Pressfrihetsindex
Varje år sedan 2002 publicerar Reportrar utan gränser ett pressfrihetsindex. Indexet rankar 180 länder och regioner utifrån situationen för pressfrihet och frihet för journalister. Det är en ögonblicksbild av situationen för pressfriheten baserad på fem indikatorer: ekonomisk kontext, rättsligt ramverk, sociokulturell kontext, säkerhet och politisk indikator.
Pressfrihetsindex 2025: Historisk bottennivå för pressfriheten i världen
Aldrig tidigare sedan Reportrar utan gränser (RSF) började mäta länders pressfrihet har poängen varit så låga. RSF:s pressfrihetsindex för 2025 visar att förhållandena för journalister är dåliga i hälften av världens länder. Mindre än en procent av världens befolkning lever i ett land med god pressfrihet.
Ekonomisk utsatthet stryper pressfriheten
Fri press kan inte existera utan ekonomiskt oberoende. I år lyfter RSF fram ekonomin som den enskilt största faktorn bakom den globala nedgången i pressfrihet. I över 85 % av världens länder kämpar medier för sin överlevnad. I nästan en tredjedel av länderna har redaktioner tvingats lägga ner eller gå i exil på grund av finansiella svårigheter.
Osäkra ekonomiska villkor, dold kris för journalistiken
Det pressade ekonomiska läget för medier påverkar i hög grad deras förmåga att utföra sitt uppdrag. Koncentrationen av medieägande, minskande annonsintäkter och ett bristfälligt eller oklart offentligt stöd tvingar många redaktioner att välja mellan ekonomisk överlevnad och redaktionellt oberoende. De ekonomiska svårigheterna gör att mediehus världen över får kämpa för att balansera kvalitetsjournalistik och ekonomisk överlevnad. Ekonomiska krafter får ett allt större inflytande på vad vi får läsa, höra och se.
–Utan ekonomiskt oberoende ingen fri press. När journalister och medier utsätts för ekonomisk press tvingas de ibland offra kvalitet för kvantitet och blir beroende av oligarker och myndigheter som kan manipulera dem för sina egna intressen, säger Anne Bocandé, redaktionell chef på RSF.
Kampen för överlevnad – nedläggningar och förlorade jobb
RSF:s data från 2025 visar en oroande utveckling: I 160 av de 180 bedömda länderna (88,9 procent) har medier svårt att få ekonomin att gå ihop. Mer än en tredjedel av världens mediehus har tvingats stänga. Detta sker i länder som Tunisien, Argentina och Grekland, men även i demokratier som Sydafrika och Nya Zeeland.
Men nedlagda redaktioner utgör bara en del av problemet. Den ekonomiska ovissheten tvingar journalister att gå exil vilket sätter ytterligare press på de redan hårt prövade medierna. Journalister i 34 länder har tvingats gå i exil. Detta gäller särskilt Nicaragua, Belarus, Iran och Afghanistan, där ekonomiska svårigheter förvärrar effekterna av politiska påtryckningar.
USA: En pressfrihet i kris
I USA har den ekonomiska situationen för pressen försämrats dramatiskt. Det ekonomiska indikatorvärdet för 2025 har sjunkit med mer än 14 poäng på bara två år. Lokala nyhetsredaktioner som traditionellt har varit ryggraden i den amerikanska pressen, har drabbats hårt av nedskärningar och stängningar. Enligt RSF:s undersökningar är 60 procent av journalisterna i delstater som Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania eniga om att det är ”nästan omöjligt” att tjäna sitt uppehälle som journalist.
Det ekonomiska trycket på medierna i USA har förvärrats av politiska faktorer. Under Donald Trumps andra mandatperiod avbröts finansieringen av U.S. Agency for Global Media (USAGM), vilket tvingade stora nyhetsredaktioner som Voice of America och Radio Free Europe/Radio Liberty att skära ner på sin verksamhet. Över en natt förlorade 400 miljoner människor tillgång till pålitlig information.
Onlineplattformar och mediekoncentration: Ett allvarligt hot
De stora digitala plattformarna – Facebook, Google, Amazon, Apple och Microsoft – har förändrat mediernas ekonomi i grunden. Reklamintäkter går till plattformar i stället för traditionella medier, vilket gör att nyhetsorganisationer förlorar viktiga inkomstkällor. Totalt spenderades 247,3 miljarder USD på reklam via sociala medier under 2024 – en ökning med 14 procent jämfört med året innan.
Förutom försämrade ekonomiska villkor spelar koncentrationen av medieägande en central roll i nedgången av pressfriheten. RSF:s data visar att mediaägandet är extremt koncentrerat i 46 länder, vilket begränsar mångfalden och tvingar redaktioner att anpassa sig till de ekonomiska och politiska intressen som styr.
