Osäker framtid för ryska medier i exil

Foto: Jann Lipka

Ryska exiljournalister står inför utmaningar, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Exiljournalistik handlar mer om att överleva än att följa klassiska journalistiska principer, menar Ekaterina Glikman, vice chefredaktör för Novaja Gazeta Europe.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har i princip alla ryska oberoende medier bannlysts, blockats eller stämplats som ”oönskade organisationer”. 33 journalister sitter bakom galler och hundratals har tvingats i exil. Situationen för ryska exiljournalister var temat för ett seminarium som arrangerades av RSF Sverige och RSF Finland i Stockholm den 6 mars.

– Ryssland ligger på plats 162 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex och är ett mycket repressivt land. Exiljournalistiken är avgörande för att omvärlden ska få insyn och därför måste vi fortsätta lyfta exiljournalisters situation, säger Siri Hill, vice ordförande för RSF Sverige och samtalsledare under seminariet.

Novaja Gazeta, en av Rysslands mest framstående oberoende tidningar, förbjöds av ryska myndigheter 2022, men redan samma år lanserades exilversionen Novaja Gazeta Europe med bas i Riga. Den klassades sedan som en ”oönskad organisation”, men trots det fortsätter de drygt 70 anställda att bevaka hemlandet på distans.

Enligt Ekaterina Glikman behöver tidningen bryta mot traditionella journalistiska principer, bland annat genom att använda anonyma källor och arbeta under pseudonym för att skydda sig själva och sina källor. De krypterade meddelande-apparna Telegram och Signal har blivit viktiga för att kommunicera och sprida journalistiken även om plattformarna också används för att sprida propaganda.

Trycket på exiljournalister ökar samtidigt som framtiden för exilmedier ser osäker ut. Utan ekonomiskt stöd blir det svårt och en del journalister tvingas lämna yrket. Förödande, menar Jarmo Koponen, styrelseledamot i RSF Finland, som medverkade i seminariet.

– Det är människor som är viktiga när vi måste hitta nya sätt att tränga igenom diktaturers brandväggar, säger han.

Ekaterina Glikman, som själv flydde Ryssland efter att två kollegor mördats, är fast besluten att fortsätta arbeta.

– Vi kommer överleva.

Foto: Jann Lipka