Den svenska journalisten Rasmus Canbäck är utsatt för en smutskastningskampanj med stöd av den azerbajdzjanska regimen. Reportrar utan gränser (RSF) kräver att trakasserierna upphör och att utrikesminister Ann Linde påminner landets Sverigeambassadör om att han bör respektera pressfriheten och den oberoende journalistiken.
– Rasmus Canbäcks fall är ett typiskt exempel på hur Ilham Aliyevs regim försöker påverka journalister och försvara pressfriheten i Europa, till och med i Sverige. Det räcker inte med att de försöker förinta all form av pluralism i Azerbajdzjan, utan landets myndigheter tvekar inte att trakassera kritiska röster även bortom gränserna. Reportrar utan gränser kräver att de här trakasserierna upphör och att den svenska regeringen, framför allt utrikesminister Ann Linde, påminner ambassadören om principen med oberoende journalistik, säger Jeanne Cavelier, ansvarig för RSF:s avdelning för Östeuropa och Centralasien.
Islamofobisk, terrorist, spion, finansierad av den armeniska lobbyn. Det är några av de saker som den svenska journalisten Rasmus Canbäck har kallats. Han är på grund av sina artiklar om Azerbajdzjan föremål för en smutskastningskampanj på twitter.
Hans artiklar har främst publicerats på BlankSpot. Det handlar om reportage om Nagarno-Karabakh, en konfliktdrabbad region med en armenisk majoritetsbefolkning i Azerbajdzjan, och artiklar om kaviardiplomati, som är en slags strategisk lobbyverksamhet använd av azerbajdzjanska myndigheter för att med korruption köpa lojalitet.
Enligt en analys av RSF har Rasmus Canbäck nämnts i närmare 900 tweets bara under de tre första veckorna i september. Då har han ändå blockerat 150 konton sedan augusti. Under de tre första veckorna i september 2021 nämndes han i 113 tweets.
– Det var för intensivt. För att jämföra så blockerade jag under hela förra året 300 konton, säger Rasmus Canbäck.
Attackerna i år tog fart på allvar efter att twittertroll och delar av den azerbajdzjanska diasporan i Sverige började attackera Rasmus Canbäck i maj 2022. Detta efter att han publicerat en artikel om kopplingarna mellan en svenskfinansierad tankesmedja och regimen i Azerbajdzjan.
Det är framför allt under hashtagen #FaceOfCorruption som han attackeras. Det är en hashtag som främst används för att hänga ut amerikanska politiker som kritiserar regimen i Azerbajdzjan. Rasmus Canbäck nämns första gången i samband med denna hashtag den 29 augusti i år.
Attackerna riktar sig även mot Martin Schibbye, chefredaktör för BlankSpot och mottagare av bland annat RSF Sveriges pressfrihetspris. En karikatyrteckning där han och Rasmus Canbäck ses ta emot pengar av Armenien har publicerats i en rad medier i Azerbajdzjan.
Azerbajdzjan ambassadör i Sverige har kontaktat inte bara BlankSpot utan även medier som Göteborgs-Posten, tidningarna Dagen och Journalisten och även P1 Medierna för att ifrågasätta Rasmus Canbäcks oberoende. Ambassadören Zaur Ahmadov attackerar regelbundet både Martin Schibbye och Rasmus Canbäck på twitter och delar innehåll som den nämnde karikatyrteckningen för att svartmåla dem båda.
Den 19 september retweetade han till exempel en tweet från en azerbajdzjansk designer som anklagade Rasmus Canbäck för korruption och de medier som publicerar hans artiklar för att vara islamo- och turkofobiska. Efter att RSF kontaktat ambassadören via e-post har ambassadörens tweet raderats.
I en annan tweet från mitten av augusti skriver ambassadören till Rasmus Canbäck att ”jag antar att den rika armeniska lobbyn snart kommer att sparka dig från din position som anti-azerbajdzjansk propagandist för att du varit för ineffektiv i dina förtalsaktiviteter mot Azerbajdzjan efter din senaste lyxresa där Armenien stod för alla kostnader.” Han fortsatte med att fråga om ”de 102 artiklarna med anti-azerbajdzjanskt innehåll på BlankSpot är en del av något slags kontrakt eller om de bara dykt upp som av en händelse?”
