Genom att fokusera på 32 myndigheter som övervakar internet, ofta i bjärt kontrast med nationella lagar och internationella konventioner, visar rapporten på den schizofrena relation som många länder har till internet. Samma regeringar som ena stunden hyllar friheten på nätet har också långtgående program för att övervaka sina medborgare utan deras vetskap. Det gäller också demokratier som USA och Storbritannien. Och Sverige, ska tilläggas.
För journalister innebär det att det nästan är omöjligt att erbjuda källskydd eftersom all kommunikation övervakas och kan till och med manipuleras av säkerhetstjänster. För internetanvändare innebär det en ständig osäkerhet, något som lägger en våt filt av självcensur över människor.
- Bakom tillsynes oskyldiga myndighetsnamn, såsom Centre for Development of Telematics i Indien eller Government Communications Headquarters i Storbritannien döljer sig gigantiska organisationer som, i stort sett oreglerat kan spionera på människor över hela världen.
- Amerikanska NSA och brittiska GCHQ har medvetet introducerat säkerhetsbrister i produkter för att kunna ta sig förbi spärrar och komma åt privat data hos miljontals slutanvändare.
Det finns långtgående samarbeten där regeringar köper övervakningsutrustning och information om säkerhetshål av privata företag, något som blir synnerligen problematiskt när det går till export till länder som Iran och Ryssland. Dessa digitala legoknektar har som affärsidé att kränka mänskliga rättigheter.
Läs rapporten
En sammanfattning av rapporten finns här.
En längre version finns på en särskild sajt.