Detta är tydligt i Ryssland, där pressen domineras av staten eller Kreml-anknutna oligarker, och i Ungern, där regeringen kväver medier som är kritiska till dess politik genom en ojämlik fördelning av statlig reklam. Det är också tydligt i länder där lagar om ”utländskt inflytande” används för att förtrycka oberoende journalistik, till exempel Georgien. I Tunisien, Peru Hongkong, går finansieringen nu till regeringsvänliga medier.
I Frankrike, kontrollerar åtta individer omkring 20 stora tidningar, vilket ger dem enormt inflytande över nyhetsförmedlingen.
Index visar också att redaktionell inblandning är ett problem. I mer än hälften av de länder och territorier som utvärderats av indexet rapporterade en majoritet av de tillfrågade att medieägare ”alltid” eller ”ofta” begränsade det redaktionella oberoendet. I Libanon, Indien Armenien och Bulgarien är många medier beroende av villkorad finansiering från personer som står nära den politiska världen eller affärsvärlden. Majoriteten av de tillfrågade i 21 länder, däribland Rwanda, Förenade Arabemiraten och Vietnam, uppgav att medieägarna ”alltid” ingrep redaktionellt.
Pressfriheten på historisk bottennivå
Det globala läget för pressfriheten är mer bekymmersamt än någonsin. För första gången i indexets historia faller mer än hälften av länderna in under kategorin ”svår” eller ”mycket allvarlig”. Detta innebär att pressens arbete är allvarligt begränsat i ett flertal länder, från Gaza där journalister utsätts för dödliga attacker, till länder som Uganda, Rwanda och Etiopien, där pressen lider under politisk och ekonomisk press. I Mellanöstern rasade Jordanien 15 placeringar på grund av repressiv lagstiftning mot pressen.
Klyftan ökar mellan Europa och övriga världen
I 20 av de 32 länder och territorier som ingår i Asien- och Stillahavsregionen har ekonomin försämrats. Kina är fortfarande världens största fängelse för journalister och är ett av de tre sämst placerade länderna, strax före Nordkorea och Eritrea som behåller sin position som det lägst rankade landet i indexet.
I Afrika söder om Sahara är utvecklingen för pressfriheten alarmerande. I 80 procent av regionens länder har det ekonomiska betyget försämrats. I Demokratiska republiken Kongo har det ekonomiska indexet rasat med 7,5 poäng. Liknande mönster återfinns i andra konfliktzoner som Burkina Faso, Sudan och Mali. I dessa länder tvingas redaktioner till självcensur, nedläggning eller exil. Den extrema koncentrationen av medieägande hos politiker eller affärseliter, utan några garantier för redaktionellt oberoende, är ett återkommande problem, inte minst i Kamerun, Nigeria och Rwanda. Senegal däremot, klättrar hela 20 placeringar, efter att landets myndigheter lanserat reformer för att stärka medieekonomin – även om dessa fortfarande återstår att förverkliga i praktiken.
I Sydamerika har majoriteten av länderna – 22 av 28 – försämrat ekonomiskt index. I Argentina har president Javier Milei stigmatiserat journalister och monterat ned public service. Pressfriheten har även kollapsat i Peru och El Salvador, där regeringar systematiskt attackerat medier som kritiserar makten och sprider propaganda. Även i Mexiko, som är det farligaste landet i regionen för journalister, har det ekonomiska indexet sjunkit kraftigt.
Lägsta placering av regionens länder har Nicaragua, där Ortega-Murillo-regimen slagit sönder det oberoende medielandskapet och tvingat hundratals journalister i exil. Brasilien är ett av få länder i regionen som brutit den negativa trenden. Landet fortsätter återhämta sig efter Bolsonaro-eran och förbättrade sitt ekonomiska index.
Europa toppar fortsatt index, men regionen blir alltmer splittrad. Östeuropa och Centralasien står för den största nedgången totalt sett, medan EU och Balkan är den enda zonen i världen med ett genomsnittligt betyg som fortfarande är högt. Klyftan till resten av världen växer. Men även här märks krisen i mediers ekonomi. I 28 av 40 länder i EU och Balkan, har det ekonomiska betyget försämrats under 2025.
Situationen förvärras i länder som Portugal, Kroatien och Kosovo. Norge behåller sin förstaplats i världen för nionde året i rad – och är det enda land som har högsta betyg i samtliga fem indikatorer. Estland klättrade upp till en andraplats, följt av Nederländerna, som nu passerat Sverige i topptrion.
Pressfrihet land-för-land
Vill du läsa om hur situationen för pressfriheten ser ut i världens länder? Se Reportrar utan gränsers internationella webbplats rsf.org
Statistik över dödade och fängslade journalister
Vill du ta del av statistik över dödade och fängslade journalister? Se löpande uppdateringar på Reportrar utan gränsers internationella webbplats: https://rsf.org/en/barometer
Kontakt
