Reportrar utan gränser och våra partner är mycket oroade över det lettiska förslaget att förbjuda ryskspråkigt innehåll i public service-media. Det ”nationella säkerhetskonceptet” som godkänts av det lettiska parlamentet utgör ett hot mot rysk media i exil och utsätter rysktalande för desinformation och propaganda. Reportrar utan gränser (RSF) och andra pressfrihetsorganisationer uppmanar den lettiska regeringen att ompröva sitt förslag och inleda en öppen debatt i syfte att skydda mediefriheten.
RSF Sverige stödjer oberoende Novaya Gazeta Europe och Meduza som är ryska medier i exil.Vi känner särskild oro för deras fortsatta framtid i Lettland.
– Att försvara demokratin genom att förbjuda det ryska språket i public-service är ett extremt och mycket oroande beslut. Språk är i sig inte antidemokratiska. Det är totalitära regimer och människor som stödjer dessa som är det. Genom att införa den här typen av begränsningar stryper man såväl pressfrihet som demokrati, säger Erik Larsson som är ordförande för RSF Sverige.
Gemensam förklaring:
Den 28 september godkände det lettiska parlamentet ”National Security Concept”, ett regeringsstött politiskt dokument. I förslaget står det att allt ”innehåll som skapas av offentliga medier endast får vara på lettiska och språk som hör till det europeiska kulturella rummet” från och med den 1 januari 2026. Förslaget skulle i huvudsak förbjuda lettisk tv och lettisk radio från att fortsätta producera innehåll på ryska.
För närvarande sänder lettisk tv och lettisk radio innehåll på en rad minoritetsspråk genom en mängd olika plattformar, inklusive RUS.LSM -portalen som nådde över 200 000 besökare i augusti 2023. I sociala medier når kanalerna ut till ännu fler. Lettiska Radio 4 har cirka 150 000 lyssnare i veckan och runt 1,3 miljoner lyssnare på sina poddar varje år.
Vi är oroade över att det nya förslaget kommer att innebära att rysktalande i Lettland inte längre får regelbunden tillgång till trovärdig och faktakontrollerad information, vilket gör att de blir utsatta för desinformation, falska nyheter och propaganda. Public service-medias förmåga att tillhandahålla viktig information och få kontakt med hela samhället är särskilt kritisk mot bakgrund av Rysslands aggression i Ukraina.
Det ryska språket talas som modersmål av minst en tredjedel av Lettlands befolkning. Förutom etniska ryssar som utgör cirka en fjärdedel av befolkningen, talar många andra minoriteter, som ukrainska flyktingar också ryska.
Om förslaget antas kommer det att undergräva medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter – såsom de är förankrade i internationell, EU och europeisk människorättslagstiftning – att ”tillgång till media och förmedla och ta emot information, även på deras eget språk”. Dessa principer återspeglas också i den lettiska lagen om offentliga elektroniska massmedier och administration.
Våra organisationer uppmanar den lettiska regeringen att ompröva sitt förslag och inleda en öppen debatt i syfte att skydda mediefriheten.
Undertecknad av:
• Reportrar utan gränser
• European Broadcasting Union
• European Federation of Journalists
• International Federation of Journalists
• Justice for Journalists Foundation
• South East Europe Media Organisation
• Committee to Protect Journalists
Bild: Lettlands premiärminister Evika Silina (Ny enhet) talar i Lettlands parlament i Riga i september 2023
Foto: AFP