Katsiaryna Andreyeva
Journalist, Belarus

Katsiaryna Andreyeva, Belarus

Katsiaryna Andreyeva är dömd till två års fängelse efter att ha rapporterar om protester mot Belarus president Aleksandr Lukasjenko i november 2020. 

Enlige domstolen bidrog hon och kollegan Daria Chultsova till att ha organiserat demonstrationerna som störde den allmänna ordningen.

Katsiaryna Andreyeva är en Minsk-baserad reporter för Belsat, en tv-kanal med bas i Polen, och som riktar sig till tittare i Belarus. Andreyeva greps i sin lägenhet när hon filmade våldsamheterna vid en demonstration vid Självständighetstorget i Mins. Ett 10-tal personer bröt upp dörren, stormade lägenheten och tog med sig Katsiaryna Andreyeva.

Den 18 februari 2021 dömdes Katsiaryna Andreyeva till 2 års fängelse.

Jimmi Lai, Hong Kong

Jimmi lai
Mediaägare, Hongkong

Jimmi Lai, Hongkong

Mediaägaren Jimmi Lai är dömt till 20 månaders fängelse, men riskerar livstids fängelse i Hongkong för ytterligare ”förbrytelser”. Jimmi Lai är grundare av den pro-demokratiska tidningen Apple Daily. Han greps måndagen den 10 augusti i sitt hem, anklagad för ”samarbete med utländska styrkor” enligt den lagom om nationell säkerhet som regimen införde den 30 juni 2020. 

Jimmi Lai är inte den enda person som råkat illa på på tidningen Apple Daily. Senast i  juni 2021 stormade ca 500 poliser tidningens huvudkontor, och fängslade fem anställda (varav tre senare släpptes) samt fryste tidningens tillgångar. Det var andra tillslaget 2021, och tidningen hotas nu av nedstängning eftersom de inte har ekonomisak möjligheter att arbeta vidare.

Jimmi Lai är vinnare av Reportrar utan gränsers pressfrihetspris 2020.

Den nationella säkerhetslagen tillåter regimen i Fastlands-Kina att direkt ingripa i Hongkong vid alla händelser som gäller till exempel ”terrorism” eller ”samarbete med utländska styrkor”. En majoritet av alla de journalister som sitter fängslade i Kina är utsatta för liknande anklagelser.

Hongkong har sedan 2002 rasat från plats 18 till plats 80 i RSFs pressfrihetsindex. Kina rankas på plats 177 av 180 länder.

Maria Ressa är journalist i Filippinerna

Maria Ressa
Chef och medgrundare nyhetssajten Rappler, Filippinerna

Maria Ressa, Filippinerna

Maria Ressa är chef för och en av medgrundarna av nyhetssajten Rappler, i Filippinerna. Hon har också varit grävande reporter för CNN. 2021 tilldelades Maria Ressa Fredspriset till Nobels minne. Maria delar utmärkelsen med Dmitrij Muratov, chefredaktör på ryska Novaja Gazeta.

Rappler, en av Filippinernas största nyhetssajter, har konstant varit kritisk mot president Rodrigo Duerters politik, särskilt hans krig mot droger som lett till att drygt 8 000 personer har dödats. På grund av den granskande journalistiken har Maria Ressa och Rappler varit utsatta för rättsliga trakasserier. Myndigheterna har gjort allt för att stoppa Rapper genom att neka sajtens reportrar tillgång till presidentpalatsen, hotat med att frånta sajten dess utgivarbevis och även anklagat Rappler för skattefusk. I februari 2019 greps Maria Ressa men släpptes efter ett dygn.

President Rodrigo Duterte, har länge försökt att stoppa sajten och Maria Ressas kritiska granskningar.

Den 15 juni 2020 dömdes Maria Ressa för förtal, vilket i Filippinerna är straffbart med upp till sex års fängelse. Domen härrör från en granskning av en korruptionsaffär som Rappler publicerade 2012, innan den lag hon dömts i enlighet med ens existerade. Maria Ressa hotas av ytterligare sex anklagelser. Flera handlar om förtal, utländskt ägarskap och skattebrott. Anklagelserna är de senaste i president Rodrigo Dutertes kampanj för att stoppa oberoende journalistik. Om hon döms för dem alla riskerar hon att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse.

