Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex fyller 20 år. Årets index visar på en ökande polarisering som underblåser informationsklyftor såväl inom, som mellan länder. Aldrig tidigare har situationen i så många länder klassats som mycket allvarlig. Sverige rankas trea i världen men står inför stora utmaningar när det kommer till journalisters säkerhet.
Interaktiv karta och mer info på internationella Reporters Without Borders sajt
.
Pressfrihetsindex bedömer årligen situationen för pressfrihet och möjligheter att arbeta som journalist i 180 av världens länder och territorier. Årets upplaga belyser de katastrofala effekterna av det nyhets- och informationskaos som följt i spåren av en alltmer globaliserad och oreglerad spridning av information på nätet. Det leder i sin tur till ökad räckvidd för desinformation och propaganda.
I demokratiska samhällen växer informationsklyftorna till följd av allt fler opinionsmedier i stil med Fox News, i USA, sprider desinformation. Detta förstärks av de digitala medieplattformarna och techjättarna.
På internationell nivå försvagas demokratier av obalansen mellan öppna samhällen och auktoritära regimer, som kontrollerar media samtidigt som de för ett propagandakrig gentemot demokratier. Polariseringen både inom och mellan länder ökar den politiska spänningen regionalt och globalt.
Rysslands (på plats 155 i årets index) invasion av Ukraina (på plats 106) i slutet av februari återspeglar den här processen, då den föregicks av ett utdraget propagandakrig.
Kina (rankat 175), som är en av världens mest repressiva regimer, använder lagstiftning för att begränsa och avskärma befolkningen. Detta gäller särskilt Hongkong (på plats 148), som tappat flera placeringar i årets index.
Konfrontationen mellan olika ”block” av länder ökar, som man ser mellan Pakistan (rankat 157) och Indien (rankat 150) med den nationalistiske, indiske premiärministern Narendra Modi i spetsen. Bristen på pressfrihet i Mellanöstern fortsätter att påverka konflikten mellan Israel (på plats 86), Palestina (plats 170) och övriga arabländer.
Polarisering av medier förstärker sociala klyftor i demokratiska samhällen som USA (plats 42). Sociala och politiska spänningar ökar, och späs på, med hjälp av sociala medier och nya opinionsmedier, vilket inte minst framgår av utvecklingen i Frankrike (rankat 26) och Belgien (på plats 23).
Förtryck av oberoende medier bidrar till en skarp polarisering i stater med svag demokrati, som Polen (på plats 66), där myndigheterna mer eller mindre kontrollerar public service-media med strategin att ”återpolonisera” de privatägda medierna.
De tre nordiska länderna i topp – Norge (plats 1), Danmark (plats 2) och Sverige (plats 3) – fortsätter att fungera som demokratiska modeller där yttrandefriheten, med vissa utmaningar, blomstrar. Moldavien (rankat 40) och Bulgarien (på plats 21) sticker å sin sida ut i år tack vare regeringsskiften, som inneburit kraftiga förbättringar. Det understryker också vikten av det politiska styrets vilja att förändra en dålig situation för journalister.
– Pressfriheten och situationen för journalister i Sverige ligger relativt stadigt i topp, i jämförelse med resten av världen, men i och med årets index bryts pressfriheten också ner i fem olika kategorier och där framgår det att Sverige är näst bäst vad det gäller mediers ekonomiska förutsättningar, men står inför utmaningar när det kommer till diskriminering bland journalister, vilket också uppmärksammats de senaste åren, men framför allt vad det gäller journalisters säkerhet där Sverige ligger på plats 32 av 180. Det borde vara en varningsklocka för såväl regering och riksdag som rättsväsendet att öka takten i arbetet med att stärka skyddet för journalister, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Aldrig tidigare i pressfrihetsindex historia har situationen för pressfrihet klassats som mycket allvarlig i lika många länder, 28 stycken. Denna grupp inkluderar i år för första gången två europeiska länder: Belarus (plats 153) och Ryssland, som alltså är mörkröda på kartan. Även Afghanistan (plats 156) och Nicaragua (plats 160) sällar sig till denna föga smickrande grupp länder.
De tio värsta länderna för pressfrihet i världen är Syrien (på plats 171), Irak (rankat 172), Kuba (rankat 173), Vietnam (plats 174), Kina (plats 175), Myanmar (rankat 176), där statskuppen i februari 2021 kastade pressfriheten tio år tillbaka i tiden, Turkmenistan (på plats 177), Iran (plats 178), Eritrea (plats 179) och Nordkorea (plats 180).
– Generaldirektören för RT, före detta Russia Today, Margarita Simonyan, avslöjade vad hon egentligen tycker i en tv-sändning på Channel One Russia när hon sa ”ingen stor nation kan existera utan kontroll över media”. Att använda media som vapen i auktoritära länder utplånar medborgarnas rätt till information, men kan också kopplas till ökad internationell spänning, vilket i sin tur kan leda till den värsta sortens krig. Inhemskt utgör Fox News-ifieringen av media en stor fara för demokratin, eftersom den underminerar själva grunden för en harmonisk, tolerant och öppen offentlig debatt. Som svar på det krävs brådskande beslut för att stötta den nya giv för journalistiken, som organisationen Forum on Information and Democracy föreslår. Liksom vikten av att anta lämpliga juridiska ramverk med möjlighet att skydda det demokratiska utrymmet på nätet, säger Christophe Deloire, generalsekreterare för RSF.
Läs mer detaljerade analyser utifrån regioner på RSF:s internationella sajt.
Nytt sätt att sammanställa indexet
Med hjälp av sju experter från akademin och media har RSF utvecklat en ny metod för att sammanställa årets pressfrihetsindex. Den nya metoden definierar pressfrihet som ”möjligheten för journalister, som individer och som grupp, att välja ut, producera och sprida nyheter och information i allmänhetens intresse, oberoende av politisk, ekonomisk, juridisk och social inblandning och utan fysiska och psykologiska hot”. För att återspegla komplexiteten inom pressfrihetens används fem nya indikatorer för att sammanställa indexet: den politiska kontexten, det rättsliga ramverket, den ekonomiska kontexten, den sociokulturella kontexten och journalisters säkerhet.
De 180 länder och territorier, som rankas av RSF, bedöms inom de nämnda indikatorerna både kvalitativt och kvantitativt. Kvantitativt handlar det om en kartläggning av kränkningar av pressfrihet och övergrepp mot journalister och media. Kvalitativt är det en studie baserad på svaren från hundratals experter på pressfrihet, som valts ut av RSF (journalister, akademiker, jurister och människorättsförsvarare) och som fyllt i ett frågeformulär med 123 frågor.
Den kvalitativa enkäten har inför årets index uppdaterats för att bättre ta hänsyn till de nya utmaningar världens journalister och medier står inför, inklusive dem som är kopplade till mediernas digitalisering. Mot bakgrund av detta, det vill säga att en helt ny metod använts, bör man vara försiktig med jämförelser mellan årets index och tidigare års index, både vad det gäller ranking och poäng. Datainsamlingen för årets index avslutades i slutet av januari 2022, men förlängdes till och med mars 2022 för länderna Ryssland, Ukraina och Mali.
Läs mer om både metoden bakom indexet och expertgruppen som bistått RSF på RSF:s internationella sajt.