Ryssland: Faktagranskning är Kremls senaste propagandaverktyg

Det ryska globala faktagranskningsnätverket (GFCN) påstår sig verifiera fakta. I själva verket drivs webbplatsen av Kreml och är till för att sprida den ryska regeringens narrativ internationellt. Reportrar utan gränser (RSF) fördömer detta nya verktyg för rysk propaganda.

”Vårt mål med nätverket är att förena experter, journalister och medierepresentanter som är redo att tillsammans försvara rätten till tillförlitlig information”, meddelade ordförande för GFCN ,Vladimir Tabak, på ett Global Digital Forum i staden Nizjnij Novgorod.

Vladimir Tabak, tidigare tjänsteman i presidentadministrationen och direktör för Dialog Regions – en rysk organisation som är sanktionerad av USA, presenterade initiativet för en publik bestående av både lokala och internationella deltagare.

Bland talarna på forumet fanns även ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, Serbiens minister för information och telekommunikation Boris Bratina, samt den irländske korrespondenten för den ryska statskanalen RT, Chay Bowes.

GFCN lanserades i november 2024 och webbplatsen har varit aktiv sedan april 2025. Nätverket påstår sig bekämpa desinformation på global nivå. I själva verket är det ett propagandaverktyg grundat och styrt av Kremlanknutna nätverk som Dialog Regions, Nya Medieskolan – ett federalt utbildningsprogram för medieaktörer – samt den statliga nyhetsbyrån TASS. Nätverket marknadsförs av det ryska utrikesdepartementet och utger sig för att vara ett alternativ till oberoende internationella organisationer som International Fact-Checking Network (IFCN).

– Initiativet är en välkänd strategi från Kreml – att efterlikna oberoende institutioner för att effektivare sprida sin propaganda. Den ryska versionen av faktagranskning borde inte lura någon. Moskva och dess ombud verifierar inte fakta – de förvränger dem till att passa sitt eget narrativ, särskilt för att rättfärdiga sitt fullskaliga krig mot Ukraina. RSF fördömer detta nya verktyg i den ryska desinformationsapparaten, säger Pauline Maufrais, RSF:s regionala ansvariga för Ukraina

Ett verktyg kontrollerat av Kreml

GFCN publicerar innehåll på både engelska och ryska och påstår sig samarbeta med 55 experter från 37 länder. I mitten av juni listade webbplatsen fem organisationer och 36 individuella medarbetare. Bland dem finns medlemmar från sajten International Reporters, som Christelle Néant från Frankrike, som i ett decennium spridit rysk propaganda från ockuperade ukrainska territorier, Andrea Lucidi från Italien, en pro-Kreml-röst, och Sonja van den Ende från Nederländerna, som följt med ryska styrkor i ockuperade delar av Ukraina.

GFCN marknadsförs också aktivt av rysk diplomati, bland annat av ambassader i länder som Armenien, Sydafrika och Egypten, som spridit initiativet på plattformen X.

När RSF kontaktade GFCN förnekade dess representanter all koppling till staten, och hävdade att ”ingen av våra medlemmar representerar enskilda stater” och att arbetet bedrivs av ”kärlek till sanningen.” Trots att högt uppsatta Kremlrepresentanter som Maria Zakharova regelbundet medverkar vid nätverkets offentliga framträdanden, insisterar GFCN på att de aldrig utsatts för påtryckningar från myndigheter.

Ett vilseledande namn

GFCN:s namn påminner mycket om International Fact-Checking Network (IFCN), vilket skapar förvirring. ”Det är en välbekant taktik från Ryssland. Att imitera oberoende institutioner, med syfte att tjäna sina egna politiska intressen,” säger Angie Drobnic Holan, direktör för IFCN.

Oberoende faktagranskare har snabbt slagit larm. Den spanska plattformen Maldita, italienska Facta och Deutsche Welles faktagranskningstjänst (DW) har alla lyft fram GFCN:s brist på transparens.

Av 39 artiklar som RSF analyserade i mitten av juni 2025, syftade minst 15 i huvudsak till att marknadsföra nätverket och dess medlemmar, som deras deltagande i ryska forum. I en artikel med titeln ”Är ChatGPT mottaglig för rysk propaganda?” försvarar den så kallade faktagranskningen i stället den ryska nyhetsbyrån TASS och utelämnar slutsatser från bland annat NewsGuard, som visar hur AI-verktyg kan förstärka rysk desinformation. ”De presenterar enbart fakta som stöder deras budskap. Det är skillnaden mellan oberoende faktagranskare och intressenter som säger att de faktagranskar, men egentligen bara sprider sin egen propaganda,” förklarar Holan.

I maj publicerade Christelle Néant en artikel i GFCN där ockupationsstyrkornas beslagtagande av civila bostäder i Mariupol beskrevs som ”lagligt”, utan att nämna rysk ockupation eller tvångsförflyttning av civila. När RSF ifrågasatte detta svarade GFCN att de inte ”påverkar en författares personliga åsikter eller redigerar hur de presenteras i artikeln på något sätt,” och jämställde därmed åsikt med faktagranskning, samt vägrade ”diskutera terminologi.”

De bjöd in RSF att ”se allt med egna ögon” i staden som ligger i ryskkontrollerat ukrainskt territorium, där oberoende journalister arresteras och där den ukrainska frilansjournalisten Victoria Roshchyna, dog i rysk fångenskap 2024.

Även om professionella faktagranskare är vaksamma, innebär denna typ av missbruk av journalistiska normer och metoder, risk för att allmänheten vilseleds. Olena Churanova, faktagranskare vid den ukrainska NGO:n  StopFake och forskare vid Kyiv-Mohyla-akademin, varnar: ”Med sådana initiativ blir kunskap om media förstås ännu viktigare.”

Liknande projekt i andra länder

I takt med att GFCN lanserats och vuxit har liknande initiativ dykt upp på andra håll.

I Armenien lanserades Face-check.am i oktober 2024. Sajten utger sig för att vara faktagranskande, men är inte transparent med ägare eller redaktion. Deras publiceringar riktar sig systematiskt mot civilsamhällesaktörer som finansieras av internationellt bistånd, särskilt Open Society Foundations, och förtalar medborgarrättsorganisationer som anklagas för att försvaga Armenien.

I Ungern lanserade den regeringsvänliga stiftelsen för transparent journalistik sajten Faktum, som främjar officiella narrativ. Efter Ungerns utträde ur Internationella brottmålsdomstolen försvarade Faktum beslutet genom att hävda att ICC utövar ”selektiv rättvisa.” När det gäller den ryska invasionen av Ukraina upprepar sajten Kremls retorik och skyller upptrappningen på Kyiv, samtidigt som man ignorerar att Moskva vägrar avsluta kriget.

Ryssland har plats 171 av 180 i RSF:s pressfrihetsindex 2025.