Pressfrihetsindex 2021 – fri och oberoende journalistik blockeras i 132 länder

Journalister världen över får allt svårare att undersöka och rapportera om viktiga händelser.

Årets pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att fri och oberoende journalistik – vaccinet mot desinformation – helt eller delvis blockeras i 132 länder. Antal länder där pressfriheten anses bra har aldrig varit så få.

Journalistik är det bästa vaccinet mot desinformation. I årets pressfrihetsindex, som rankar pressfriheten i 180 av världens länder, framgår det att fri och oberoende journalistik är helt blockerad eller hårt hindrad i 73 länder och begränsad i ytterligare 59 länder.

Tillsammans utgör de 132 länder där journalistik helt eller delvis begränsas 73 procent av de 180 länder som mäts av Reportrar utan gränser (RSF). Situationen för pressfriheten i dessa länder klassificeras i indexet som “mycket allvarlig”, “allvarlig” eller “problematisk” och får därför färgerna svart, rött eller orange på årets pressfrihetskarta.

Pressfrihetsindex mäter tillgång till nyheter och information, samt försök till och åtgärder för att blockera journalistik. Årets index visar att det skett en dramatisk försämring.

Covid-19-pandemin har utnyttjats som skäl för att blockera journalisters tillgång till informationskällor och till möjligheter att rapportera i fält. Frågan är om ordningen kommer att återställas när pandemin är över. Pressfrihetsindex visar att journalister världen över får allt svårare att undersöka och rapportera om viktiga händelser.

Årets Edelman Trust-barometer visar på oroande nivå av misstro mot journalister. I 28 undersökta länder uppger 59 procent av de tillfrågade att journalister medvetet försöker vilseleda allmänheten genom att sprida information som de vet är falsk. Detta i motsats till den viktiga roll journalistisk har att bekämpa desinformation och infodemier med allt från informationsmanipulation till ryktesspridning.

– När det kommer till desinformation finns inget bättre vaccin än journalistik, men tyvärr ser vi allt oftare att faktabaserad journalistik motarbetas av politiska, ekonomiska, tekniska och ibland kulturella faktorer. Journalistik spelar stor roll för att säkerställa offentliga debatter baserade på fakta. Det är ofta en motpol till den desinformation som vi ser spridas globalt, på såväl digitala plattformar som i sociala medier, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.

Till exempel gynnade president Jair Bolsonaro i Brasilien (tappar 4 placeringar till 111:de plats) och president Nicolás Maduro i Venezuela (ned 1 placering till plats 148) läkemedel mot covid-19 vars effekt aldrig publicerats i medicinsk forskning. Som tur var kunde undersökande journalister på till exempel brasilianska Agência Pública och granskande journalister i Venezuelas motbevisa de två statschefernas påståenden.

I Iran (ned 1 till plats 174) skärpte myndigheterna sin kontroll över nyhetsrapporteringen och ökade antalet rättegångar mot journalister, som ett sätt att försöka minska rapporteringen om antalet personer som dött till följd av covid-19. I Egypten (på plats 166) förbjöd president Abd al-Fattah al-Sisis regering helt enkelt publicering av all sifferstatistik kring pandemin, som inte tillhandahölls av hälsovårdsdepartementet.

I Zimbabwe (ned 4 placeringar till plats 130) greps den grävande reportern Hopewell Chin’ono strax efter att han avslöjat ekonomiska oegentligheter kring ett företag som levererade medicinsk utrustning avsedd att bekämpa covid-19.

De största förändringarna i indexet

Norge rankas, för femte året i rad, som etta i indexet. Detta trots att norsk media under år 2020 påtalat bristande tillgång till statlig information om pandemin.

Finland har behållit sin andra plats medan Sverige (upp 1 plats till 3:e) har återhämtat sig något, delvis på grund av statligt stöd till journalistik under pandemin. Danmark, som förra året hade plats tre, halkar ner ett steg till 4:e plats.

Årets pressfrihetsindex bekräftar därför återigen tydligt framgången med den ”nordiska modellen” när det gäller att upprätthålla pressfrihet. Samtidigt har pressfrihetskartan inte innehållit så få vitfärgade länder sedan 2013, då RSF började mäta enligt nuvarande metod.

I år kan endast 12 av indexets 180 länder (7 procent) hävda att de kan erbjuda en gynnsam miljö för journalistik, jämfört med 14 länder (8 procent) förra året. De två länder som förlorat sin “vita” klassificering är Tyskland (ned 2 platser till 13:e) och Estland (ned 1 plats till 15:e).

Att Tyskland glider ner i rankingen beror framför allt på att dussintals journalister under året attackerades av anhängare till extremist- och konspirationsteorigrupper. Detta skedde i samband med de protester som arrangerades i samband med att landet införde begränsningar på grund av pandemin.

Situationen för pressfrihet i Tyskland anses fortfarande “tillfredsställande”, liksom i USA (nere 1 plats till 44:e), även om president Donald Trumps sista år vid makten kom att präglas av ett rekordstort antal angrepp på journalister och gripande av journalister.Som ett resultat av att Brasilien tappat fyra placeringar placeras landet nu bland de röda länderna, eller de länder där situationen för pressfrihet anses vara ”allvarlig”.

Förolämpningar, förtal och hot mot journalister har blivit ett signum för president Jair Bolsonaro, hans familj och närmaste allierade. Brasilien delar sin ”röda” klassificering med Indien (142:e), Mexiko (143:e) och Ryssland (ned 1 plats till 150:e). I det senare landet använde sig regeringen till exempel av repressiva metoder för att begränsa de medier som rapporterar om oppositionspolitikern Alexei Navalny.

