I fredags publicerade tidningen Realtid en ursäkt till affärsmannen Svante Kumlin i anslutning till tre artiklar som granskar hans företag Eco Energy Worlds verksamhet. Samtidigt läggs stämningarna mot Realtids chefredaktör och de två frilansjournalister, som skrivit artiklarna, ner.
Tidningen Realtid har ingått en förlikning med den svenska affärsmannen Svante Kumlin och hans företag Eco Energy World (EEW). Enligt förlikningen ska Svante Kumlin betala en okänd summa pengar till Realtid mot att Realtid publicerar en ursäkt till honom och hans företag för orsakad skada på grund av innehållet i tre av tidningens artiklar.
Fredagen den 13 januari publicerades ursäkten ovanför artiklarna på Realtids hemsida. Den lyder:
“After the publication of this and other articles about Mr Kumlin, and following the resolution of legal action, Realtid wishes to make clear that the article is not intended to suggest that Mr Kumlin, whether directly or through any of the companies mentioned, has engaged in any wrongful conduct and we are happy to apologise to Mr Kumlin for any personal distress caused to him by our reporting. We are pleased to be able to resolve Mr Kumlin’s complaint by this clarification and apology and save as clarified in this statement concerning Mr Kumlin and his activities, we stand by our reporting of this and related articles and have not made any amendments to their content.”
Samtidigt har inget innehåll i artiklarna ändrats, trots att det var påstådda felaktigheter i Realtids granskning av hans företag EEW som gjorde att Svante Kumlin i december 2020 valde att stämma tidningens chefredaktör, Camilla Jonsson, och frilansjournalisterna Annelie Östlund och Per Agerman i Storbritannien. Något som fördömdes av Reportrar utan gränser (RSF), Index on Censorship, Article 19 och Media Defence och European Center for Press and Media Freedom (ECPMF) som missbruk av juridiska metoder för att skrämma journalister till tystnad, eller Strategic lawsuit against public participation (SLAPP).
När brittisk domstol i mars 2021 inledde prövningen av Svante Kumlins stämning uttryckte RSF tillsammans med Svenska Journalistförbundet, Publicistklubben, Svenska PEN och 20 internationella organisationer också solidaritet med tre de journalisterna. Först efter mer än 13 månaders förhandlingar avslog den brittiska domaren Svante Kumlins stämningsansökan på tio av 13 åtalspunkter.
Domslutet i maj 2021 innebar att domstolen inte ansåg att det fanns grund till stämning för förtal i fem av de åtta artiklar om EEW och Svante Kumlin, som Realtid publicerade hösten 2020. Tillsammans med Index on censorship uttryckte också RSF oro över att de svenska journalisterna skulle tvingas försvara sig för innehållet i de tre återstående artiklarna.
I stället för att försvara det journalistiskt granskade innehållet i de tre artiklarna har Realtids styrelse och vd nu beslutat att ingå en förlikning med Svante Kumlin. Något som RSF beklagar.
– Som ägare av en svensk tidning i Sverige, med en ur globalt hänseende stark pressfrihet och med ett väl fungerande medieetiskt system, är det svagt av Realtids styrelse och vd att välja förlikning i det här fallet. Det är uppenbart att ägarna inte litar på sin egen chefredaktör och anlitade frilansjournalister, utan viker sig för hotet om dryga böter och stora juridiska kostnader. Det bådar inte gott inför framtiden, då Kumlins agerande kan uppmuntra andra att juridiskt försöka hota journalister och medier till tystnad, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Den ursäkt som Realtid publicerar i anslutning till artiklar vars innehåll inte prövats rättsligt bör vara unik i modern svensk presshistoria. Ett lågvattenmärke för svensk tryckfrihet, konstaterar RSF.
Bilden är från den 12 maj 2022 när RSF arrangerade ett seminarium om SLAPP. På bilden Erik Halkjaer, ordförande RSF Sverige och Annelie Östlund, journalist för Realtid.
Foto: Katarina Carlsson
Rättelse: ursäkten på Realtids hemsida publicerades fredagen den 13 januari, inget annat. I en tidigare version, som gick ut som pressmeddelande, stod också att förlikningen skett utan inblandning av de inblandade journalisterna, vilket är fel, men som frilansjournalist är det svårt att påverka beslut av den här typen, som fattas av en tidnings ägare.