När Rysslands president Vladimir Putin firar sin 70-årsdag den 7 oktober, konstaterar Reportrar utan gränser (RSF) att oberoende media och journalister inte har något att fira.
Under de 22 åren Putin ”regerat” har oberoende press bokstavligen dött ut, säger Jeanne Cavelier, chef för RSF:s avdelning för Östeuropa och Centralasien.
– När han blev president i början av 2000-talet hade Ryssland fortfarande ett pluralistiskt medielandskap och en progressiv medielag. Tjugotvå år senare har det blivit ett av världens farligaste länder för journalister, som tvingas leva gömda eller fly för att kunna utöva sitt yrke. Alternativet är att censurera sig själva för att undvika att bli fängslade.
- 37 journalister har mördats
Straffrihet för våldsbrott mot journalister har förvärrats sedan Putin valdes till president i mars 2000. Nästan 40 journalister har mist livet i samband med sitt arbete. De mest framstående offren inkluderar Anna Politkovskaya, som sköts ihjäl i sitt hyreshus för exakt 16 år sedan, den 7 oktober 2006. Hon var känd för att hon bevakade kriget i Tjetjenien för Novaya Gazeta, den Moskva-baserade tidningen som grundades av 2021 års Nobels fredspristagare Dmitri Muratov. Novaya Gazeta tvingades nyligen stänga ner på grund av ett domstolsbeslut. Tidningen har blivit en symbol för kampen för pressfrihet i Ryssland. Inte mindre än fem av dess medarbetare har mördats
- 43 krigsbrott gentemot media
Kremls krig i Ukraina är också ett informationskrig där media står i frontlinjen. RSF har redan dokumenterat 43 krigsförbrytelser av ryska styrkor på ukrainskt territorium – riktade mot mer än 100 journalister och 11 tv-torn – sedan invasionen inleddes den 24 februari. Åtta journalister har dödats och 17 skadats. RSF har lämnat in sju åtalspunkter till Internationella brottmålsdomstolen och Ukrainas åklagare.
- Minst 19 journalister i fängelse
Hundratals journalister har gripits sedan Putin tog över makten, antalet har eskalerat de senaste åren. Målet är att skrämma och avskräcka kritiker. Minst 19 journalister sitter för närvarande i ryska fängelser, anklagade för publicering av falsk information, för droginnehav och för finansiering av terrorism. Ivan Safronov, som anses vara en av Rysslands bästa undersökande journalister, dömdes till exempel till 22 års fängelse den 5 september för att ha avslöjat förmodade ”statshemligheter” som var öppet tillgängliga online.
Av dessa 19 fängslade journalister greps sex på Krim, det ukrainska territoriet som annekterades av Ryssland 2014, och hålls fängslade på Krim eller i Ryssland av politiska skäl. Många av dem har torterats, som Vladislav Yesipenko, reporter för Krym.realii, en lokal filial till Radio Free Europe/Radio Liberty.
- 183 medier har utpekats som ”utländska agenter”
Justitieministeriets medieregister ”utländska agenter” har nu 183 namn på sin lista – personer eller organisationer – jämfört med bara ett dussin före december 2020. De som finns i registret måste deklarera att de är ”utländska agenter” överst i allt de publicerar. Status som ”utländsk agent” syftar inte bara till att misskreditera media och journalister i deras läsares ögon utan medför också en tung administrativ börda. Underlåtenhet att uppfylla dessa skyldigheter kan bestraffas med böter eller fängelse i upp till fem år.
- Fler än 50 lagar som beskär pressfriheten
Censuren har eskalerat under Putin tid, och då särskilt genom lagstiftning. Vanvettiga lagar har producerats i en så frenetisk takt de senaste åren att parlamentet har kallats den ”galna tryckpressen”. Lagarna är så vagt formulerade och kan tolkas nästan efter behag. Dessa lagar är ständiga hot som hänger över bloggare och journalister. På grund av dessa lagar, med medföljande ekonomisk påverkan, har många medier tvingats stänga ner. Minst fem nyhetssajter, inklusive webbsiten Proekt, var tvungen att stänga månaderna före parlamentsvalet i september 2021.
Putin undertecknade omkring 100 lagar enbart den 30 december 2020, många av dem inskränker yttrandefriheten för online-plattformar och strider mot den ryska konstitutionen och internationell lagstiftning. I en rapport från november 2019 om onlinecensur i Ryssland identifierade RSF 27 lagar som antogs från 2012 till 2019 som direkt påverkade media. Ytterligare 19 lagar kunde läggas till, i en uppdaterad version av rapporten i juli 2021. Minst sju begränsande lagar har också antagits sedan invasionen av Ukraina i februari 2022. Enligt en lag som antogs den 4 mars. Journalister kan dömas till upp till 15 års fängelse om de publicerar information om de ryska väpnade styrkorna som myndigheterna anser vara ”falska” eller ha ”misskrediterat” dem.
- Fler än 300 journalister har flytt
De senaste sju månadernas alltmer intensiva förföljelse har drivit hela nyhetsorganisationer att lämna Ryssland för att kunna fortsätta arbeta utomlands. Denna journalistiska kompetensflykt började redan före februari 2022 och inkluderade lanseringen av Meduza i Lettland 2014, men den har accelererat. Oberoende medier som Novaya Gazeta och Dozhd TV (TV Rain) verkar nu delvis från utlandet.
- 1.2 miljoner webb-sidor är blockerade
Roskomsvoboda, en rysk oberoende organisation som bekämpar onlinecensur, rapporterar att mer än 1 243 000 sajter har blockerats i Ryssland sedan man började övervaka i november 2012, och att 517 000 fortfarande är censurerade, inklusive nästan 7 000 sedan krigets början i Ukraina i februari förra året. De inkluderar dussintals medier, som Rysslands mest populära nyhetssajt, Meduza, för vilken RSF har skapat en alternativ ”spegel”-sajt för att säkra åtkomsten av sajten. De inkluderar även Mediazona, Deutsche Welle, The New Times och Novaya Gazeta. Europa. Roskomnadzor, Rysslands myndighet för tillsyn och övervakning av kommunikation, informationsteknologi och massmedier, inkluderades i RSF:s lista över pressfrihetens värsta fiender 2020.