– Det här agerande är en skam för den internationella diplomatin, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
När Erik Halkjaer i augusti försvarade Rasmus Canbäck och Martin Schibbye på twitter och bad om att trakasserierna skulle upphöra attackerades även han av anonyma trollkonton som ifrågasatte RSF:s försvar av pressfrihet och oberoende journalistik. Ambassadör Zaur Ahmadov själv har sedan dess näst intill upphört att peka ut Rasmus Canbäck på twitter, men trakasserierna mot honom av andra aktörer har intensifierats.
När RSF kontaktar Zaur Ahmadov svarar han med att anklaga Rasmus Canbäck för att ”trakassera honom och andra på twitter”. Han likställer journalistisk granskning med trakasserier.
Ambassadören säger också att ”Azerbajdzjans ambassad har svarat på några ärekränkande meddelanden mot Azerbajdzjan som journalisten publicerat på BlankSpot […] som inte går ihop med de journalistiska principerna”. Ambassadören nekar till alla kopplingar till nättroll och säger att ”medlemmar av den azerbajdzjanska diasporan har rätt att svara på återkommande ärekränkningar”.
Trots anklagelserna har ambassadören ännu inte anmält någon av de publicerade artiklarna till myndigheterna i Sverige. De utpekade medierna som till exempel BlankSpot är kända för sin källkritik och välgjorda journalistik.
Rasmus Canbäck finns med på de azerbajdzjanska myndigheternas svarta lista över personer som inte är välkomna till Azerbajdzjan. Listan har aldrig publicerats, men innehåller namn på minst 130 journalister som tagit sig in i Nagorno-Karabach via Armenien.
När Rasmus Canbäck, som bevakat området sedan 2019, i juli 2022 försökte resa in i Nagorno-Karabach via Armenien blev han för första gången någonsin stoppad. Resan var en del av den bok på ämnet som han jobbar med.
Gränsen bevakas av ryska styrkor som stationerats i området för att bevaka vapenvilan efter kriget hösten 2020. De ryska soldaterna stoppade Rasmus Canbäck officiellt på grund av säkerhetsskäl.
När det inte gick att resa in i Nagorno-Karabach valde Rasmus Canbäck att resa i de södra delarna av Armenien, nära gränsen. Under den fem dagar långa resan stoppades och förhördes han av ryska och armeniska soldater vid ett tiotal tillfällen.
Trakasserierna av Rasmus Canbäck är inte en isolerad händelse. Onlineplattformarnas riktlinjer för moderering av innehåll kan lätt utnyttjas för att hota journalister utanför Azerbajdzjans gränser. Plattformarna själva agerar sällan på trakasserierna.
Riktade trakasserier på onlineplattformar är förbjudna, utan att reglerna för den delen är tydligt definierade. De handlar endast om rasism, uttryckliga hot, förnekelse av förintelsen och högljudda och tydliga uppmaningar att trakassera en individ, enligt till exempel Twitters regler.
Reglarna fungerar för preciserade händelser och är lätta att undvika. Genom att anpassa språket kan de som trakasserar komma undan med mycket aggressiva kommentarer utan att plattformsmodereringen hittar något att klaga på.
Regimen i Azerbajdzjan utnyttjar också regeringsvänliga medier och juridiska trakasserier i demokratiska länder för att smutskasta och svärta ner kritiska röster. Ibland tar de även till hårdare metoder.
I Frankrike utsattes den azerbajdzjanska bloggaren Mahammad Mirzali för en våldsam knivattack i mars 2021. Han tar fortfarande emot dödshot för sina kritiska publiceringar om president Ilham Aliyev och hans familj.
Den azerbajdzjanska journalisten Sevinj Osmanqizi lever på flykt i USA sedan 2012 och har fortsatt ta emot dödshot även där. För närvarande är hon måltavla i en smutskastningskampanj på sociala medier, med stöd av den azerbajdzjanska regimen, under hashtagen #xainitani (ungefär: skvallra på förrädaren).