Reportrar utan gränsers (RSF) pressfrihetsindex når en historisk bottennivå. Pressfrihetskartan 2025 har blivit mer blodröd. Förhållandena för journalister är dåliga i hälften av världens länder. Mindre än en procent av världens befolkning lever i ett land med god pressfrihet. Endast sju länder i hela världen har vad vi kallar god pressfrihet. Detta är ett avgörande ögonblick för både medier och demokrati.
Osäker ekonomisk situation stryper pressfriheten
För första gången sedan RSF började mäta 2002, har världsgenomsnittet i RSF:s pressfrihetsindex sjunkit till under 55 poäng. Det kan jämföras med Norge som ligger i topp med 92 av 100 poäng.
I år lyfter RSF fram ekonomin som den enskilt största faktorn bakom den globala nedgången i pressfrihet. I över 85 % av världens länder kämpar medier för sin överlevnad. I nästan en tredjedel har redaktioner tvingats lägga ner eller gå i exil på grund av finansiella svårigheter eller ökad politisk inblandning. Nicaragua, Belarus, Iran och Afghanistan är några exempel.
Stora teknikplattformar spelar en avgörande roll i denna utveckling. Deras i stort sett oreglerade annonsmodeller slukar intäkter som tidigare gick till journalistik. Kvar blir underfinansierade nyhetsredaktioner, sårbara för påverkan och självcensur.
–Vi ser hur mediernas ekonomi håller på att erodera sönder. Det är ett mycket allvarligt hot mot journalistiken. Att bedriva journalistik kostar pengar, men en stor del av pengarna har försvunnit till techjättarna. Det drabbar journalistiken och medborgarnas rätt till information, säger Erik Larsson, ordförande, RSF Sverige.
Ett annat hot mot det redaktionella oberoendet är ökad ägarkoncentration. Kommersiella påtryckningar, otydliga regler för statligt stöd och ägare med politiska agendor försvårar det journalistiska arbetet i både öppna och slutna samhällen.
Förbättringar och försämringar
Sverige ligger kvar på ungefär samma nivå, men har passerats av Estland och Nederländerna. Det svenska medieklimatet har försämrats. Redaktioner gör stora uppsägningar, public service drabbas av besparingar, näthat mot journalister ökar och vi ser politiska attacker mot medier – som när Jimmie Åkesson gick till angrepp under EU-valet. Sverige tappar mark när andra länder stärker sitt medieskydd.
Norge är det enda landet i världen där pressfriheten ligger på topp i alla fem indikatorer: den politiska kontexten, det rättsliga ramverket, den ekonomiska kontexten, den sociokulturella kontexten och journalisters säkerhet.
I Latinamerika utmärker sig Brasilien som ett land där läget förbättrats, i takt med att landet återhämtar sig efter Bolsonaro-eran. Andra länder på kontinenten har rasat i index. I Argentina har pressfriheten försämrats drastiskt. President Javier Milei har återkommande attackerat journalister och monterat ner public service – vilket gör medborgarna mer utlämnade åt desinformation och propagandaspridning.
I Gaza har journalistiken systematiskt utplånats. Nästan 200 mediearbetare har dödats, varav minst 43 medan de rapporterade. Israel har medvetet skapat ett informationsvakuum där sanningen blir krigets första offer
Kartan allt rödare – mycket allvarlig situation för pressfriheten
I fjol klassificerades 36 länder som platser där journalistiken är i ”mycket allvarlig fara” – i år är siffran 42. Kyrgyzstan, Kazakstan, Jordanien, Uganda, Etiopien, Rwanda och Hongkong hör till de länder som blivit röda. I Hongkong börjar situationen likna den i Kina som är världens största fängelse för journalister.
Kaos i USA
Etablerade demokratier är inte immuna. Sedan Donald Trump återvaldes som president har situationen för medier i USA blivit alltmer kaotisk. När Donald Trump drog in finansieringen till Voice of America och Radio Free Europe förlorade 400 miljoner människor tillgång till oberoende nyheter över en natt. Ett direkt angrepp på pressen.
Ekonomisk stabilitet
En fri press är beroende av stabila finansiella villkor. När journalister inte får betalt, när redaktioner köps upp eller läggs ner, är det allmänheten som får betala priset.
I Ryssland är alla medier i praktiken statligt styrda, eller ägs av Kremltrogna oligarker. I Ungern används statliga annonsbudgetar som vapen för att tysta kritiska röster.
Men problemen finns även i länder som rankas högt i indexet. I Australien, Kanada och Finland hotar en alltmer koncentrerad mediemarknad både mångfalden och den ekonomiska stabiliteten inom journalistiken. När oberoendet hotas, hotas även medborgarnas rätt till tillförlitlig information.
Fundament i demokrati
En fri press är ett fundament i varje fungerande demokrati. Utan ekonomiskt oberoende, ingen fri journalistik. Utan fri journalistik, ingen verklig yttrandefrihet.
– För att garantera frihet, oberoende och mångfald i dagens medielandskap krävs stabila och transparenta ekonomiska villkor. Fri press kan inte existera utan ekonomiskt oberoende. När nyhetsmedier är ekonomiskt ansträngda dras de in i en kapplöpning för att locka publik på bekostnad av kvalitetsrapportering. Medier måste ha ekonomiska villkor som främjar journalistik och säkerställer produktion av tillförlitlig information, vilket i sig är kostsamt. Mediernas ekonomiska oberoende är en nödvändig förutsättning för att säkerställa fri, trovärdig information som tjänar allmänintresset, säger Anne Bocandé, redaktionell chef, RSF.
Ladda ner pressfrihetskartan 2025
Ladda ner lista på länders upp- och nedgång
Läs mer om indexet, land för land. Sidan är på engelska