kan han få fängelse på mellan 15 år och livstid.

Reportrar utan gränser har upprepade gånger uppmanat marockanska myndigheter att sluta trakassera Omar Radi.

Dawit Isaak, Eritrea

I snart 20 år har Svensk-Eritreanska journalisten och författaren suttit fängslad i Eritrea, utan rättegång och utan kontakt med omvärlden. Reportrar utan gränser kräver hans omedelbara frigivning… 

Söndagen den  22 november 2020 hade det gått 7 000 dagar sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. En ofattbart lång tid. ”Vi hoppas Sverige och Europa har honom i åtanke när man fattar beslut som Eritrea”, säger hans dotter Betlehem Isaak. 

Att vi inte hör mer om Dawit Isaak i den svenska offentliga debatten är sorgligt. Det är som att våra politiska företrädare och Dawit Isaaks många journalistkollegor i Sverige gett upp, eller i värsta fall glömt bort honom.

– Glöm inte Dawit Isaak. Att han nu suttit 7 000 dagar i fängelse är väldigt svårt att förstå. Det är mer än 19 år, utan rättegång, knappt utan livstecken, utan offentligt redovisade signaler från vare sig Sveriges regering eller EU-kommissionen att de faktiskt gör något för att gå honom fri, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige (RSF Sverige).

RSF Sverige stod, tillsammans med en rad andra svenska organisationer, på Mynttorget, i Stockholm. Det var den 27 oktober, Dawit Isaaks 20:de födelsedag i fängelse. Samma dag lanserades en ny rapport om  Dawit Isaak – där det framgår att nio svenska utrikesministrar knappt kan redogöra för vad Sverige gjort för att få Dawit Isaak fri. Det framgår också att frågan blivit partipolitisk.

Gui Minhai, Kina

Den 9 april 2021 var det 2 000 dagar sedan kinesiska myndigheter frihetsberövade den svenske medborgaren, bokförläggaren, poeten och Tucholsky-pristagaren Gui Minhai under en semesterresa i Thailand. Hans ”brott” är med stor sannolikhet att ha publicerat regimkritiska böcker i Hongkong.

I februari 2020 dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i en pseudorättegång för att ha ”tillhandahållit information till utlandet”. Såväl före som efter domen mot Gui Minhai har enpartistaten Kina konsekvent hållit Gui Minhai gömd både för hans familj och för den svenska diplomatiska beskickningen i Kina.

Vi vill påminna den kinesiska regimen ännu en gång om att yttrandefrihetsfången Gui Minhai omedelbart måste friges och förenas med sin dotter Angela.

Vi vill också meddela att vi är oerhört oroliga för Gui Minhais hälsa då det inte kommit ett enda livstecken från honom sedan den 13 augusti 2018.

Under de gångna två tusen dagarna har de kinesiska makthavarna gjort allt för att vi ska glömma Minhai. Men så kommer det inte bli.

Vi kommer även i fortsättningen att regelbundet påminna Kina om att vår svenske medborgare Gui Minhai måste återfå sin frihet.

Julian Assange, Australien

Det var i maj 2019 som USA:s justitiedepartement valde att åtala Julian Assange på 17 punkter för att ha brutit mot spionlagen, Espionage act, bland annat för att han enligt justitiedepartementet ska ha varit delaktig i publiceringen av tusentals hemligstämplade dokument som Chelsea Manning, officer i USA:s armé, läckte till Wikileaks. Julian Assange är den femte person som åtalats för att bryta mot denna lag sedan Donald Trump blev president. Om han utlämnas och döms i amerikansk domstol kan han dömas till sammanlagt 175 års fängelse.

Enligt åtalet har Julian Assange äventyrat säkerheten i USA då han publicerade hemliga dokument. Julian Assange anses ha försatt personer inom säkerhetstjänsten i Iran, Irak och Afghanistan i fara.

Julian Assange och hans advokater anser att det ligger politiska motiv bakom åtalen. Enligt advokaterna publicerade Julian Assange regeringsdokument som innehåller bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. I videomaterialet fanns bland annat en scen där en amerikansk militär från en helikopter skjuter ner civila i Bagdad under Irakkriget 2007. Minst tolv människor dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters.

Reportrar utan gränser och ett flertal organisationer för mänskliga rättigheter och grupper som försvarar yttrandefriheten har fördömt USA:s krav på utlämning av Julian Assange från Storbritannien. Amnesty International befarar att han riskerar att utsättas för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och misshandel i USA om han utlämnas.

