Idag presenterades en ny utredning om skärpt syn på hat och hot mot journalister. Förslaget innebär bland annat att det straffrättsliga skyddet för journalister ska stärkas. Något Reportrar utan gränser Sverige välkomnar.
Utredningen, som letts av hovrättsrådet Anne Rapp, har haft i uppdrag att bland annat utreda behovet av och lämna förslag till ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet och för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. Betänkandet lämnades idag över till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.
– Vi välkomnar förslaget då det idag är allt för lätt att angripa och hota journalister i Sverige utan påföljder. För att skärpa skyddet krävs dock kompetenshöjning om hot och brott mot pressfrihet bland svenska poliser och åklagare. Även om vi redan idag kan ske viss förbättring, säger Erik Halkjaer, ordförande, RSF Sverige.
Utredningen lämnar bland annat följande förslag:
- En ny straffskärpningsgrund införs som innebär att det ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.
- Två nya gradindelade brott införs i brottsbalken. Brotten ska betecknas våld eller hot respektive förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal samt utbildningspersonal inom skolväsendet.
- Straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och brottet grovt brott mot tystnadsplikt införs.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.