Reportrar utan gränser ber Sveriges näst största parti att respektera pressfriheten

Sverigedemokraterna hindrade flera journalister från att bevaka deras valvaka, och har senaste dagarna uttryckt sig om media på ett sätt som kan upplevas hotfullt. Reportrar utan gränser (RSF) varnar för kopplingen mellan politiska och fysiska attacker.

Reportrar utan gränser oroar sig för det höjda tonläget mot journalister och medier i Sverige. Inom loppet av två dygn efter valdagen, den 11 september, har Linus Bylund, stabschef för Sveriges näst största politiska parti, Sverigedemokraterna (SD), sagt att de ska ägna sig åt ”journalistrugby” eller att ”knuffa journalister”, och meddelat att det nu är medias tur att dansa efter partiets pipa. Linus Bylund, som också är ledamot i Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR, har tidigare även ifrågasatt public service oberoende.

I en intervju i Aftonbladet TV, gick Linus Bylund ännu längre. På frågan om partiets migrationspolitik klagade han över att han “måste dansa efter deras (journalisternas) melodi” under valrörelsen. En ledande representant för Sveriges näst största politiska parti konstaterade att “nu ska vi göra tvärtom och vi ska bestämma när vi vill prata med media om olika saker.”

Faktum är att SD redan på valdagskvällen beslutade sig för att begränsa medias tillgång till information. Med förevändning om utrymmesbrist vägrade partiet att släppa in flera internationella medier inklusive franska Le Monde och Libération, brittiska BBC World, europeiska The Local, danska Politiken och finska YLE, Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat, samt svenska redaktioner med en vänsterinriktad profil som Flamman och Dagens ETC. Dessa medier hade inga problem att bevaka övriga partiernas valvakor.

– Det är oerhört oroande att en företrädare för SD offentligt uppmuntrar till att ”knuffa journalister” vars arbete är att ställa politiker till svars och rapportera i allmänhetens intresse. Politiker bör skapa gynnsamma förutsättningar för journalistik, inte undergräva dem, säger RSF Sveriges ordförande Erik Halkjaer.

– Politiker bär ansvaret för journalisters säkerhet – även genom sina uttalanden. Om de attackerar journalister verbalt kan de skapa ett klimat som är gynnsamt för självcensur och för såväl fysiska- som onlineattacker. Och mer makt innebär mer ansvar, säger Pavol Szalai, chef för EU/Balkans Desk på RSF International.

Erfarenheterna från andra europeiska länder visar att det finns ett samband mellan politiska attacker och fysiska- och onlineattacker mot journalister. Inför det franska presidentvalet 2022 förolämpade presidentkandidaten Erik Zemmour journalister, som senare utsattes för våld på hans egna kampanjmöte.

I Slovenien drabbades journalister på public service-företaget RTV SLO upprepade gånger av fysiska attacker under 2020-2021, av den tidigare premiärministern Janez Jansa som regelbundet attackerade medias reportrar och en gång kallade dem “utslitna prostituerade för 30 eller 35 euro”.

Och när Italien nu förbereder sig för att hålla allmäna val den 25 september sker allvarliga attacker mot media. Karima Moual, journalist som specialiserat sig på migrationsfrågor, har mottagit dödshot på nätet.

Sverige är rankat på tredje plats av 180 länder i RSF:s pressfrihetsindex.