Reportrar utan gränser har, tillsammans med närmare sextio andra organisationer som arbetar för pressfrihet och oberoende journalistik i hela världen, bildat en koalition till stöd för Maria Ressa och oberoende media i Filippinerna.

claudiablomma.jpg

Claudia Duque
journalist, Colombia

Claudia Duque, Colombia

Den colombianska journalisten Claudia Duque har sedan 1990-talet granskat påtvingade försvinnanden, rekrytering av barnsoldater, kopplingar mellan regeringen och paramilitära styrkor och straffrihet i Colombia. Alltid för Radio Nizkor, som framför allt bevakar mänskliga rättigheter.

År 2001 kidnappades hon och torterades av den colombianska säkerhetstjänsten DAS agenter och tre år senare utsattes hon för avlyssning och förföljdes av DAS. När både hon och hennes 10-åriga dotter hotades till döden 2006 lämnade hon landet 2008. Senare samma år återvände hon till Colombia och fortsatte att rapportera för Radio Nizkor.

Claudia J Duque tilldelades 2010-års pressfrihetspris från den svenska sektionen av Reportrar utan gränser för sitt ”sitt mod att trots hot och förföljelse söka och berätta sanningen om korruption och maktfullkomlighet i sitt hemland Colombia”.

2011 tog åklagarmyndigheten upp hennes fall och året därpå inleddes en rättegång mot den colombianska staten för inblandning i övergreppen mot henne och hennes familj. Det är första gången någonsin ett åtal för “psykisk tortyr” har beaktats i Colombia. Efter åtta år, i augusti 2020, dömde en domstol till hennes fördel. Den colombianska staten dömdes att betala ett skadestånd till Claudia Duque.

Trots domen har hoten mot Claudia inte upphört. Hon har blivit utsatt för nya attacker som åklagarmyndigheten ännu inte utrett. Reportrar utan gränser har utsett Claudia Duque till en av organisationens 30 hjältar, en lista över världens modigaste och mest förföljda journalister.

Omar Radi, Marocko
Journalist

Omar Radi, Marocko

Omar Radi är undersökande journalist och har arbetat på den numera nedlagda nyhetssajten Lakome, Atlantic Radio, Media 24, TelQuel och Le Desk. Hans journalistik är fokuserad på bl a mänskliga rättigheter och korruption.

I december 2019 arresterades han för att, sex månader tidigare, ha kritiserat en domare på Twitter. Arresteringen utlöste en proteststorm i hela Marocko. I april 2020 dömdes han till villkorligt fängelse i 4 månader.

I juni samma år kallades han till förhör av säkerhetsmyndigheterna i Casablanca. I ett uttalande beskrev åklagarmyndigheten förhöret som en del av en utredning om Radis påstådda inblandning i ett fall av mottagande av ”medel från utlandet i samband med underrättelsetjänster”.

Kallelsen kom bara tre dagar efter att Amnesty International rapporterat att de marockanska myndigheterna hade använt en spionprogramapp för att hacka Radis telefon och övervaka hans aktiviteter.

Efter fyra veckors trakasserier från polis och rättsväsende, under vilka han anklagades för en rad allvarliga brott, fängslades Radi den 29 juli 2020. Om Radi konstateras skyldig att undergräva den nationella säkerheten kan han få fängelse på mellan 15 år och livstid.

Reportrar utan gränser har upprepade gånger uppmanat marockanska myndigheter att sluta trakassera Omar Radi.

Dawit Isaak
Journalist

Dawit Isaak, Eritrea

I snart 20 år har Svensk-Eritreanska journalisten och författaren suttit fängslad i Eritrea, utan rättegång och utan kontakt med omvärlden. Reportrar utan gränser kräver hans omedelbara frigivning… 

Söndagen den  22 november 2020 hade det gått 7 000 dagar sedan den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak fängslades i Eritrea. En ofattbart lång tid. ”Vi hoppas Sverige och Europa har honom i åtanke när man fattar beslut som Eritrea”, säger hans dotter Betlehem Isaak. 