I Kina (177:e) tar regimen hela tiden censuren, övervakningen och propagandan till nya oönskade nivåer. Landet, som också klassas som världens största fängelse för journalister, är fortfarande starkt förankrat i indexets bottenskikt, bland de svartfärgade länderna på pressfrihetskartan.

Omedelbart nedanför Kina finns samma trio av totalitära länder som alltid. Två asiatiska – Turkmenistan (upp 1 plats till 178:e) och Nordkorea (upp 1 plats till 179:e). Längst ner i indexet är återfinns Eritrea, i Afrika (ned 2 placeringar till 180:e plats).

I dessa länder på indexets jumboplatser utövar regimerna absolut kontroll över alla nyheter och all information, vilket gjort det möjligt för de till exempel Turkmenistan och Nordkorea att hävda att de inte registrerat några fall av covid-19 och för Eritrea att fortsätta hålla helt tyst om vad som skett med de elva journalister som greps för 20 år sedan, däribland den svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaak.

Det land som rasat mest i 2021-års index är Malaysia (ner 18 placeringar till 119:e). Problemen i landet är stora och omfattar bland annat ett nytt dekret som tillåter regeringen att införa sin egen version av sanningen.

Andra länder som fallit tungt i årets index är Komorerna (ned 9 platser till 84:e) och El Salvador (ned 8 platser till 82:a). I det senare landet kämpar journalisterna fortfarande efter ett år för att få information kring regeringens hantering av pandemin.

De flesta av de länder som klättrat i 2021-års index hittar vi i Afrika. I Burundi (upp 13 platser till 147:e), Sierra Leone (upp 10 platser till 75:e) och Mali (upp 9 platser till 99:e) har det skett betydande förbättringar till det bättre. Bland annat kan frisläppandet av fyra burundiska journalister i slutet av året nämnas, liksom upphävandet av den lag som kriminaliserat journalister i Sierra Leone och en minskning av antalet övergrepp på journalister i Mali.

Indexet region för region

Europa och Nord- och Sydamerika är fortfarande de kontinenter där pressfriheten mår bäst, relativt sett, men situationen i Latinamerika försämras just nu kraftigt. Utöver Brasilien, Venezuela och El Salvador tappar även Chile (ner 3 platser till 54), Argentina (ner 5 placeringar till 69), Peru (ner 1 plats till 91), Nicaragua (ner 4 placeringar till 121), Colombia (ner 4 platser till 134) och Honduras (ner 3 placeringar till 151).

I Europa pågår en tydlig försämring med allt fler övergrepp. Antalet våldshandlingar riktade mot journalister mer än fördubblades inom den Europeiska unionen och på Balkan, jämfört med en ökning på 17 procent över hela världen. Attacker mot journalister och godtyckliga gripanden ökade i Tyskland, Frankrike (34:e), Slovakien, (ned 2 platser till 34:e), Slovenien (ned 4 placeringar till 35:e), Italien (41:a), Polen (ned 2 placeringar till på 64:e), Grekland (ner 5 placeringar till 70:e), Ungern (ner 2 platser till 92:a), Serbien (93:e) och Bulgarien (ned 1 plats till 112:e).

Även om antalet övergrepp inte ökade lika mycket som i Europa är Afrika fortfarande den med våldsamma kontinenten för journalister. Pandemin ökade våldshandlingarna, i syfte att tysta journalister. I Tanzania (124:e) kallade president John Magufuli förra året viruset för en ”västerländsk konspiration”, och menade att Tanzania hade hållit det i schack ”med hjälp av böner”. Innan han dog, i mars 2021, införde han en mängd lagar för att ytterligare begränsa informationsfriheten i landet.

I Asien och Stillahavsområdet spreds censuren i spåren av covid-19 även utanför Kina, särskilt till Hongkong (80:e), där fastlands-Kina införde en nationell säkerhetslag som allvarligt hotar journalister. Australien (upp 1 plats till 25:e) upplevde en annan slags variant på censur.

Facebook förbjöd i Australien all media att publicera och dela journalistiskt innehåll. Detta som svar på ett lagförslag som skulle innebära att techjättarna betalat för det journalistiska innehåll de publicerar på sina plattformar.

Öst- och Centralasien (EECA) behöll sin position som näst sämst på den regionala rankingen, delvis på grund av händelserna i Belarus (ned 5 placeringar till 158:e). Journalister har utsatts för systematiska gripanden och trakasserier när de bevakat protester i samband med och efter presidentvalet i augusti 2020.

I Mellanöstern och Nordafrika har situationen fortsatt allvarlig. Regionen behåller sin sista plats på den regionala rankningen. I Algeriet (146:te) och Marocko (ned 3 platser till 136:e) används rättsväsendet för att tysta journalister, medan Mellanösternens mest auktoritära regimer – Saudiarabien (170:e), Egypten (166:e) och Syrien (upp 1 plats till 173:e) – har utnyttjat pandemin för att sätta munkavle på media och ytterligare befästa sitt auktoritära nyhetsmonopol.

I ingen annan region är det lika svårt och farligt att vara journalist som i Mellanöstern och Nordafrika. Pandemin har ytterligare förvärrat press-och yttrandefriheten, som redan innan pandemin låg på sin dödsbädd. Sudan (159:e) lämnade dock den ”svarta gruppen” länder på pressfrihetskartan och blev en del av de ”röda” där situationen anses allvarlig.

I en rad länder sker också förbättringar, och RSF:s pressfrihetsindex 2021 visar att pressfrihetens globalt endast försämrats med 0,3 procent i jämförelse med året innan. Denna relativa stabilitet ska dock sättas i perspektivet att pressfriheten globalt försämrats med 12 procent sedan 2013.

Index 2021, ranking land för land

Läs mer om indexet, land för land. Sidan är på engelska.

Ladda ner kartan pressfriheten i världen, JPG

Ladda ner kartan på engelska.