När Reportrar utan gränser Sveriges tidigare ordförande, Sveriges Radio-journalisten Alice Petrén hotades till döden valde hon att polisanmäla, och domstolen dömde till hennes fördel. En viktig signal när varannan hotad journalist säger sig ha dåligt förtroende för rättsväsendet.
Enligt data från ett pågående forskningsprojekt om hot och hat mot journalister har varannan journalist dåligt eller mycket dåligt förtroende för att rättsväsendet har förmåga att tillvara journalisternas intressen som brottsoffer. Därför är det en viktig signal när en domstol nyligen, särskilt poängterade det allvarliga i att en journalist hotats, och sedan fällde mannen som utfört hoten för olaga hot.
Den journalist som hotats var Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent. När en man i ett mejl skrev till henne att han utfärdat en belöning till den som dödade henne, polisanmälde hon mannen.
Det är ingen slump att hotet just i detta fall riktats mot en journalist som bevakar migrationsfrågor. Enligt den webbundersökning som genomförts inom ramen för det pågående forskningsprojektet vid Lunds universitet och Halmstad högskola drabbas framför allt reportrar som rapporterar om migrationsfrågor av hot och hat.
Undersökningen visar också att 70 procent av journalisterna i undersökningen utsatts för någon form av grova förolämpningar de senaste tre åren, 40 procent för förtal och 23 procent för hot eller ofredande. 21 procent av de tillfrågade journalisterna anger även att deras hälsa påverkats negativt på grund av hot och hat de senaste tre åren.
– I ett demokratiskt samhälle ska vi som journalister tåla att människor kan bli upprörda och arga på grund av vår rapportering, men när det övergår till hat och hot ska det anmälas, säger Alice Petrén, som är tidigare ordförande för RSF Sverige.
När hat och hot blir så utbrett att det påverkar journalisters hälsa och rapportering utgör det inte bara ett hot mot pressfriheten, utan även mot demokratin. Enligt enkätundersökningen har 39 procent av de tillfrågade journalisterna någon gång under de senaste tre åren ägnat sig åt självcensur på grund av hot och hat. Närmare hälften (48 procent) har anpassat sin rapportering.
– De här siffrorna borde vara en varningsklocka för inte bara våra politiker, utan även för rättsväsendet och medieägarna. Sverige må ligga på tredje plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, men vi är inte immuna mot den försämring av pressfriheten som pågår runt omkring oss ute i världen. Det är oerhört viktigt att vi tar det här på allvar, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Reportrar utan gränser uppmanar alla journalister som utsätts för grova förolämpningar, förtal, hot, hat och ofredande att polisanmäla. Det är också viktigt att rättsväsendet tar det på allvar och ökar en uppenbart svag tillit bland brottsoffren.
På pressfrihetens dag, den 3 maj, håller RSF Sverige ett webinarium om hot och hat mot journalister, kl 14-15.45. Deltar gör Alice Petrén, Expressens reporter Anna Gullberg, professor Måns Svensson, vid Halmstad högskola, och mottagaren av RSF Sveriges pressfrihetspris 2021. Samtalet leds av RSF Sveriges ordförande, Erik Halkjaer, som innan samtalet också delar ut årets pressfrihetspris. Efter samtalet spelas ett livesamtal av RSF Sveriges Pressfrihetspodd in.
Den 5 maj håller RSF Sverige årsmöte, som inleds kl 16.00 med att samtal med Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke (Mp) om Europaparlamentet jobbar med pressfrihetsfrågor. För mer information vänd er vänligen till kansliet.
Webbenkäten som nämns ovan är utförd inom ramen för forskningsprojektet Hot och hat mot journalister – konsekvenser avseende yttrandefrihet och demokrati. Enkäten skickades vid årsskiftet 2020/2021 ut till 10 000 medlemmar i Svenska Journalistförbundet. Strax över 3 000 personer svarade.