Riksåklagarens beslut i Dawitfallet en besvikelse

screen-shot-2016-09-15-at-10.50.16.jpg

– Beslutet är en besvikelse, men höjer förväntningarna på att Utrikesdepartement (UD) står inför ett genombrott i sina förhandlingar för att få Dawit fri, säger Björn Tunbäck, styrelseledamot för Reportrar utan gränser och talesperson i Dawit-frågor.

Sommaren 2014 anmälde de jurister som arbetar för den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak Eritreas president Isaias Afewerki, hans rådgivare och tre av hans ministrar för bland annat brott mot mänskligheten och tortyr. Riksåklagaren kom fram till att det fanns skäl att misstänka brott mot mänskligheten och därför anledning att inleda en förundersökning. Men efter att ha kontaktat UD valde han att avstå eftersom en brottsutredning skulle kunna störa UD:s förhandlingar för att få Dawit Isaak fri. Beslutet kom i mars 2015.

I somras gjordes en förnyad anmälan, bland annat eftersom en särskild undersökningskommission tillsatt av FN:s Råd för mänskliga rättigheter i juni uppmanade alla länder att lagföra de eritreanska ledare och representanter som misstänks för brott mot mänskligheten. Kommissionen har också samlat in bevismaterial som skulle kunna ställas till förfogande för svenska utredare.

Igår, 14 september, fattade RÅ sitt nya beslut. Som tidigare anser han att det finns juridiska skäl att utreda brottsmisstankarna, men än en gång hänvisar han till UD:s förhandlingar. Sedan det första beslutet har det gått 1,5 år av resultatlösa förhandlingar. UD har fortfarande inte ens fått träffa Dawit Isaak i fängelset.

Dawit Isaak har varit frihetsberövad sedan 23 september 2001. Vid samma tid greps flera av hans kollegor. Dagarna innan hade regimen i Eritrea stängt alla landets oberoende tidningar. Varken Dawit Isaak eller de andra som greps har åtalats för något brott. Nu, 15 år senare, har flera av hans kollegor dött av umbärandena i fängelset.

Sedan 2011 försöker Dawit Isaaks juristgrupp få Eritreas Högsta domstol att pröva häktningen av Dawit Isaak. Sedan 2012 pågår också en process i Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter.

Riksåklagarens beslut finns här: