Pressfrihetsindex 2018: ”Hat mot medier hotar demokratier”

screen_shot_2018-04-24_at_16.26.20.png
  • Sverige behåller sin plats som näst bäst i världen för pressfrihet. Förstaplatsen innehas av Norge – även i år.
  • Fyra av de fem länder som tappar mest i årets ranking ligger I Europa: Malta (ner 18 platser till 65:e), Tjeckien (ner 11 platser till 34:e), Serbien (ner 10 platser till 76:e) och Slovakien (ner 10 platser till 27:e). Europa, som tidigare alltid varit en bastion för pressfrihet, är den världsdel där utvecklingen går snabbast nedåt, jämfört med andra regioner i världen.
  • Aldrig tidigare har det funnits lika många “svarta länder”, alltså länder på listan med allvarliga problem och en i princip icke-existerande pressfrihet, på kartan som nu. Irak är det senaste tillskottet.
  • Ökat inflytande för länder auktoritära länder i global media. Putins Ryssland (plats 148) och Xis Kina (plats 176) exporterar sina ideologier genom metodiskt användande av media.

Öppen fientlighet mot journalister i årets index
Det hot- och hatfyllda klimatet mot journalister märks tydligt i årets uppdatering av Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex. Sammanställningen, som mäter pressfrihetssituationen i 180 länder, visar att öppen fientlighet mot journalister inte längre är begränsat till auktoritära länder och dikaturer, såsom Turkiet (ner 2 placeringar till plats 157) och Egypten (plats 161) där journalister regelmässigt anklagas för att terror och där alla som inte är lojala med regimen fängslas godtyckligt.

Fler och fler demokratiskt valda ledare ser inte längre media som en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle utan som en politisk motståndare som de öppet föraktar och hånar. I USA, världens kanske viktigaste och mäktigaste demokrati, faller återigen i Pressfrihetsindexet, den här gången två positioner ner till plats 45. President Trump finner inspiration hos Josef Stalin och kallar medierna för ”folkets fiender”.

– Det uttalade hoten mot journalister är ett mycket stort hot mot demokratin, både i enskilda länder och som del av det internationella systemet. Politiska ledare som underminerar journalister och den journalistiska processen bär ett tungt ansvar. De avfärdar att den offentliga debatten baseras på fakta istället för på propaganda, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

Gränsen mellan verbalt och fysiskt våld har blivit allt mer porös. Den filippinske presidenten Rodrigo Duarte (ner 6 placeringar till plats 133) inte bara förolämpar journalister utan har också sagt att de inte ”är undantagna från att bli mördade”. I Indien (ner 2 placeringar till plats 138) styrs hatet på sociala medier av trollarméer betalda av premiärminister Nadera Modi. I båda dessa länder har minst fyra journalister mördats under loppet av ett år.

Verbalt våld från politiker är ökande även i Europa. Den tjeckiska presidenten Milos Zeman (ner 11 placeringar till plats 34) hade en kalasjnikovreplika med inskriptionen ”för journalister” med sig till en presskonferens. I Slovakien (ner 20 placeringar till plats 27) kallade den dåvarande premiärminister Robert Fico journalister för ”smutsliga antislovakiska horor” och för ”idiotiska hyenor”. En slovakisk journalist, Ján Kuciak, sköts till döds i sitt hem i februari 2018, bara fyra månader efter att en annan europeisk journalist, Daphne Caruana Galizia, dödades av en bilbomb utanför sitt hem på Malta (ner 18 placeringar till plats 65).

Norge och Nordkorea, först och sist igen – Sverige behåller placering
Norge toppar återigen listan, för andra året i rad, tätt följt av Sverige. Trots de nordiska ländernas höga placeringar och generella respekt för pressfrihet så har regionen också påverkats av den negativa trenden i världen. Finland (ner 1 placering till plats 4) faller för andra året i rad och får se sig omsprunget av Nederländerna.

– Det är naturligtvis jätteroligt att vi i Sverige behåller vår andraplats i pressfrihetsindexet. Samtidigt finns orsak till oro i vårt land också. Exemplet med Finland visar att vi måste vara vaksamma på negativ utveckling även här. Vi ser hur både vissa lagförslag och ett ökat journalistförakt snabbt kan förändra situationen, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

På jumboplats, allra sist av pressfrihetsindexets 180 länder, återfinns Nordkorea som är ett svart hål dit mycket lite oberoende information hittar vare sig in eller ut. Landet är tätt följt av Eritrea (plats 179) som bland annat håller den svenske journalisten Dawit Isaak fängslad sedan snart 17 år.

Krig, auktoritära ledare och nya mediesystem
Pressfrihetsindexet visar också på ett ökat inflytande för ”starka män” och rivaliserande system. Putins Ryssland (plats 148) använder mediekanaler och nyhetsbyråer som Sputnik och RT för att sprida sin världsbild långt utanför landets gränser. Xis Kina (plats 176) har ökat sina ansträngningar att bli en aktör i Asien.

Krig och öppna väpnade konflikter skapar också informationsvacuum för journalistik. Irak (ner 2 placeringar till plats 160) blir i år nedklassificerat till ett ”svart” land, med allvarliga problem. Det har aldrig funnit så många länder som i år i den kategorin. Syrien var det dödligaste landet under 2017, där minst 12 journalister dödades i tjänsten.

Även länder som inte har en öppen väpnad konflikt stora problem med våld. Med inte mindre än elva dödade journalister blev Mexiko det näst dödligaste landet för journalister under 2017. Det är mycket ovanligt att se så höga dödssiffror under fredstid.

Regionala indikatorer visar på försämring
För regionala beskrivningar se bifogade analyser på engelska.
Afrika
Asien
Ex-sovjetiska staterna och Turkiet
Europa
Latinamerika
Mellanöstern
Nordafrika
Nordamerika

Karta
Kartan i PDF-format
Kartan i interaktivt format
Hela rankingen av 180 länder i listform

Om Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex
Reportrar utan gränser har publicerat sitt årligt uppdaterade pressfrihetsindex sedan 2002. Indexet mäter nivån av mediefrihet i 180 länder och beaktar, förutom övergrepp som hot, gripanden och mord, faktorer som mediepluralism, oberoende, självcensur, juridiskt ramverk, transparens och infrastruktur.