Att vi inte hör mer om Dawit Isaak i den svenska offentliga debatten är sorgligt. Det är som att våra politiska företrädare och Dawit Isaaks många journalistkollegor i Sverige gett upp, eller i värsta fall glömt bort honom.

– Glöm inte Dawit Isaak. Att han nu suttit 7 000 dagar i fängelse är väldigt svårt att förstå. Det är mer än 19 år, utan rättegång, knappt utan livstecken, utan offentligt redovisade signaler från vare sig Sveriges regering eller EU-kommissionen att de faktiskt gör något för att gå honom fri, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige (RSF Sverige).

RSF Sverige stod, tillsammans med en rad andra svenska organisationer, på Mynttorget, i Stockholm. Det var den 27 oktober, Dawit Isaaks 20:de födelsedag i fängelse. Samma dag lanserades en ny rapport om  Dawit Isaak – där det framgår att nio svenska utrikesministrar knappt kan redogöra för vad Sverige gjort för att få Dawit Isaak fri. Det framgår också att frågan blivit partipolitisk.

Gui Minhai
Journalist, förläggare

Gui Minhai, Kina

Den 9 april 2021 var det 2 000 dagar sedan kinesiska myndigheter frihetsberövade den svenske medborgaren, bokförläggaren, poeten och Tucholsky-pristagaren Gui Minhai under en semesterresa i Thailand. Hans ”brott” är med stor sannolikhet att ha publicerat regimkritiska böcker i Hongkong.

I februari 2020 dömdes Gui Minhai till tio års fängelse i en pseudorättegång för att ha ”tillhandahållit information till utlandet”. Såväl före som efter domen mot Gui Minhai har enpartistaten Kina konsekvent hållit Gui Minhai gömd både för hans familj och för den svenska diplomatiska beskickningen i Kina.

Vi vill påminna den kinesiska regimen ännu en gång om att yttrandefrihetsfången Gui Minhai omedelbart måste friges och förenas med sin dotter Angela.

Vi vill också meddela att vi är oerhört oroliga för Gui Minhais hälsa då det inte kommit ett enda livstecken från honom sedan den 13 augusti 2018.

Under de gångna två tusen dagarna har de kinesiska makthavarna gjort allt för att vi ska glömma Minhai. Men så kommer det inte bli.

Vi kommer även i fortsättningen att regelbundet påminna Kina om att vår svenske medborgare Gui Minhai måste återfå sin frihet.

Julian Assange

Julian Assange, Australien

Det var i maj 2019 som USA:s justitiedepartement valde att åtala Julian Assange på 17 punkter för att ha brutit mot spionlagen, Espionage act, bland annat för att han enligt justitiedepartementet ska ha varit delaktig i publiceringen av tusentals hemligstämplade dokument som Chelsea Manning, officer i USA:s armé, läckte till Wikileaks. Julian Assange är den femte person som åtalats för att bryta mot denna lag sedan Donald Trump blev president. Om han utlämnas och döms i amerikansk domstol kan han dömas till sammanlagt 175 års fängelse.

Enligt åtalet har Julian Assange äventyrat säkerheten i USA då han publicerade hemliga dokument. Julian Assange anses ha försatt personer inom säkerhetstjänsten i Iran, Irak och Afghanistan i fara.

Julian Assange och hans advokater anser att det ligger politiska motiv bakom åtalen. Enligt advokaterna publicerade Julian Assange regeringsdokument som innehåller bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. I videomaterialet fanns bland annat en scen där en amerikansk militär från en helikopter skjuter ner civila i Bagdad under Irakkriget 2007. Minst tolv människor dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters.

Reportrar utan gränser och ett flertal organisationer för mänskliga rättigheter och grupper som försvarar yttrandefriheten har fördömt USA:s krav på utlämning av Julian Assange från Storbritannien. Amnesty International befarar att han riskerar att utsättas för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och misshandel i USA om han utlämnas.