Henrik Evertsson, Sverige

Journalisten och filmaren Henrik Evertsson fick stor uppmärksamhet i samband med dokumentärfilmen “Estonia – fyndet som ändrar allt”. Han åtalades dock av Göteborgs tingsrätt, för brott mot gravfriden runt vraket. Henrik friades, men domen har överklagats till Hovrätten, som ännu inte tagit upp fallet. 

Reportrar utan gränser (RSF) reagerade med lättnad, efter domen mot den svenska journalisten Henrik Evertsson. Hans journalistiska arbetet har lett till nya upptäckter som föranleder vidare undersökning kring Estoniakatastrofen 1994 då 852 personer dog.

Henrik Evertsson och ROV-operatören Linus Andersson filmade vraket av M/S Estonia på Östersjöns botten.  Tingsrätten friade Henrik Evertsson och Linus Andersson från alla anklagelser om att de brutit mot den gravfrid som omgärdar vraket, men Hovrätten kommer pröva fallet, datum för prövningen är inte fastställt.

I dokumentärserien framkommer det att det finns ett fyra meter stort hål i skrovet på det förlista passagerarfartyget Estonia. Efter att dokumentärserien visats på Discovery Network har Statens Haverikommission bett att få se allt material.

Regeringarna i Sverige, Finland och Estland vill göra nya dykningar vid Estonia. Sveriges regering har också lagt fram ett förslag som skulle ogiltigförklara den lag som Henrik Evertsson och Linus Andersson anklagades för att ha brutit mot.

– Det råder ingen tvekan om att Henrik Evertsson verkat för allmänintresset. Han har svarat på många av de omkomnas familjers önskan om en vidare undersökning om vad som hände den där natten i september 1994. Dagens friande dom är en seger för undersökande journalistik, säger Pavol Szalai, ansvarig för Europeiska unionen och Balkan på RSF i Paris, Frankrike.

Khaled Drareni, Algeriet

Khaled dömdes 2020 till två års fängelse, men är sedan i februari 2021 villkorligt frigiven efter elva månader i fängelse.

Reportrar utan gränser (RSF) uttrycker glädje och lättnad efter att organisationens korrespondent i Algeriet, Khaled Drareni släppts ur fängelse, om än villkorligt. RSF riktar ett stort tack till dem som kämpat för hans frihet, särskilt hans stödkommitté.

Tillsammans med ett dussintal andra fängslade journalister och opinionsbildare, ingick Khaled Drareni, redaktör för webbtidningen Cashbah Tribune och tillika korrespondent för franska TV5 Monde och RSF i en fängelseamnesti, utannonserad av president Abdelmadjid Tebboune.

Den algeriska presidents amnesti kom bara dagar innan tvåårsdagen av Hirakfolkets uppror, som i april 2019 ledde till den tidigare presidenten Abdelaziz Bouteflikas avgång. Den 18 februari meddelade hans efterträdare att ett 60-tal politiska fångar skulle släppas.

– Vi gläds otroligt över denna nyhet, en bitter eftersmak av 11 månaders fängelse till trots. Oberoende och fri journalistik är grundläggande för att Algeriet ska kunna förändras till det positiva. Fängelseamnestin är ett steg i rätt riktning, och Khaled Drareni kan nu återgå till sitt arbete att förmedla fri och trovärdig information och journalistik åt det algeriska folket, säger Christophe Deloire, RSF:s generalsekreterare.

RSF tackar all dem som organiserat sig och kämpat allt sedan den 29 mars förra året då Khaled Drareni greps och fängslades, framför allt riktar organisationen stor tacksamhet mot hans stödkommitté.

– Khaled har trots en förföljelse utan dess like visat stort mot och gjort motstånd, och inspirerat andra för sin kamp för pressfrihet i regionen. President Tebbounes benådning visar på det uppenbara att Khaled Drareni är en journalist med integritet, som inte undergräver den nationella enheten, utan precis tvärtom. En fredlig dialog är den bästa garantin för ett enat och trovärdigt Algeriet, säger Souhaieb Khayati, kontorschef för RSF i Tunisien.

Det nästan upp till ett år långa rättsliga trakasserierna mot Khaled Drareni har gjort honom till en sann symbol för pressfriheten i Algeriet. Han greps en första gång 7 mars 2020. Bara 15 dagar senare, den 27 mars avbröts utredningen av honom och två dagar senare greps han igen, medan han bevakade en hirakisk demonstration.